I fotonernas värld
Vårligt längs Verkeån
En vacker vårdag gick jag en tur längs Verkeån med kompisen Pontus och hans två döttrar. Dagen började med klarblå himmel, men sedan dök det upp en del moln, vilket underlättade fotograferandet i skogen. Vi gick från Vantalängan nästan fram till Hallamölla och sedan andra sidan ån tillbaka. Naturen är omväxlande och kuperad, så det är en mycket trevlig vandring.
Jag gick nästan samma sträcka för 1½ år sedan, det vill säga på vintern. Det var ingen snö, men ändå helt olika förstås. Det inlägget finns här om någon är nyfiken.
#3
Ormbunkarna är fina med sitt "krull" när de håller på att slå ut.
#8
Vi såg två kopparormar, eller om den rätta benämningen är kopparödla?
Gult och blått
Jag har en blåsippsskog utanför Vinslöv, som jag återvänder till varje vår. Inget undantag 2015 naturligtvis, då jag gjorde ett besök på Annandag Påsk. Det känns som gult och blått blev de dominerande färgerna på bilderna.
#1
Innan jag gick in i skogen la jag märke till den här stubbåkern.
Mellan Andrarum och Hallamölla
För några helger sedan gjorde jag en utflykt till Verkeåns dalgång och vandrade en sträcka mellan Andrarum och Hallamölla. Det finns en led på varje sida ån, så man slipper gå precis samma stäcka två gånger. Det var klarblå himmel och hårt ljus, så egentligen inte idealiskt för foto. Mars, och april också för den delen, är riktigt bruna månader. En anledning till att vissa bilder blev i svartvitt.
#1
Säkerligen någon storm som har hjälpt till här.
Några byggnader
Lite ont om tid nu, då jag snart skall på fjällsemester. Det får bli ett litet inlägg med en bild. Den är tagen förra helgen i Verkeåns dalgång nära Hallamölla i Skåne.
Februarisnön lyser fint i skogen
På långpromenad i skogen den 1 februari. Det är en fortsättning på förra inlägget. Det var mestadels mulet, men solen sken igenom vid några tillfällen, som t.ex. första bilden. Det kändes gott att komma hem igen efter en ordentlig runda med lite nya bilder på minneskortet. Några timmars väntan på att kameran skall bli rumsvarm innan jag öppnar den och laddar ner bilderna. Det är spännande att se hur det blivit, fast överraskningen är inte lika stor som på den analoga tiden, då det inte fanns en display att kolla på. Jag brukade vara snabb att ta fram mitt lilla ljusbord och kolla på diabilderna på den tiden.