I min vackra vita macrovärld
Äntligen! Snö och frost, vindstilla och solen som sprider sina strålar över allt det vackra och får det att gnistra och tindra, dessutom är det lördag och man tvingas inte sitta inne på jobbet och gräma sig över att ett fototillfälle går en förbi... Underbart!
Fast igår, fredag, hade jag faktiskt med kameran till jobbet. Utanför fikarummet har vi ett vackert sedumtak och de små vissna växterna där var fulla med iskristaller som gnistrade i solen. Var tvungen att krypa ut där med kameran! Som tur var, så var det inte så många kollegor där på fredageftermiddagen som undrade vad man pysslade med... :)
Så blev det lördag - en ledig dag - och solen fortsatte att lysa, häärligt! Närapå vindstilla dessutom. En sväng till stranden med kameran blev det förstås!
Lugnt och stilla. Jag bara älskar mitt macros färgåtergivning, har inte efterbehandlat denna alls! :)
För det fortsatta helgen så önskar jag sol, vindstilla och -5°, ett tomt minneskort som väntar på att fyllas, och laddade kamerabatterier. Nu är MINA batterlier nyladdade, iallafall! :)
Ha en fortsatt skön helg!
Tänk förr så gjorde barn "änglar" i snön och nu är det mest macromärken efter vuxna, tiderna förändras. I morgon blir det finväder för foto.
Ha kul!
/nic
Ja just det, har faktiskt inte sett någon göra en snöängel på länge! Får skicka ut tjejerna i trädgården imorgon, eller helt enkelt fixa en själv! :))
Finväder, låter ju alldeles lysande!
Ha det gott //Ulrika
Haha..nädå, sista bilden....uuuuuh, vilken pärla!
Hur går det med Jkpg?
Hoppas att du får en riktigt skön julhelg med många, långa kamerapromenader!
Kram
Kul att bilderna gillas! En skön helg till dig också!
Kramkram
Det är verkligen härligt när det dyker upp vakta frost- och iskristaller. Härom veckan hade vi oväntade minusgrader en dag. Då gick plötsligt en grannes konstbevattningsanläggning i trädgården i gång. Ett fint vattenstril hade sprutat över lågvuxna buskar och skapat skimrande ridåer av tunn is som hängde från grenarna. Enastående vackert! Det tog ett bra tag innan de lyckades få stopp på sprutet, och hur det kunde hända lyckades de inte räkna ut. Magiskt!
Synd att jag inte gick ut med kameran, men så är det med mig, jag är lite fotolat ibland.
Oj så vackert det låter, kan tänka mig att det var helt magiskt. Verkligen synd att du inte kom ut med kameran, du får väl smyga ut och sätta igång bevattningen vid nästa köldknäpp helt enkelt! ;)
Tivoli på vintern är mysigt! Hoppas det blev några fina bilder!
Ha det gott, kram!
Macrot är verkligen favoriten, sitter på för jämnan. Men ett 18-135 låter inte fel, har ju ett 18-55 men det fattas lite där ibland... Aldrig är man ju nöjd!
Såklart det är fotografen som skapar bilden, men om hon/han verkligen behärskar tekniken så underlättar det ju väsentligt... känner att jag ofta har en bit kvar där! Men det är väl det som är charmen med denna hobby, alltid finns det mer att lära! :)