Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vilken ljusmängd krävs för maximal upplösning

Produkter
(logga in för att koppla)
Mina praktiska prov I vardagsrummet visar inte upp detta resultat.
Fast är skärpa och upplösning samma sak? Mina lnjer är skarpa men när det blir smalt mellan dom går dom ihop. Fast det mmåste vara skarp för att få upplösning.

Skärpa beror av upplösning, men det är inte riktigt samma sak. Skärpa är över huvud taget ett ganska kompext begrepp (vari ingår saker som upplösning, kontrast och en hel del annat) medan upplösning är jämförelsevis avgränsat och mätbart.

Jag skulle säga att hög upplösning är en av flera faktorer som ger bar skärpa. Men definitivt inte den enda.

Blixtbilder på 1/60 eller 1/200 ger samma resultat.

Så länge a) hela slutaren öppnas och b) det inte finns andra ljuskällor som påverkar resultatet så spelar kamerans slutartid ingen roll - det är blixtens brinntid som spelar roll.

Ingen bild I min serie av bilder (från denna kamera) har varit "sämmre än" (motsvarande) 9 mega pixel. Men eftersom det är en 18 mpix kamera så duger det inte med 9 mpix. Jag behöver all information för att minska efterarbetet.

Här tror jag delvis du lurar dig själv genom att sätta exakta siffervärden på saker som är ganska komplexa och inte enkelt låter sig mätas med ett enda siffervärde.

De få tester jag körde med IS av eller på gav ingen skillnad. Däremot gav ett objektivbyte skillnad direkt. Så kameran kan prestera bättre än vad kitobjektivet klarar men då kostar det mera. En korrekt ljuskälla kan ju vara billigare än 2 nya objektiv.

Det här håller jag däremot helt med om. För ett idealt resultat skall du förstår ha bästa möjliga ljuskälla och ett bästa möjliga objektiv. Men det kräver ju dessvärre också bästa möjliga budget och det är det få av oss som har råd med ... :)

Om du skall köra mycket sådan här fotografering skulle jag börja leta efter:

a) ett begagnat makroobjektiv, du kan ju till och med köra ett med manuell fokus (sådana kan man ibland hitat extra billigt) eftersom du hare tt orörligt motiv.
b) en begagnad rejäl blixt och en enkel reflexskärm och/eller softbox. Gamla blixter finns det gott om och som reflexskärm kan du t.ex. använda en gammal projektorduk (något man ofta kan hitta billigt begagnat. Softbox kan du bygga en egen - du verkar ju gilla DIY :)
 
Blixt och dunder

Det är kul med utvärdering/kritik.

När det gäller blixt så slog jag "eländet" I taket. Taket är I detta fall ett papptak målat med vit limfärg.

Blixten en 580EX manuelt på full effekt gav ett bättre resultat men det vart något sämre när jag använde den inbyggda difusorn för 14mm bränvidd (fortfarande mot taket).
Inte något fall fick jag fram något högt lpm tal.

Nu vet jag och förstår jag att mina lpn tal är "bananer".
Det man vet med "bananer" är att så här bra kan det bli när man har uppnåt det.
Då vet man att något annat lägre värde är "sämre"

Mitt teoretiskt maxvärde var 106 och jag kom till 95.
Detta betyder inte att 95 är 95 utan det är troligt 95 +- 10

Nu plockade jag inte fram min METZ45 och försökte fyra av dom tillsammans för den blixten är inte lämplig att använda på moderna kameror (mistänker det iallafall eftersom den har långt mer än 5 volt över anslutningen mot kameran).

testet med 1/60 vs 1/200 del var mera för att utesluta vibrationer.

Det är iallfall intressant med responsen (och kvalitén) på inläggen.
Just nu tittar jag på ljuskällor med bra Ra.

Men det du skriver om stora belysta ytor. Det känns I magen att det ligger något I det. Just det blir ett bekymmer I min bokskanner eftersom ytan är det den är, en bok. Det är tur att man har några nätter att sova på saken :)

/Jan
 
Här tror jag delvis du lurar dig själv genom att sätta exakta siffervärden på saker som är ganska komplexa och inte enkelt låter sig mätas med ett enda siffervärde.

Men det enda jag mäter (tror jag) är upplösning på hög kontrast.

