Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vilken ljusmängd krävs för maximal upplösning

Produkter
(logga in för att koppla)
rigg för stora ritningar

Riggen för stora ritnigar blir inte i "bokform" utan mera "liggande förstoringsapparat" fast då med stativ och och någon form av hållar till ritningen. Kanske med vakuum eftersom jag inte har någon lust att betala massor för ett glas av god kvalite.

/Jan
 
dagsljuslampor

Jag har en sån där spirallampa med dagsljusfärg i min golvlampa i vardagsrummet, och den är riktigt bra

Trevligt
Dessa skall tydligen ge ett Ra på 80 (de ifrån skacndinavianphoto). men det är ont om sådana värden på de flesta lampor. Kaffebrus och Asien är ju "billigare" men "vet" någon om skaninavianphoto väljer lampor av bättre kvalite?

två på 85 watt kommer ju att lysa upp mitt lilla skannerhus en hel del.

/Jan
 
Du behöver inte så mycket ljus, och alla såna här lampor varierar i ljusstyrka och färg genom nätcykeln, hundra gånger i sekunden. Man bör inte använda kortare slutartid än ungefär 1/30 sekund, så du behöver inte väldigt starkt ljus.

Ra-värdet är inte kritiskt, men om du ska göra färgkritiska jobb ska du ha minst 5000 K färgtemperatur och Ra >90. (Under 5000 K har lampor en annan karaktär på spektralkurvan för att likna glödljus, medan de med högre efterliknar dagsljus.)

Om du ska reproducera tavlor, konst, eller annat där färgen är väsentlig finns det speciallysrör gjorda för ändamålet. Man kan också använda standardrör med färg 950 eller högre med nio som första siffra och minst fem som andra. Jag använder färg 954, som går bra att använda tillsammans med dagsljus. (950, 954, 960, 965) Första siffran är Ra-värde, där 9 står för 90+ och de två följande är färgtemperatur om man lägger på två nollor efter.

Om du vill slippa variationen med växelströmmen, kan du använda lysrör med elektroniska driftdon. Ett litet lysrör parallellt med bokens rygg ger jämnt ljus över boksidorna i uppslaget, placerat på samma höjd, så man behöver en annan bräda på toppen eftersom hålet du har där är mindre.
 
För att få lite mer perspektiv på det, en bild tagen med Nikon Coolpix 2100 från 2003, två megapixel och inga möjligheter till RAW. Bilden är vänd i Gimp och kontrasten höjd för att det ska bli lättare att läsa. Det innebär att kvalitén i andra avseenden har sjunkit lite grann.

http://foto.ifokus.se/u2/ef457131f1328f9d99a84cb8b5c912d4/default/2megapixel-boksida.jpg

Jag tror att det här ligger på gränsen av vad OCR kan klara hyggligt, och man kan använda det som utgångspunkt för minimikrav. Jag skulle föreslå ungefär dubbla upplösningen (8 megapixel) - exempelvis systemkameror från samma tid hade oftast sex megapixel, vilket ligger inom samma bollplan.

Det är inte megapixlarna som sätter gränsen här, utan optiken i kombination med AA-filter, tillsammans med avmosaikeringen av Bayer-mönstret. Man kan därför inte se exempelvis litet e tydligt, eftersom öppningen inte blir helt klar.

Men två megapixel räcker gott för mindre boksidor än den här, så för riggen som ska ta ett helt uppslag, och där man sätter i böcker som inte är så här stora, skulle jag föreslå att använda kompaktkameror, och strunta i råformatet, för att få snabbare hantering, enklare arbetsgång och mindre krav på lagringsutrymme.
 
kompakter

De är ju små kompakter som används av flertalet "bokskannare". Dom är ju nöjda eftersom de rekomenderar kompakter till andra.

En mindre bok har ju halva ytan jämfört med ett A4 (som då är den storleken jag skall skanna mest) 8+8=16 och valet jag gjort hamnar på 18. Sorry din sida är ju nästan A4...

Jag har inte för avsikt att RAW även om det går. Jag efterbehandlar knappast mina privata bilder utan försöker få dom "färdiga" under fotograferingstillfället. Mitt liv är för kort att sitta framför datorn varje dag. Just nu är jag risig, sitter hemma och har tråkigt.

