Vårligt längs Verkeån

En vacker vårdag gick jag en tur längs Verkeån med kompisen Pontus och hans två döttrar. Dagen började med klarblå himmel, men sedan dök det upp en del moln, vilket underlättade fotograferandet i skogen. Vi gick från Vantalängan nästan fram till Hallamölla och sedan andra sidan ån tillbaka. Naturen är omväxlande och kuperad, så det är en mycket trevlig vandring. 

Jag gick nästan samma sträcka för 1½ år sedan, det vill säga på vintern. Det var ingen snö, men ändå helt olika förstås. Det inlägget finns här om någon är nyfiken.

#1

#2

#3

Ormbunkarna är fina med sitt "krull" när de håller på att slå ut.

#4

#5

#6

#7

#8

Vi såg två kopparormar, eller om den rätta benämningen är kopparödla?

#9

Inget hö än på Höö

Fotoutflykten med kompisarna Ulf och Håkan, som jag berättade om i förra inlägget, fortsatte efter en kort stunds bilresa i naturreservatet Höö. Det ligger strax utanför Diö, eller en bit norr om Älmhult i Kronobergs län. Som namnet antyder, så är det en ö. Den är väldigt vacker med fint och backigt kulturlandskap, men även en del skog.

#1

Många träd stod i fin vårskrud.

#2

#3

Det finns gott om gullvivor på Höö.

#4

Det var fortfarande gott om vitsippor, men den tiden är snart över.

#5

Harsyra.

#6

Bokskogen är som vackrast när den är nyutslagen.

#7

Hamlade träd är en vanlig syn på Höö.

#8

Härlig kalufs!

#9

I Linnés fotspår

Den tredje maj, gjorde jag en fotoutflykt tillsammans med kompisarna Håkan och Ulf. Kosan styrdes mot Råshult i södra Småland, platsen där Carl von Linné är född. Förutom födelsehuset och en del andra byggnader, finns också härliga ängsmarker och skogar. Solen sken obönhörligen från en klarblå himmel, vilket vi, till skillnad från "normala" människor, inte var så glada åt! Vi hade i alla fall vett på att inse att vi var annorlunda. Vi fick helt enkelt anpassa oss, och så småningom dök det upp en del moln. Vi gjorde för övrigt ett stopp till, men det kommer i ett annat inlägg.

Ulf har publicerat sitt inlägg från utflykten här, så kolla gärna på de bilderna också! Även om vi varit på samma plats, brukar vi komma hem med ganska många olika bilder, och det stämmer även denna gång.

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

#8

#9

#10

Stockholmsvår

Ni som har läst bloggen förut, vet att jag ofta hamnar i Stockholm i jobbet. Så även denna gång. Det är roligare att ut och resa nu på våren när det grönskar och dagarna har blivit längre. Vid det här tillfället gick jag från Kungsholmen till Kungsträdgården, där jag tog spårvagnen till Waldemarsudde. Sedan gick jag via Isbladskärret till Kaknästornet. Då var jag trött och tog bussen in till stan för att sedan gå sista biten igen.

#1

Gammalt träd i Kronobergsparken.

#2

Jag har lite avundsjukt sett bilder från Japan när körsbärsträden blommar och man tar ledigt och går man ur huse för att besöka parkerna. Jo, vi är inte sämre här! Kolla bara hur det såg ut i Kungsträdgården.

#3

#4

Vid Isbladskärret på Djurgården.

#5

Det finns en hägerkoloni i Isbladskärret.

#6

Biografen Rigoletto på Kungsgatan.

#7

Vid Hötorget. En bio till.

#8

I blåbärsrisskogen

Fastän vi är mitt i högsommaren, så backar jag bandet till maj månad. Då lyser blåbärsriset fräscht och vackert i skogen på ett särskilt sätt. Bilderna är tagna på en vandring utanför Stockholm, närmare bestämt från Solsidan till Saltsjö-Duvnäs genom den vackra Erstaviksskogen.

Tanken med bilderna har varit att skapa en lugn och harmonisk stämning, som också visar det vackra i vårskogen. Av någon anledning blev det ganska många stående bilder. Man säger ju att liggande bilder är mer lugna, så jag har kanske lyckats sådär.

#1

Det finns bäver i området. Djuren är skygga, men lämningarna är desto tydligare.

#2

Skogen täcks i stora stycken av en härlig matta av blåbärsris.

#3

Livskraft!

#4

Stigen går bitvis på berghällarna.

#5

En variant på livskraft, tycker jag.

#6

Jo, här också, blandat med lite visset från förra året.

#7

Intill en liten tjärn, men jag valde att utelämna den.

#8