Svarta streck mot vit botten, och jag vill ha strecken så tätt som möjligt.
Om jag får färgstick eller annat beroende på vadsomhelst så bryr jag mig inte (just nu)

Om det så krävs en "blå" ljuskälla så är det OK (åtmistånde så länge det är svartvita böcker).

Obstinat fokus på upplösning,

Sen tycker jag personligen inte att lpm värden säger något, det är bara ett tal.
Så min omräkning till mega pixel är mera för att få ett "begripligt" värde (hur bra det nu gick)

/Jan
 
Men det du skriver om stora belysta ytor. Det känns I magen att det ligger något I det. Just det blir ett bekymmer I min bokskanner eftersom ytan är det den är, en bok. Det är tur att man har några nätter att sova på saken :)

Tänk ett stort vitt parasoll :)

Men just att göra ljuskällor stora genom att slå ljuset genom något stort eller reflektera det i något stort är en mycket flitigt använd teknik - eftersom den fungerar.

Sen tycker jag personligen inte att lpm värden säger något, det är bara ett tal.
Så min omräkning till mega pixel är mera för att få ett "begripligt" värde (hur bra det nu gick)

Det jag reagerade på var att många ibland fastnar i tal och deras ofta lite skenbara exakthet, men du verkar inse vad de kommer ifrån och ungefär vad de betyder :)
 
stora ytor

Tänk ett stort vitt parasoll :)

Men just att göra ljuskällor stora genom att slå ljuset genom något stort eller reflektera det i något stort är en mycket flitigt använd teknik - eftersom den fungerar.

I min värld innan det är färdigbyggt så har vi skannern och tre sidor kan man då täcka över för att bli av med ströljus som tenderer att ge reflektioner (enligt vad jag läst, och det känns troligt).
Det man gör praktiskt är att man målar skannern mattsvart internt och hänger på ett skynke.

Det vi då har kvar som ljusinsläpp är toppen, nu har jag inte mätt men 350x500 kanske.

Det jag då inte har förstått (för paraplyer har jag sett, förstått men inte använt) är vad paraplyett skall göra nytta när hålet är 350x500.

För belyser jag insidan av paraplyt så får jag en större ljusbild tillbaka, varav den större delen av detta ljus aldrig kommer till nytta eftersom det inte träffar "hålet". Men jag kanske bara skall ösa på med ljus och vara glad över den del av det utjämnade ljuset som träffar "hålet" och boken.


Det jag reagerade på var att många ibland fastnar i tal och deras ofta lite skenbara exakthet, men du verkar inse vad de kommer ifrån och ungefär vad de betyder

Exakthet kräver kallibrerade instrument och korrekta rutiner. Det finns inget sådant här.
Det närmaste vi kommer exakthet är 5 meters måttbandet från biltema :).
Men samma mätmetodik på samma okalibrerade pryl ger samma "fel" var gång. Jag är ju bara ute efter att få det bästa resultatet och då fungerar det. Så om någon kopierar mig skall de få samma spridning på svaren, då har vi båda "gjort rätt".

Tal går ju att jämföra så det är lätt att fastna där, man måste ställa talet mot den praktiska verkligheten och fundera på om det betyder något. Normalt så bryr jag mig inte om Mega pixlar för de har alltid varit tillräckliga för mina behov, tills detta behov dök upp. Då vart man fanatisk istället. KB skannar förövrigt I 300 dpi, gråskala, okomprimerad Tiff om nu någon råkar undra om det!

/Janne
 
Det finns några saker som du bör tänka på.

Ett är att kamerans sensor har ett anti-aliasfilter framför sig. Det filtret förhindrar moaré men sänker samtidigt upplösningen en aning. Har du en kamera på 18Mpix så kommer du alltså inte få ut äkta 18Mpix hur du än gör.

Det andra är att om du kör med fast ljus och därmed förhållandevis lång slutartid, så måste du använda spegeluppfällning för att maximera skärpan. Blir inte bra utan!
Har du dessutom allt uppställt på annat än naket betonggolv på bottenvåningen så måste du stå still när kortet tas. Hemma på andra våningen i mitt trähus vågar jag knappt andas när jag tar sådana bilder, annars märks det direkt. (24Mpix)
(På jobbet har vi ett digitalt mikroskåp som numera sitter fastskruvat i betongplattan. Innan blev bilderna suddiga pga. fotografens hjärtslag...)