Min orsak till valet av 550D var att jag tror att detta har ett bättre objektiv än kompakter och det har ju visat att ett bra objektiv ökar upplösning även om upplösningen är tillräcklig på en kompakt. Prisskillnaden är ju inte så stor beg.

Förhoppningen är att få till det så att kameran tar en bild motsvarande A4 med OK upplösning. Då kan jag använda den inställningen även till "små" böcker.

När jag vet vilken bränvidd som behövs så kan man ju jaga ett beg manuelt objektiv som då ersätter kittzoomen. Detta för att ett bra objektiv ger bättre bilder

Frågeställning i tråden är alltså hur mycket ljus eller då vilket ljus för att få max upplösning.
Kanske inte för att det behövs helt praktiskt men jag vill veta!
Sedan sitter jag framför datorn för mycket så att minska mängden efterbehandling i datorn ingår också, och där säger alla som skannar böcker att ju bättre bild ju mindre arbete.
Min tanke är då "bättre ljus ger bättre bild som ger mindre jobb vid datorn".
Ett bättre objektiv hjälper ju också till bättre bild men jag är inte riktigt där ännu. många har rekomenderat makro. Men jag är inte där ännu och ett objektivbyte innefattar försäljning av klittzoomen (föreningens pengar) så det kommer sedan. Ljuskällan är ju inte inköpt ännu.

Skulle det vara så att en kompakt är bättre än min 550D så är det en "varning" jag vill höra. En av två kameror är ju redan inköpt och den andra är ett ärende hos polisen för bedrägeri.

Blixt har fått bra kritik som belysningskälla i denna tråd men där är jag tveksam. Mina prov med blixt ger inga fördelar. Kan ju vara så att jag gör fel men när jag får bättre resultat (repeterbart) med lågenergilampa så undviker jag blixt. Sedan ser jag praktiska bekymmer med blixt och två kameror. Skall man ha två blixtar eller synka kameror till en blixt. Därav är en lampa "enklare". Jag har ju några korta ljustuber som skulle passa kalas i bredd på bokscannern. Denna med två LEDpaket på 36 watt styck kommer ge möjlighet att lysa upp böckerna tillräckligt. Ljustuberna fördelar ljuset mycket jämt. Det är bara tråkigt att färgtempen är så kallvit.

Så den late i mig vill
Ha bra ljus för minst efterbehandling
Helst aldrig ställa om kameran utan låsa fast objektivet i "rätt" läge och alltid ha det där.
Spänningsmata kameror externt.
Flytta minnes kort är OK men det finns WIFI kort att köpa har jag sett.
minsta mängd efterarbete i datorn. Om det sedan är JPEG eller RAW vet jag inte ännu.
Kunna sätta "vem som helst i klubben" att köra skannern en stund. Många Amazonägare gillar inte datorer...

Jag har redan skannat 150 häften och pärmar med information, så det finns många timmar nedlagt.
Denna skanner kom till eftersom viss litteratur har jag lånat och viss litteratur finns bara kvar i mycket få exemplar och dessa kan man inte (bör inte) köra destruktiv skanning på även om det går mycket fortare och är väldigt mycket enklare. 1 skanning kan vara 1 eller 3500 ark men de ligger oftas i spannet 10 - 25 ark.

Sedan när allt detta i A4 är klart så väntar flera kartoner men verkstadsritningar från Oskarshamn. Phu.
Kan kräva en "annan" kamera men då har de sjunkit lite till i pris jämfört med nu.

/Jan
 
Senast ändrad:
Mer om kamerval

Det blir inte lätt när någon tycker att kittzoom har för mycket distorsion i kanten och en annan rekommenderar en kompakt.. Det är ju inte heller valet av kamera som behandlas här även om perspektivseende är bra och intressant.

