Fotografiska funderingar fullständigt fria från form & fason...

En dos kulturhistoria

Ja, det får man väl säga att vi fick oss idag, denna dag som äldsta dottern längtat efter, väntat på och knappt kunnat bärga sig. Dagen då hon skulle få En Alldeles Egen Fiol. I sin kalender har hon räknat ner dagarna till den 19 september, dagen då vi bokat besök på Nilsson Fiolmakeri i Malmö. Ett härligt ställe där hantverkskunnandet och atmosfären verkligen satt i väggarna.

"Fatta hur COOLT det är, en EGEN fiol" har hon gått och tjatat här hemma. Och fast hennes mamma kanske inte hade önskat att hon skulle spela just fiol den där dagen för 4½ år sedan när vi var på Öppet Hus på Kulturskolan, måste jag nu tycka att det faktiskt är hur coolt som helst när hon kör slingan från "Fairytale"!


Faktiskt ingen fiol utan en 5-strängad kontrabas!


Hmm, vilken lät bäst egentligen... Vi är tacksamma att fiollärare Mats följde med som kunnigt smakråd!


Efter första urvalet...


Många på rad


Ett riktigt kulturhantverk. N Nilsson Fiolbyggare AB hade 120-årsjubileum 2008! (Bilden fotad av yngsta dottern!)

Vad vore livet utan musik... ♪♫♫♪♪

 

Inlagt 2009-09-19 22:48 | Läst 1750 ggr. | Permalink
Du får hälsa din dotter grattis! :)

Gammal musiker som man ändå är o som själv har suttit tim ut o tim in o harvat med noter på kulturskolan o t.o.m jobbade där en tid så vet jag ju hur det kändes när man fick sitt EGNA instrument för första gången! :)

Får hoppas det går bra för henne!

Mvh Magnus
Svar från Ullis A 2009-09-19 23:15
Tack, det ska jag göra!

Hon är i ett stort glädjerus och lär inte komma ner på jorden på flera veckor. :)
Aningen odräglig men faktum är ju att hon lär öva helt frivilligt och utan tjat ett tag framöver, hoppas det håller i sig länge! Och nåde henne om hon någon gång funderar på att sluta, då ska jag tvinga henne att fortsätta... :)

Hälsn. Ulrika
Förutom att dottern måste vara överlycklig, så har du tagit jättefina foton!
Första fotot är kanonläckert!

Ha en go´ söndag!
/maria
Svar från Ullis A 2009-09-20 00:21
Ja, det är härligt att se henne nu... "Det är så COOLT..." Får väl plocka ner henne på jorden snart! :)
Tackar, och ha en go söndag du med! För min del är det PingPong som gäller!
//Ulrika
Både du och dottern har ju ett minne för livet från denna dag. Och ta inte ner henne på jorden, varför skulle du? Låt henne sväva bland molnen så länge hon kan! Jag förstår din känsla inför tanken att hon ska tröttna, det är mänskligt. Men vad ska man göra? Som när min egen dotter åkte för ett studieår till USA (efter mycket tjat) och sedan tröttnade efter en månad och ville åka hem. Jag kunde inte förmå mig att tvinga henne att stanna. Var och en har ansvar för sitt eget liv, och varje erfarenhet har sitt värde -- även de som inte motsvarar pappas och mammas förväntningar. (Hur gick det för min ombytliga flicka sedan? Efter många turer och livsexperiment nedkom hon med en jur. kand. :-)
Svar från Ullis A 2009-09-20 20:12
Det har vi verkligen, och tack vare bloggen lär det minnet hålla i sig extra länge! Jodå, ska låta henne stanna i lyckoruset så länge det går.

Nu har du återigen fått till en formulering jag gillar mycket - "varje erfarenhet har sitt värde"! Klokt och sant!
Vilka vackra bilder! Speciellt den första bilden och bilderna på instrument på rad är superfina! Minns själv glädjeruset av att få egna instrument; blockflöjt, mandolin, gitarr, klarinett och för bara några månader sedan PIANO! O, så mycket glädje musik kan ge!
/Kajsa Kavat
Svar från Ullis A 2009-09-20 20:14
Tackar så mycket! Är så glad för hennes skull att hon fastnade för ett "orkesterinstrument", för de orkestrar hon spelat i under dessa år på kulturskolan har gett, och ger, väldigt mycket glädje och gemenskap.
Ulrika. Woow..vilkenm skön känsla att kunna ge något till sitt barn! Något som barnet själv önskar, drömmer om, brinner för..
Om dottern går med på det..o du vill..så utmanar jag dig att fota henne när hon spelar just slingan i Fairytale. DET fotot skulle vilja se.
Allt Gott!Anders
Svar från Ullis A 2009-09-20 20:15
Ja, det är härligt att se henne nu med nya fiolen och ett leende som bara inte kan försvinna!
Får se om jag får till utmaningen. Hon är ju "sådär" glad åt att bli fotad när hon är medveten om det, så jag lovar inget! :)
Ha det gott! :)
//Ulrika
Vad kul för henne. Och för er. Hon måste vara överlycklig nu. Måste vara en dröm som besannats.
Vilka läckra bilder du tagit också. Speciellt de som är tight beskurna.
Kul att det finns sådana hantverksbutiker kvar.
Hoppas du fick tillfälle till fler vyer i Malmö att fota igår.
Strålande väder här idag med. Tänk att det är så varmt i mitten på september.
Ha en bra söndag.
Kram Camilla
Svar från Ullis A 2009-09-20 20:19
Japp, som föräldrar är vi också såå glada, det är en mycket mjukare ton i denna fiol jämfört med gamla hyrfiolen... :))
Tackar så mycket! Denna butik är helt unik i sitt slag i Sverige. Fick också veta att några scener ur Wallanders "Cellisten" spelats in här, ska försöka få tag i filmen! Vore kul att se.
Tyvärr blev det inte tillfälle att fota för övrigt, får väl bli en ny tripp längre fram! :)
Kram Ulrika
Musikalitet ska bejakas, så långt det går :-)
Känner så väl igen känslan, från när jag köpte min gitarr, vid den unga åldern av 42 ;-) Satt länge i affären och klinkade på olika modeller, tills jag hittade "min" :-)

Så stort grattis till din dotter, och hoppas glädjeruset varar länge :-)
Utan musik, fanns nog inget liv?

Plugga lugnt :-)
Svar från Ullis A 2009-09-20 20:25
Åh, har du köpt en gitarr? Bara häromdagen då antar jag! ;) Men det har jag också varit sugen på många gånger, men inser att mitt dygn fortfarande bara har 24 timmar!
Jadå, hon är totalt rusig... idag när hon spelade tog hon ner fiolen några gånger och bara satt lycklig och betraktade den... Härligt! :)
Pluggande har det blivit några timmar idag som tur var! Så jag ligger inte såå mycket efter längre. :)
Vilka underbar bilder! O vilket lyckorus att få en alldeles egen fjol!!! Må hon gå långt med sitt musicerande!!!


Hadé!!

Mvh marie
Svar från Ullis A 2009-09-20 20:26
Tackar så mycket! :)
Japp, hon är såå lycklig... Och vi gläds med henne!
Ha det gott! :)
//Ulrika