Det är bara att erkänna, jag är en samlare!
"Rensa i röran med feng shui" (Karen Kingston) är en suverän liten favoritbok jag säkert har börjat läsa 5-6 gånger. Har dock aldrig kommit längre än sådär halvvägs, för när jag kommit dithän är jag så full av energi att rensa en garderob, låda eller skåp att jag genast måste sätta igång med det istället! Vinden har jag tyvärr inte samlat nog med kraft och energi för att ge mig på, tyvärr... Man borde egentligen flytta vart 3:e år sådär, för att rensa ut ordentligt! Vi har bott här i huset i 9 år nu och vinden exploderar snart. Det är inte det att jag har svårt att göra mig av med saker, men det är ju lättare att lägga upp det på vinden, omutifallatt det kan vara bra att ha senare... En gatuloppis vore inte fel, får ta tag i det tror jag!
Vissa saker är ju förstås nödvändigt att spara. Nostalgilådan med tjejernas första babykläder och skor. Studentmössan. Givetvis alla fotoalbum. Och min uppsättning kameror, som jag är glad att jag sparat. Ja, jag är ju fotohandlardotter, född med kamera i hand och uppväxt i fotoaffär. Klart att jag alltid haft en kamera som passat, och är tacksam för detta intresse som jag säkert fått i genuppsättningen! :))
De två första av mina kameror saknas tyvärr i min samling, misstänker att de ligger djupt nere i någon av pappas lådor! Bilderna av dessa har jag fått hitta på internet. Men resten av kamerorna finns här hemma!
Pocket Instamatic. Minns inte att jag fotade "på riktigt" med denna, var nog mest en leksak.
Kodak Instamatic, med denna knäpptes det hejvilt, med varierande resultat... :)
Agfamatic
Konica pop, under första skoltiden...
Även en fräck rosa variant!
Min älskade Konica Tomato, oj vad den har varit med på skolresor och skoldanser! Denna har sett en hel del.. :)
Det fräcka fodralet!
Chinon Belami, trivdes aldrig så bra med denna. Bara använd en kort tid.
Ännu en favorit, Konica Big Mini. Har knäppt ett antal tusen bilder med denna...
Första digitalkameran, Minolta Dimage G400.
Första och nuvarande systemkameran, men säkert inte den sista. Nikon D40 med det kära Tamron macrot på!
Nuvarande samlingen! Hoppas den kommer att växa under många år till! :)
Tack för tidsresan. Kram Camilla
Visst är det digitala klart bäst, inte minst eftersom man behöver knäppa sådär 50 ggr innan bilden sitter! Iallafall jag... :)
Kul att inlägget gillades, tänkte att jag skulle göra något kul av alla kameror som ligger här i min låda! :)
Kram //Ulrika
Tur man bara har fotat i 10 år, så man inte har hunnit samla på sig så många kameror, för dom är svåra att sälja, och när dom börjar bli för gamla för det, så kan man ju inte slänga dom heller, dom fungerar ju fortfarande :-)
Gillade fodralet till tomaten, även om själva kameran var lite väl röd, men det skulle ju vara så då ;-)
Och jo, den kommer nog fortsätta växa, det behöver du nog inte vara orolig för, till slut blir suget för stort, och man slår till på den där nya kameran eller objektivet :-)
Sälja eller slänga, inte ska man väl göra det? Gamla kameror är kul att spara, inte tar de så värst stor plats heller. Ifall man inte har en hel massa förstås!
Visst är det en cool fodralpåse! Inte lite väl röd, den ska vara sådär illröd! :)
Och det där suget känner jag ju redan... Ett fast 50mm... Gråfilter... Alltid är det något! :)