Man kan ju säga att 550D var "för dyrt val" och att en 500D eller 450D hade varit mera prisvärt.
När det gäller kittzoomen så har ju IS versionen (alla) fått bättre kritik än "icke IS" så jag har försökt att köpa med IS zoom. Valet av 550D framför 500D var att säkerställa möjligheten till 300dpi på ett A4. Att det sedan inte blir samma upplösning på hela pappret må va hänt för det blir det ju inte heller på en kompakt.

Valet av de 300 dpi kommer ifrån KB. Dom har valt det så då är det en bra nivå för att framtidssäkra material.

Så 600D och uppåt är ointressant eftersom de inte ger några extra dpi i slutprodukten utan bara kostar extra. En 450D hade gett 1000 kr i utrymme till ett beg manuellt objektiv för bättre upplösning.

Så det är inte omöjligt att jag har gjort en felprioritering när det gäller kostanden på kamerahus kontra objektiv när det gäller att få maximal upplösning/kvalite till minsta peng. Pengen är alltså 2000 sek x 2 men det skall ju skannas större produkter senare.

nu hoppas jag bara att jag ser ljuset i tunneln när det gäller min förkylning.

/Jan
 
Moderna kameror med en massa elektronik funkar inte som gamla mekaniska, och i ett avseende är det emot dig. Ingen kamera kan "låsas i ett läge" när den går igång, åtminstone inte med den optik som brukar följa med. Och det gäller i synnerhet kompaktkameror, som alltid har ett grundläge när de startar, där brännvidden är vidvinkel, och de ställer in fokus först när man trycker på knappen.

Canon kompaktkameror som kan köras med CHDK är mer lämpade för det här än de flesta andra, eftersom man kan starta dem med ett skript som gör alla inställningar, och kameran blir på det sättet "låst" med en viss zoom- och skärpeinställning. De kan också ganska enkelt lösas ut med ett knapptryck, kopplade med USB via CHDK.

Så det är ganska klart varför man väljer Canon kompakt.

Jag förstår inte riktigt önskemålet om maximal upplösning, då kravet snarare borde vara tillräcklig skärpa. De enkla prov jag har gjort visar att skärpan är tillräcklig hos en kompaktkamera som har lite större brännvidd (och därmed större sensor), förutsatt att den inte luddar upp skärpan utåt kanterna. Jag ser också på bilden tagen med µ4/3 att en fast brännvidd inte är en garanti för frihet från optiska fel. Också med fast brännvidd bör objektivet väljas med omsorg.

Så för riggen med två kameror och en ljuskälla, där man fotograferar ett uppslag i en bok från två håll samtidigt är det bästa valet av flera skäl, en kompaktkamera från Canon, eller snarare två, helst lika. Jag skulle föredra någon IXUS-modell eller annan, där minneskortet och batteriet är åtkomliga också när kameran sitter fäst med stativskruven. Det går att åstadkomma med G-serien också om man gör ett specialfäste.

Sedan kommer riggen för större ritiningar. Där är en DSLR mindre lämplig än en spegelfri, och fjärrstyrningsmöjlighet lika värdefull som i uppslagsriggen. Därav förslaget att använda Samsung. Det går bra med ett par av Sonys modeller också, men priset på Samsung är lågt. Jag skulle kunna tänka mig att en Samsung eller Sony spegelfri, med adapter och ett 50 mm objektiv från förr skulle fungera bra, men att Samsung med makro 60 mm troligen är bättre, främst ur ergonomisynpunkt, när man kombinerar den med en surfplatta för att kolla hur stor yta som kommer med.

Belysningen (och frågan om maximal upplösning) ser jag som en ganska enkel fråga. I uppslagsriggen räcker en arbetslampa med lysdiod, sådan som säljs på JULA. För den som ska ta stora saker är två lysrör bäst, drivna med HF-don och fast monterade.

Riggen som du har visat, när den är färdig, med två kompakter från Canon, är svår att förbättra, och valet av lampa okritiskt. man kan sätta i tio watt, trettio eller femtio med LED. Skillnaden i exponeringstid är inte stor, och det som saktar ner hanteringen är tiden som kamerorna behöver för att bli redo för nästa bild. Men man behöver tid för att vända blad också. Jag tror mer på omkring femhundra i timmen än tusen. Jag skulle välja tio watt LED, eftersom den är billigast.

