Annons

Vill inte fastna i prylbegäret

Produkter
(logga in för att koppla)
Hur tänker vi då? Pratar vi terapi eller har du några andra bra tips?

Ja, skulle problemet vara så stort, så varför inte. (pratar allmänt här, och inte om trådskaparen)

Men för de flesta av oss är nog inte problemet så stort. Men ett konstruktivt tips är den Makten var inne på - att inte kolla på recensioner/nyheter etc som göder den känsla att det man köpte för 5 min sen är skit nu. Internet är en guldgruva, men även döden när det handlar om sån't här. Ut och fota och jobba runt kamerans tillkortakommande kreativt, istället för att köpa nytt, nytt hela tiden. Den perfekta kameran existerar inte.
 
Ja, skulle problemet vara så stort, så varför inte. (pratar allmänt här, och inte om trådskaparen)

Men för de flesta av oss är nog inte problemet så stort. Men ett konstruktivt tips är den Makten var inne på - att inte kolla på recensioner/nyheter etc som göder den känsla att det man köpte för 5 min sen är skit nu. Internet är en guldgruva, men även döden när det handlar om sån't här. Ut och fota och jobba runt kamerans tillkortakommande kreativt, istället för att köpa nytt, nytt hela tiden. Den perfekta kameran existerar inte.

Nu kanske Makten blir sur, men min gissning är att han om ett år från idag köpt sig en betydligt allsidigare utrustning än den RX1 han fotar med idag. "It takes one to know one"
 
Sony RX1 är en fin o minimalistisk kamera, men snart är du även med den igång med sökare och troliga framtida konvertrar, blixt osv. Tycker dessutom inte den känns helt förnuftig utifrån dina tankar om konsertfoto. Tror den begränsar de möjligheterna även om det skulle kunna funka om avstånden inte blir för stora.
För min del är begränsning ett bra sätt att bota sjukdomen. Varför måste man kunna fota precis allt som man kan tänkas vilja fota? Begränsning kan vara något mycket positivt.

Nu kanske Makten blir sur, men min gissning är att han om ett år från idag köpt sig en betydligt allsidigare utrustning än den RX1 han fotar med idag. "It takes one to know one"
Nejdå, jag blir inte sur. RX1 är knappast den sista kamera jag köper, men den håller mig förhoppningsvis avvaktande ett bra tag. Och den har faktiskt fått mig att tycka att det är betydligt roligare att fotografera igen, just för att jag inte kan välja utrustning. Den är med överallt och tar ingen plats. Jag får göra vad jag kan med den helt enkelt, samtidigt som jag vet att bildkvaliteten är skitbra om jag själv hanterar kameran på ett vettigt sätt.

Med Olympus OM-D föll jag direkt in i objektivuppgraderingssjukan och det förstörde mycket av glädjen. Nu har jag fortfarande min gamla Nikon D700 och en del manuella objektiv om jag vill leka på den fronten, men så fort jag lyfter kameran från hyllan minns jag varför jag övergav den. Vikten. Den kan få stå där och blänga på mig ett bra tag tror jag.

Tillägg: Hade jag haft mer begränsad budget så hade jag i dagsläget valt en enkel MFT-kamera med tillbehörssökare och Panasonic 20/1,7 som enda objektiv.
 
Hur pass kort skärpedjup kan man åstakomma med m4/3?

Kort! :)
Men inte lika lövtunt som med en FF.

Kolla Flickr och grupper för de olika kamerorna som du funderar på. Då kan du även bedöma färger, mörker egenskaper, etc.

Men som någon sa, lista ut vad du ska ha kameran till först.
 
---
Det är så att jag helt och fullt älskar korta skärpedjup! Det är verkligen en av sakerna som jag vill känneteckna mina bilder (kanske inte alla bilder jag tar men många). Hur pass kort skärpedjup kan man åstakomma med m4/3?
"Helt och fullt älskar"?

I så fall går du åt alldeles fel håll ifall du går ner till m4/3. Du behöver förstås gå åt rakt motsatt håll!

Har du använt APS-C, så får du gå upp till fullformat. Ifall du har använt FF och inte tycker att skärpedjupet där är kort nog, så får du gå upp till mellanformat.
.
 
Det är inte terapi utan första steget mot en avrättning. Blir iofs en permanent lösning på ett problem, många inte vill erkänna och ännu färre vill bli av med.

Det finns en jättebra bok om ACT (Acceptance and Commitment Therapy) som heter Lyckofällan (Russ Harris).

Den ska inte läsas utan pluggas! För mig tog det 6 månader innan jag hade tagit mig igenom. De tre sista var för att komma fram till vad jag vill med mitt liv. Det är väldigt lätt att lura sig gällande vad som är lycka!

I mitt fall ledde den till bl.a. skilsmässa och att jag köpte lite nya kameror :)

Jag behövde skapandet för att må bra och nya kameror och objektiv fick igång mig igen!

Sen skaffade jag ny flickvän också!

Och om 2 veckor börjar jag nytt jobb!

Boken är bra! Den kan förändra ditt liv! Det är ingen traditionell självhjälps bok. Det är en seriös bok om det senaste inom KBT och hur man kan jobba med det själv. Den används även som lärobok på visa utbildningar.
 