Det tredje är att ditt objektiv kan lida av fokusförskjutning. Det är när skärpan flyttar på sig då du bländar ner. Jag upptäckte igår när jag var lat på jobbet och inte orkade byta objektiv att Tamron 17-50 lider av detta. Inte nog med att makroobjektivet jag satte på sen gav skarpare och kontrastrikare bild, skärpan hamnade inte 5mm fel som med 17-55:an. Jag använde förstorat live view för att ställa skärpan, vilket är väldigt bra hjälpmedel för att ställa skärpan rätt. Rekommenderas!

Det fjärde är att du bör undvika onödigt motljus för att få full kontrast. Allt annat än det du fotar bör vara mörkt. Kompenserar du dålig kontrast i efterarbetet så ökar bruset vilket ger sämre upplösning. Av samma anledning bör du exponera så ljust som möjligt.

Det femte är att kameran behöver mycket ljus och helst ett objektiv med 2.8 som största bländare om den ska kunna ställa in skärpan ordentligt med autofokusen.

Sex är att skärpeplanet på zoomar ofta är krökt i kanterna på bilden. Vad gör bra mittenskärpa för nytta när kanterna halkar efter?

Sist men inte minst så är teoretiskt sett F4-5,6 det bästa området för APS-C innan skärpan börjar försämras igen. Det betyder att även objektivet bör prestera som bäst inom det området. Inte alla kit-zoomar som gör det, de brukar maxa vid F8. (Regeln F5,6-8 gäller för småbild / FF)
 
Glömde nämna att det är väldigt noga att kameran är vinkelrätt och centrerat mot motivet för att kanterna ska bli bra.
Även att alla linser sitter rakt justerade i objektivet. Tittar man på (noggranna) undersökningar på nätet så ser man ofta att så inte är fallet.
 
Jag gillar konstruktiv kritik

Ett är att kamerans sensor har ett anti-aliasfilter framför sig. Det filtret förhindrar moaré men sänker samtidigt upplösningen en aning. Har du en kamera på 18Mpix så kommer du alltså inte få ut äkta 18Mpix hur du än gör.

"mitt" maxvärde är alla pixlar på bredden /2 - 10%
så om en sensor är 200 pixlar bred så önskar jag se 90 svarta streck. De -10% är diverse filter och annat. Detta är inga siffror jag hittat på utan kommer av informationen till testbladet.

Det andra är att om du kör med fast ljus och därmed förhållandevis lång slutartid, så måste du använda spegeluppfällning för att maximera skärpan. Blir inte bra utan!

Spegellåsning är infört från första bild.
Det var faktiskt därför jag valde 550D framför 100D och 1200D
Jag viste att det fanns den möjligheten.
Den blir desutom "automatisk" vid 2 sekunders självutlösare.


Har du dessutom allt uppställt på annat än naket betonggolv på bottenvåningen så måste du stå still när kortet tas. Hemma på andra våningen i mitt trähus vågar jag knappt andas när jag tar sådana bilder, annars märks det direkt. (24Mpix)

När jag byter från kitgluggen till ett prime så blir resultatet alltid bättre. Så även om jag inför störningar så är de inte (ännu) så stora att de stör, min tolkning.... Jag har heller ingen större variation på resultatet, men det är korrekt jag stog sitt på trägolvet

Det tredje är att ditt objektiv kan lida av fokusförskjutning. Det är när skärpan flyttar på sig då du bländar ner. Jag upptäckte igår när jag var lat på jobbet och inte orkade byta objektiv att Tamron 17-50 lider av detta. Inte nog med att makroobjektivet jag satte på sen gav skarpare och kontrastrikare bild, skärpan hamnade inte 5mm fel som med 17-55:an. Jag använde förstorat live view för att ställa skärpan, vilket är väldigt bra hjälpmedel för att ställa skärpan rätt. Rekommenderas!

Det kanske finns live view på kameran, får kolla (video gör man med videokamera).
Manuel skärpa ingår i planen men det som skulle vara riktigt intressant är en låsskruv så den verkligen står still där man ställt den.


Det fjärde är att du bör undvika onödigt motljus för att få full kontrast. Allt annat än det du fotar bör vara mörkt. Kompenserar du dålig kontrast i efterarbetet så ökar bruset vilket ger sämre upplösning. Av samma anledning bör du exponera så ljust som möjligt.