Om man vill göra en rigg för stora ritningar och den ska vara enkel, kan man välja ett fast avstånd och en fast optik, och helt enkelt bara använda mitten av bilden när ritningen är mindre än det största man kan ta och om man behöver större, tar man två bilder med ritningen förskjuten och lägger ihop dem i datorn. I så fall kan man snickra ihop en ram som håller kameran på ett bestämt avstånd. Då kan man komma billigare undan på objektiv med en adapter och ett fast 50 mm. Bästa kameran till lågt pris är troligen en Samsung spegelfri, eftersom den har lägre pris än motsvarande Sony och är klar att köra med WiFi.

Upplösningen är nära nog en icke-fråga.

Det går att bygga ihop sånt som vem som helst kan sköta. Men jag tror att spånandet ska göras innan man börjar köpa kameror, och DSLR är inte optimala vare sig i uppslagsriggen eller den för större yta.
 
De är ju små kompakter som används av flertalet "bokskannare". Dom är ju nöjda eftersom de rekomenderar kompakter till andra.

...

Min orsak till valet av 550D var att jag tror att detta har ett bättre objektiv än kompakter och det har ju visat att ett bra objektiv ökar upplösning även om upplösningen är tillräcklig på en kompakt. Prisskillnaden är ju inte så stor beg.

Som vanligt är svaret inte riktigt enkelt ...

Saken är att när vi talar om närbildsfotografering som det är i det här fallet så är ofta objektiven i kompaktkameror (notera 'ofta' inte 'alltid') bättre än systemkameraobjektiv som är i närheten av samma prisklass. Räknat som "skärpa per krona" är ofta kompaktkameraobjektiv fantastiskt bra.

Jag skulle säga att på de arbetsavstånd du jobbar med så är de flesta kitobjektiv till systemkameror sämre än kompaktkameraobjektiv. Svagheterna hos kompaktkameraobjektiv ligger ofta i att de är sämre på längre avstånd och att de har svårt att åstadkomma snygg oskärpeteckning, saker som är irrelevanta för dig. Medan kitzoomar till systemkameror tenderar att vara som sämst på nära håll.

Sedan kan man köpa bra makroobjektiv till systemkameror som är bättre än kompaktkamerornas objektiv, men i alla fall nya sådana kostar en hel del.
 
http://www.cyberphoto.se/info.php?article=232092 Under 3000 kr för ett nytt macroobjektiv är knappast dyrt. Det är mycket bra.

Nej, inte är makroobjektiv oöverkomligt dyra, men här började det svida vid lägre kostnad än så. Då finns alternativ som är bra mycket billigare, som att skaffa en adapter för M42 och ett 50 mm av äldre typ, kanske hellre exempelvis en Xenar än något av de ljusstarkare. Jag köpte ett Xenar 50 mm med M42-gänga för femtio kronor för inte särskilt länge sedan. Det är mycket skärpa per krona.

Men det är ett vågspel att botanisera bland äldre optik när man ska använda digitalchip, eftersom många äldre objektiv skickar för mycket ljus tillbaka av det som är reflekterat från AA-filtret, vilket mjukar upp bilden i mitten.

Jag är helt övertygad om att spånandet om vad som lämpar sig bäst bör göras innan man börjar skaffa kameror. Jag ser DSLR som inte bäst lämpat, men om man därigenom kommer billigare undan, kan det ändå vara värt det.

Men jag förstår fortfarande inte jakten på optimal upplösning räknat i linjepar, när det vore mer ändamålsenligt att söka efter tillräcklig skärpa. MTF är en ganska bra representation av skärpa, och det är lite av hårklyveri att diskutera siffror över åttio linjer om allt man behöver är mindre än så. Ritningar innehåller nästan aldrig linjer som ligger tätt intill varandra, och det är sällan av betydelse precis hur breda linjerna blir i en avbildning.
 
Bevarar för framtiden

Målet med övningen är att bevara för framtiden.

Amazonklubben (som det gäller) skall bevara Amazonen för framtiden.
Det finns mycket scannat redan idag på nätet om Amazon och det mesta går att läsa men ibland krävs det rätt mycket fantasi...