För egen del har det hjälpt mig jättemycket att alltid fota med enklare kamera.. Tvingar mig själv ofta att använda kompaktkameror, i mitt fall Panasonic LX3 eller Nikon J1 +10-30 kitzoomen.. Lyckas jag inte få några bra bilder med dem, så hade inte blivit bättre för att jag hade haft en annan kamera med mig.. oavsett hur många megapixel eller AF-punkter den hade haft...

Man måste släppa prylbegäret, för enligt mig så förstör det ens fotografi. Kan du inte ta bra bilder med enkel kamera, då är det DIG det är fel på, inte på utrustningen! Man kunde ta fantastiska bilder utan varken ljusmätare eller någon slags automatik eller autofokus överhuvudtaget för 60-80 år sen.. Tex Henri Cartier Bresson, Dosneiu o allt vad de hette..

Så om jag du och vi INTE lyckas ta bra bilder med kompaktkamera (100 gånger med avancerad och automatiserad än dåtidens kameror) så är vi riktigt jävla kassa och bör börja försöka lära oss att ta bra bilder istället för att sukta efter utrustning. Sådetså :)
 
Få till någon sorts begränsning, vad det är gör inte så stor skillnad så länge den garanterat stoppar dig från att köpa mer saker. Frun fungerar ganska bra för mig... Jag tror inte en speciell utrustning kommer få dig att sluta köpa saker.

Men vad gäller frågan så tror jag att valfri fullformatare med det klassiska kittet på 28mm 50mm och 135mm i snabba versioner skulle tillfredställa alla dina behov av bildkvalité och kort skärpedjup. De bilder du inte kan ta med den utrustningen får du helt enkelt intala dig själv att du inte behöver ta. Lås dig till den trion tills du vet exakt vad objektiven gör och vilket som behövs i en viss situation, sen kan du fundera på om du vill göra något mer.
 
Känner igen mig lite i detta :)

Har den senaste tiden tvingat mig att vara kreativ och kört med D800 + 50mm, enbart. Detta har fungerat perfekt och visst har jag ibland saknat mer vidvinkel i trånga lägen men generellt sett så har det fungerat ypperligt.

Efter min senaste resa till London insåg jag att det är ju öken att springa runt med en DSLR en hel dag om man kanske fotograferar vid enstaka tillfällen, inte känner jag mig särskilt bekväm att ta upp en stor DSLR mitt i stan bland en massa människor heller.

Funderade länge på 35mm 1.4 till min D800 men det blev liksom aldrig riktigt av, mest för att jag lika bra kan köra med mitt 24-70 som inte är så långt efter en fast 35a. 35 mm fungerar perfekt för mig, bara att ta ett par steg fram eller bak om jag vill "zooma" :)

Hur som helst... Lösningen för mig blev en Sony RX1. En helt fantastiskt kamera och nu när RAW-stödet kom igår till Aperture har jag kunnat konstatera att jag inte saknar något vad gäller bildkvalitet mellan min D800 och RX1 (bortsett från skillnaden megapixlar och bildstorlek).

Enda nackdelen med RX1 är att den känns dyr, med alla tillbehören jag köpt/beställt landar jag på ca. 35.000:-. Dock fortfarande billigare än en Leica eller D800 + 35 mm 1.4. Skall testa lite med macro idag med RX1 då jag är lite osäker på hur bra det blir egentligen, skall nämligen till Chelsea Flower Shows 100 års jubileum nu i maj!
 
Intressant tråd

Jag har varit inne på köpa ny kamera ett bra tag nu och hade någon diskussion här på forumet ang NEX-6 och XE-1. Nu har jag släppt det och är helt inne på en OM-D istället. Men det dyker upp frågetecken hela tiden. (Drygt)

Har någon koll på vilka av Panasonic och Olympus som gör det bästa pannkaksobjektivet? Intressant är ju att det är billigare att köpa en GF3 med 14mm/2,5 lins istället för bara objektivet. 1000kr billigare, hehe.

Om ni har koll, vilket objektiv måste jag ha till OMD-n om priset inte spelar någon roll.
 
Jag har varit inne på köpa ny kamera ett bra tag nu och hade någon diskussion här på forumet ang NEX-6 och XE-1. Nu har jag släppt det och är helt inne på en OM-D istället. Men det dyker upp frågetecken hela tiden. (Drygt)

Har någon koll på vilka av Panasonic och Olympus som gör det bästa pannkaksobjektivet? Intressant är ju att det är billigare att köpa en GF3 med 14mm/2,5 lins istället för bara objektivet. 1000kr billigare, hehe.

Om ni har koll, vilket objektiv måste jag ha till OMD-n om priset inte spelar någon roll.

om du är ute efter 12-14mm området, så kanske M.Zuiko Digital ED 12/2,0 kan vara nåt. Dock är den inte alls pannkakig. (Har inte den själv, men skulle vilja ha)
 
Prylgubbar är vi väl lite till mans. Trots Nikonkameror och en massa annat är det roligaste och mest stimulerade inköpet det sista året en.......Olympus OMD. Den växer mer och mer och tillsammans med en Sony RX100 så är min insikt att jag inte behöver något annat. Kanske.........

Min D7000 med batterigrepp är trots allt rätt go att greppa, Hmmm...svårt det här... :)
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.