Det kommer jag att få i "produktion". Under testerna torde det bli en del motljus av den vita kakelugnen, tåls helt klart att fundera på.


Det femte är att kameran behöver mycket ljus och helst ett objektiv med 2.8 som största bländare om den ska kunna ställa in skärpan ordentligt med autofokusen.

2,8 faller på pris, och ljus.... inte för varmt tack. Men det lär bli 50 watt LED eller lågenergi


Sex är att skärpeplanet på zoomar ofta är krökt i kanterna på bilden. Vad gör bra mittenskärpa för nytta när kanterna halkar efter?


Vi diskuterar böcker (verkstadsmanualer och dyligt) Behöver upplösning för att OCR efterbehandlingen skall fungera så bra som möjligt. Ytterkanterna på en bok tenderar att vara vita samt att man tar bilden något större än bokens sida så det går bort en del från fotot. Detta hjälper upp kvaliten. Det jag är ute efter är att få fram all kvalite som finns. Har jag 18 mpix i sensorn och får 17 i mitten så får man vara nöjd. Att det då "bara" blir 14 mpix i kanten beror ju på prislappen. Hade jag inte grottat ner mig i detta så skulle det bara blivit 12 mpix i mitten på grund av en värdelös LED lampa och ännu sämre i kanten.
Ja har enligt min mätsticka kommit fram till 15 mpix (i mitten) skulle jag fota exakt en A4 så ger det 400dpi. Skulle jag önska att ha 2,5 cm "extra" runt om och får fram alla 18 mpix så ger det 350dpi.
Alla som har sett ett fax i 200 dpi vet hur det ser ut...Jag behöver säkerställa att kameran producerar de mpix den kan göra.


Sist men inte minst så är teoretiskt sett F4-5,6 det bästa området för APS-C innan skärpan börjar försämras igen. Det betyder att även objektivet bör prestera som bäst inom det området. Inte alla kit-zoomar som gör det, de brukar maxa vid F8. (Regeln F5,6-8 gäller för småbild / FF)

Just denna kit zoom är bäst på 5,6 (f8 vid 55mm)

Glömde nämna att det är väldigt noga att kameran är vinkelrätt och centrerat mot motivet för att kanterna ska bli bra.

Ja det håller jag med om. Konstruktionen på bokskannern är sådan att kameran sitter fixt monterad i förhållande till glasskivan som boken tryck mot. Sedan kan ju boken rör sig lite i förhållande till glasskivan. Man vill ju islutändan upp i 1000 sidor / timme (eller mer) för jobbet är ju trots allt rätt trist att göra!

/Janne
 
Kanske dags att tänka om helt och hållet?

Jag har läst igenom den här tråden och beundrat dina konstruktioner, men med erfarenhet av att ta dokument med specialgjord kamera ser jag en hel del svagheter i sättet att angripa problemet.

Eftersom en kamera är en ganska lätt sak, och lätt att flytta, är det, som jag ser det enklare att kunna ändra läge på kameran för att ta olika storlekar av dokument, medan belysning och bokens läge bör vara fast. Om man kan flytta kameran upp och ner, kan resten göras ganska mycket enklare.

En DSLR är knappast idealisk för det här, och jag tror inte att upplösningen är kritisk (rätta mig om jag har fel). Däremot är det troligen kritiskt att få god planteckning och skärpa över hela ytan med tillräckligt jämn belysning. Märk att skärpa och upplösning är inte samma sak, också om de i viss mån hänger ihop.

Man behöver ha en vettig arbetshöjd, som på ett bord, och det gör att man oavsett vilken kamera man använder inte kommer åt sökaren enkelt, och inte heller väldigt lätt kan använda kamerans skärm. En bättre lösning för att ställa utsnitt och skärpa är att använda en kamera med fjärrkontroll via WiFi, där bilden presenteras på en s.k. surfplatta. Det medför också att man mycket enkelt kan flytta över tagna bilder till annat medium, exempelvis en nätverkshårddisk. Det finns NAS som kan kopplas direkt via WiFi, och det finns systemkameror som har allt färdigt för att använda så.

Mitt förslag är att utvärdera i första hand Samsung NX300 med 60 mm makroobjektiv.
http://www.lenstip.com/341.1-Lens_review-Samsung_NX_60_mm_f_2.8_Macro_ED_OIS_SSA.html

Belysningen bör vara jämn, och en standard brukar vara två lampor i fyrtiofem graders vinkel mot ytan som ska belysas, en från vardera hållet. Striplight, långa ljuskällor, ger jämnare ljus, och i den här tillämpningen har färgegenskaperna väldigt liten betydelse. Om man vill använda lysdioder, så går det, men lysrör kan vara att föredra. Två lagom långa lysrör placerade en bit utanför bildytan kan ge praktiskt taget jämnt ljus över bokuppslaget.

För att slippa bygga alltför mycket själv, kan man kannibalisera en gammal förstoringsapparat för att åstadkomma en flyttbar hållare för kameran. Det fungerar troligen bäst om förstoringsapparatstången monteras en bit högre än hållaren för boken Om man har fri luft under stångens fäste, kan man belysa genom den öppningen. Bokuppslaget bör belysas från uppslagets långsidor, vilket betyder att man har den ena lampan närmre sig och den andra bortom boken om den ligger så som när man läser. Det bör ändå gå att bläddra, och jag tänker mig att enklaste hållaren för bok borde vara fjädrande, och att glasskivan kan fällas ner över boken och lyftas för bläddrande. Ett annat alternativ är att sätta kameran i "porträttläge" och att lägga boken vriden nittio grader och placera ljuskällorna vid sidorna av arbetsytan.

Om man har grejerna uppställda på det viset kommer man ifrån problemen med zoomoptik och fast kamera, och med sökarbilden på platta behöver man inte ens nå kameran när man jobbar. Man trycker av på plattan, precis som när man fotograferar med en smart-telefon.

Min tanke med flyttbar kamera på stång för förstoringsapparat är att man får steglös möjlighet att flytta kameran för att välja utsnitt. Om man inte behöver fylla hela rutan, kan man i stället ha ett antal fasta lägen och bygga från scratch. Man skruvar då fast kameran på den höjd som passar bäst för bokstorleken man ska jobba med.

Den mest komplicerade delen av apparaten, utöver vad som kan köpas färdigt, är hållaren för boken med möjlighet att bläddra och dess plantrycksglas som enklast fälls undan med gångjärn. Boken kan läggas över två fjädrande plattor som stoppas mekaniskt när man fäller upp glaset.

Jag tror inte att det är helt vettigt att använda en testbild för att utvärdera om kamerans upplösning och skärpa räcker, utan det är antagligen bättre att använda precis den sorts material som ska fotograferas och prova med OCR, alltså att testköra under verkliga förhållanden. Megapixlarna säger egentligen inte så mycket om skärpan, och i just den här tillämpningen jobbar flera saker i kameran emot högsta möjliga upplösning med en viss pixeltäthet. Det är inte bara AA-filter, utan också demosaic, där bilden får färginformation. En svartvit sensor hade varit bättre, men jag utgår ifrån att en billig standardkamera bör användas av kostnadsskäl.
 
Bokskanner

Den skanner som jag nästan byggt färdigt håller boken i "100 graders öppningsvinkel"
Detta för att ha boken helt platt kan mycket väl skada ryggen på boken.

Konstruktionen står på ett bord.

Jag har inte använt den ännu! vilet är ett bekymmer, men att "titta på bilden och trycka av" tenderar att ge fel när tempot går upp. Jag vill ha hel automatisk, får man en bild för mycket så tar man det sedan

Att sedan flytta över minneskort till datorn ser jag inte som ett problem, jag skall ju inte göra detta 8 timmar om dagen. Det blir ju bara en intensiv period i livet och efter det kommer utrustningen användas mer sällan.

Ett fast objektiv och att flytta kameran är en bättre lösning, detta på grund av att fasta objektiv ger bättre upplösning och mindre stök i kanterna. Nu har jag ju inte riggat kameran i skannern så jag vet ju inte vilken bränvid jag behöver. Men ett trasigt EF50 1,4 skulle ju vara mumma om den bränvidden behövs. Jag har ju själv ett trasigt hemma av den typen.

Det är därav som jag fokuserar på vilken mängd ljus man behöver.
För oavsett om jag använder den ena eller den andra kamera, lins osv så kommer ett bra ljus inte göra det sämre i något fall.

45 grader har jag förstått och läst lite överallt. Eftersom glasskivorna sitter i ett V på 100 grader och ljuset kommer att komma rakt ovanfrån så blir det ju 45 grader (ungefär).

