En bra kompakt...eller en billig...eller både och?

Jag har med mig någon av mina kameror så ofta jag kan. När jag åker bil i jobbet ligger alltid en kamera i passagerarsätet, man vet ju aldrig. Jag brukar tänka på den gången när det satt ett lodjur vid vägkanten. Jag stannade bilen och vi tittade på varandra. Det var nog inte mer än fem-sex meter emellan oss. Det är ganska många år sedan, och någon kamera hade jag inte.

Ibland blir dock dessa systemkameror för stora att ta med sig. Jag har därför börjat kika på någon lämplig kompaktkamera. Jag har oftast tänkt att kan jag inte ha det bästa (systemkameran) med mig, då kan det kvitta. Blir det bara halvbra bilder är det bättre att vara utan bilder. Men jag har börjat tänka om, och det finns säkert kompakter som är väldigt kompetenta. Jag vill t ex kunna ta med kameran i fickan under ett träningspass på cykeln. Det är nu det börjar beröra rubriken en bra, billig eller både och. Jag har inte varit direkt insatt i kompaktgenren, och är väl inte nu heller men ett krav är att den kan ta bilder i råformat. Det har väl egentligen varit det enda, så det går att mecka lite med bilderna. Bra, billig eller både och, ja vad får det kosta? Tanken är att den ska kunna följa med oavsett väder och vind. Jag började kika på billigaste som kan raw, och som alltid betar man sig uppåt. Här om dagen hade jag kommit till Fuji X100, som väl är lite av en slutstation bland kompakterna. Den där typiska känslan kom över mig att, jo det är mycket pengar men det skulle vara kul och ha en. När jag resonerade lite mer nyktert med mig själv insåg jag att jag kommer inte stoppa ner en X100 i cykeltröjan när det regnar ute, oavsett hur mycket jag plastar in den, och redan där faller meningen jag har med att köpa en kompaktkamera.

Så, vad skall jag köpa för kamera? Den billigaste som tar bilder i raw är Fuji f300exr, ligger på ca 1800:-. Jag har vidare kikat på Samsung Ex1, intressant med f1,8 på en kompakt. Canon S95 som många rekomenderar. Någon som läser detta kanske kan råda mig. Jag vill ha en kompakt som är hyffsat bra och som man inte gråter blod över om den hamnar under mig om det blir en flygtur på cykeln.

Dagens musiktips blir ett outslitligt album Novembre - Novembrine Waltz från 2001. Tack för idag!

Slänga råfilerna...bilden är klar?

När är en bild klar, färdigredigerad? Man borde ju kunna säga när den är redigerad och sparad i jpg format, då är den klar. Om den är publicerad, levererad eller utskriven, då är den ju definitivt klar. Men på nån hårddisk, eller server någonstans finns denna bild i sitt ursprungsformat, den oredigerade råfilen. Jag satt för en stund sedan och funderade på en bild som jag tog och redigerade för något år sedan, om jag skulle ladda upp den på min hemsida. Jo men det ska jag nog göra, det är ju en bra bild. Men jag kanske skall redigera om den, dra i lite andra spakar och se hur det blir. Det var då tanken slog mig att det är på något sätt fel att ge sig på en bild som är klar. Just denna bild är publicerad på min facebooksida, jag har till och med fått kommentarer på den. Jag tänkte, bilden är redigerad, den är publicerad, den är kommenterad, den är klar. Skulle en konstnär som målat en tavla, hängt den på ett galleri och kanske till och med sålt den, ta tillbaka tavlan för att ändra nyansen på t ex en himmel. Det skulle konstnären naturligtvis inte göra. Det kanske vi som är fotografer inte heller ska göra. Många kanske inte gör det, men möjligheten finns alltid med en sparad råfil. På den analoga tiden blev bilden som den blev, jag är inte så insatt i mörkerrumsteknik, kanske kan en bild påverkas lite där, men milslångt ifrån vad PS kan göra. Detta gör ju oss digitalfotografer till någon sorts konstnär som skapar bilder. Så vart vill jag komma? Jo helt enkelt om jag inte skall leta upp alla "orginal Nef", som jag kallar mappen med de redigerade bildernas råfiler, och helt enkelt radera filerna. Jag har ju en gång bestämt att jag är klar med redigeringen i och med att jag tryckte på knappen spara i jpg format. Bilden är klar!

Jag avslutar detta inlägg med ett musiktips, det får idag bli Riot - Thundersteel från 1988, Rock On!

Källslätten utanför Falun...

...en härlig morgon i Maj. Källslätten, denna idyll någon mil utanför Falun. En fäbod som idag är en plats att må bra på och njuta av naturen. Åkermarken och den fina fruktträdgåren vittnar om att det varit större akvivitet på platsen. Denna plats omnämns i 500 år gamla dokument. Det har även varit fler hus på platsen men många av dem har rivits eller flyttats.

Vad passar då bättre än att en vacker och varm majmorgon packa matsäck med både frukost och lunch och med familjen åka dit och bara vara. Naturligtvis kom även kameran med tillbehör med. Dels för att fotografera omgivningen men även lite porträttbilder på barnen, den äldre 2,5 år och den lille 5 månader.

Är ni i Falun och har tid över, åk dit och koppla av.

Avslutningsvis lite musik, idag tipsar jag om Strangeways - Walk In The Fire från 1989, mäktig AOR!

En kväll på en av Faluns slagghögar.

Vilket väder! Rena sommaren och vi är bara inne i Maj. Dryga 25 grader på Lugnet i Falun idag. Skönt att på en ljummen kväll ta kameran och skjuta några bilder. En kompis kom på besök och vi bestämde oss för att åka i väg på en fotorunda. Dessa mer eller mindre planlösa turerna brukar sällan bli lyckade. Vi hade egentligen ett annat mål men hittade inte stället vi sökte. Vi hamnade till slut på en av Faluns många slagghögar. Denna cetrala "hög" ger en vacker utsikt över centrumkärnans hustak. Det karga landskapet gör nästan att det känns som man står uppe på en fjälltopp. Den stora skillnaden är all graffiti och skrot som ligger och skräpar. Men dock en helt klart intressant plats att vistas på med en kamera.

Kvällens bilder är tagna med Nikon D700 bestyckad med Nikon 24-70 2,8.

Jag avslutar med dagens musiktips. Det får idag bli W.a.s.p. - The Crimson Idon från 1992. Klassiskt!

En fasan...

...får bli min bild för dagen. Jag har aldrig direkt lagt någon större möda på att fotografera fåglar på nära håll. Kanske för att jag inte har de rätta brännvidderna för ändamålet. Jag kan inte påstå att jag lade ner någon större möda på denna bild heller. Fågeln stod någon decimeter från vägen, så nära att när jag stannade bilen och drog ner rutan på passagerar sidan såg jag den inte. Då jag dessutom hade min fem månaders son bredvid kunde jag inte luta mig ut. Jag har i ett tidigare blogginlägg lovordat den gamla manuella Nikon 75-150, skarp och lättfokuserad. Jag ställde in vad jag trodde kunde vara bra skärpa och sköt i blindo ut genom fönstret. En chans sen var fågeln inne i skogen. Det blev ganska bra.

Jag avslutar med dagens musiktips. Det får bli Porcupine Tree - Voyage 34 The Complete Trip, från 2000. En hel timme flum flum.