Eftersom jag "vill göra det ordentligt" så har jag samma spec som KB (kungliga bilioteket) och de har valt 300 dpi gråskala.

Sedan är jag intreserad rent tekniskt av allt möjligt och för att renodla frågan så vart det "vilket ljus ger bäst upplösning) för det är något som man har användning av i "alla lägen"

Att kompakter skall ge bättre bilder på korta håll är ju för mig en rätt "tråkig" information...
En 550D kan man iallafall ställa in "fast" och jag har funderat på en låsskruv som man har på övervakningskameror men en tejpbit fungerar säkert bra i början.
Självutlösaren på 550D är "enklare" att rigga (än kompakt) för mig eftersom jag inte vill ha datorer inkopplade på jobbet.

Fortsättnig följer för jag har köpt in och fått levererar LED på remsa som skall bilda en belysningsyta på 30 Watt. Med 300 LED så torde man få till en "jämn" belysning.

Skall även beställa Dagsljuslampa från Scandinavianphoto när jag får tummen ur.
Tyvärr så känns det som fel årstid att göra en referens med solljus vilket förövrigt hade varit mycket trevligt.

/Jan
 
Vinkeln på ljuset och jämnheten har mycket större betydelse än eventuell färgriktighet för det här ändamålet. Med lite erfarenhet av reprofoto inser man att det inte nödvändigtvis blir bättre för att man har stor färgriktighet hos belysningen - när vi ändå inte kan göra färgriktiga slutbilder, och när färgen i sig är mindre väsentlig.

Det som man har provat fram med bokreproanordningen är att placera lampan så att den ger jämnt ljus utan att blänka mot kameran.

Och vid repro är det egentligen allt man behöver fundera över när det gäller belysningen. Ljuskällan får inte placeras så att ljus kan reflekteras direkt från motivet mot kameran. Det är därför man brukar placera två ljuskällor på varsin sida av objektet. Genom att den ena lyser starkare där den andra lyser svagare, beroende på avstånd och vinkel, blir ljuset jämnare. Och eventuellt blänk skickas långt bort från kameran.

Om lampan sedan är LED, kompaktlysrör eller glödljus, och själva ljusstyrkan är hög eller låg, spelar alls ingen roll. Det viktigaste för att få god skärpa vid repro är utöver jämnt och blänkfritt ljus, att ha ett tillräckligt bra objektiv som är rätt inställt.

Där har exponeringen ganska stor betydelse. Man ska exponera vitt papper så att det blir vitt på bilden. Det betyder att man inte kan använda automatiken på en automatkamera, eller ljusmätaren när man ställer manuellt, som om det vore ett "normalmotiv". Man får kompensera med ett steg plus eller mer, för att få sidan vit, dvs mycket ljust grå, på blilden.

Om man funderar över upplösning (lp/mm), så ger mer exponering högre upplösning, så länge man inte överexponerar. Med rätt exponering ligger man långt ovanför bruströskeln och har mycket data i bilden. Det som är mörkt, dvs linjer och text, kan dras ner i efterbehandling, och om man exponerar rätt, kan den delen göras schablonmässigt.

Man exponerar alltså tillräckligt mycket, för att de ljusaste delarna av motivet ska ligga nära det ljusaste som chipet kan återge, och man ökar kontrasten genom att dra ner det som är mörkt i bilden.

Med fast belysning kan man utan problem ha en fast exponering som man provar ut och sedan inte ändrar så länge ljuset inte ändras.

Men man behöver inte starkt ljus, eftersom det är en fast uppställning. Ljusstyrkan påverkar enbart exponeringstiden. Med LED eller lågenergi är det fördelaktig att inte använda väldigt korta tider, eftersom alla de lamporna när de drivs på vanligt sätt modulerar ljuset med 100 Hz. Exponeringen bör omfatta flera nätcykler för att man ska vara säker på att få jämnt ljus - särskilt viktigt om man väljer en kamera med ridåslutare.

Och sett till rubrikens fråga, handlar det alltså främst om att placera ljuset rätt och att exponera rätt. Vilken sorts ljus man har spelar mindre roll.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar