Kalvträsk och kungsörnarna

Det har börjat bli en tradition att en gång per år åka till Conny Lundström i Kalvträsk och sitta i hans fina kungsörnsgömslen. Det är hans speciella anpassningar för fotografering som alltid lockar och upplevelsen av kungsörnen på väldigt nära håll. Sedan är det också väldigt trevligt att träffa Conny.

Så i helgen åkte jag och en kompis åter igen upp till Västerbottens vildmark till den lilla byn Kalvträsk. Vi visste att vi hade tre spännande dagar framför oss och trevliga kvällar med fotosnack. Men skulle vi få se några kungsörnar, det är ju i slutändan naturens villkor som gäller.

Jodå visst fick vi se och uppleva kungsörn alltid. Vi hade ett par fantastiska dagar och minneskorten var proppfulla när vi rullade nöjda ner till Stockholm igen.

Ett par bilder från helgen.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Kalvträsk och i väntan på kungsörn

Det blev en resa i år också till Kalvträsk. Härligt att få komma "hem" till Norrland igen och få känna på lite kyla och trampa i djup snö. När jag räknar efter så blir det nu fjärde året jag hälsar på hos Conny. Vi spenderade tre dagar i ett av hans fina kungsörnsgömslen som han har.

Det är alltid spännande att sitta och vänta på något men hos Conny är det också fint ordnat så man har underhållning av diverse skogsfåglar under tiden. De har fina kvistar att sitta på som är uppsatta på väldigt nära håll och så klart i jämnhöjd med kameragluggen för bästa vinkel.

Några bilder blev fångade.

.

I väntan på kungsörn.

.

Vedkaminen värmde gott i -25. Behändigt att kunna koka kaffe eller värma en lunch på den också.

.

.

.

.

.

.

.

.

Ny gäst

Har fått ny gäst i min fågelmatning. I helgen var jag förbi min nya skogsglänta och kollade om det behövdes fylla på med fågelmat igen. Det såg bra ut och nu har flera hackspettar hittat dit också. Kul.

Sedan ser jag på håll något som kommer ut ur den täta skogen. Ett rådjur och när den är ett par meter ifrån så tar jag några bilder och den stannar upp och ser förvånad ut innan den sätter av in mot skogen skällandes på mig.

Några bilder blev fångade.

.

.

.

.

I strömmande vatten

Gjorde ett besök till mitt strömstare ställe i helgen. Forsen brusade högt och frosten hade greppat sitt tag här och där. Nedanför i de mer stilla partierna hittade jag åt strömstaren. Kul att se den på plats i år igen. Även ett gäng gräsänder hade gjort sig hemmastadd i forsen.

Några bilder blev fångade.

.

.

.

.

.

.

Vilket drag!

Ja så heter det på fågelskådarspråk när folk runt om i landet drar iväg för att se en sällsynt fågel. Den sibiriska rubinnäktergalen har varit mångas drömfågel och år 2018 i oktober dök det upp en sådan för första gången i Sverige inne på ett avspärrat industriområde utanför Karlstad. Ett fåtal människor blev insläppta och fick se den innan den försvann dagen efter.

Denna gång landade en mitt i det lilla samhället Vargön i Vänersborg. Betydligt enklare ställe och dessutom är det nu 7:e dagen i följd som det går att se den. Massvis med skådare och icke skådare har åkt hit för att få se den lilla sibiriska rubinnäktergal hanen som ostört går omkring och födosöker och flyger omkring bland husen.

Sibirisk rubinnäktergal häckar under sommaren i den ryska Sibirien och under vintern flyger den söderut till sydost Asien. En mycket vacker fågel och väldigt kul med ett nytt och extremt sällsynt kryss i min artlista.

Några bilder blev fångade.

.

.

.

.

.

.