Man har också rappoterat att det blir bättre om ljuskällan är långtifrån vilket också näms här på forumet som "jämt ljus". Jag har tillgång till "ljusfördelningstuber" alltså en rund tub där man trycker in ljuset i ändan och får ljusspridning i 90 grader mot ljuskällan vilket ger en helt bländfri belysning. Intresserade kan söka på BB-lights concepts i Holland. Får bära in en av dessa armaturer och provfota igen. För rätt ljus förbättrar alla system.

Sedan har vi kvaliten på glaset mellan boken och kameran, här duger inte fönsterglas... men det är inget vi skall diskutera i denna tråd.

/Jan
 
Hundra graders öppningsvinkel funkar ju bra om man kan belysa så och endera har två kameror för hela upplaget eller tar en sida i taget, vilket också är fullt möjligt. Det mesta jag har tagit i dokumentväg har varit enstaka dokument, och det största problemet med glasskiva har varit att kameran speglas i glaset, vilket har gjort det mycket viktigt att ha helt svärtat kring kameran och att den inte är belyst, så att ingenting av den syns i glaset.

I enstaka fall, där jag har tagit konst som är glasat har jag använt tilt och sned fotografering, som rätas upp senare, för att inte spegla in kameran, utan i stället en svart baffel i den riktning som speglas mot kameran. Men med vanlig optik och för att jobba fort, underlättar det att ha sensor och motiv parallella. Med hundra graders öppning betyder det att ta två bilder på uppslaget, en av varje sida. Det kan alldeles självklart göras också med två NX monterade så att de tar varsin sida, och genom att de kan styras med program kan man automatisera mycket av hanteringen.

Att titta på plattan för att ställa in utsnitt och skärpa är något man bara gör en gång per session. Resten går mer eller mindre på känn. Men det är ändå en stor hjälp att ha en stor bild i bekväm arbetshöjd jämfört med att klättra för att hitta sökarbilden. NX har inte heller någon spegel, så det problemet bortfaller.

När jag ser bilden av ditt testobjekt för upplösning, så har du dels mycket olämplig vinkel på belysningen, men också väl svag exponering. Man behöver exponera mer än så, men när man väl har hittat rätt exponering behöver man egentligen aldrig ändra den, så länge man har samma ljus. För repro är den vanliga kurvan i kameran inte den bästa, utan man får bäst resultat utan gammakurva, dvs med rak kontrastkurva. Det kan man lätt ordna genom att använda kamerans råfiler och omvandla efter en standardiserad kurva. Kontrastkurvan kan betyda mer än den upplösning som du kan se när du fotograferar ett testobjekt så som du har gjort.

Om man standardiserar exponering och råomvandling till bästa möjliga och automatiserar den processen, kan det gå ganska kvickt att åstadkomma repro med mycket bra resultat i den takt som du föreslår. Kanske inte tusen bilder i timmen alla timmar, men inte så långt ifrån.

Jag misstänker att av Canons kameror är det 70 D som skulle kunna vara mest lämplig, för att fjärrkontrollera på samma sätt.
 
prov på bildkvalité, 12 megapixel

Jag gjorde en "quick and dirty" uppställning med stativet från en förstoringsapparat och min OM-D med Chinon 35 mm för att se ungefär vad man kan förvänta sig av upplösning och skärpa. Jag klippte bort lite i kanterna, så utsnittet är 12 megapixel ur sensorn.

http://foto.ifokus.se/u2/0105a74436db3ed1905bdeb5feaceb5b/default/boksida.jpg

Bilden gjorde jag med låg jpegkvalité för att den inte skulle bli för "tung", och jag har riktat upp (vridit) den i Gimp och satt tröskelvärde för kontrast. Det är en sida ur Webster's lexikon, och den innehåller mer text än de flesta boksidor, lite grann i klass med Bibeln.

Jag tycker att det är ganska uppenbart att megapixlarna inte är något problem, utan att de primära problemen ligger i att få sidan plan, jämn belysning och att optiken måste teckna skarpt ända ut. De flesta felen som gör texten svår att läsa i OCR beror på plumpar och ojämnt tryck, och det kan man inte göra någonting åt vid skanning. Utöver felen finns också noter och diakritiska tecken som OCR-mjukvara inte brukar vara bra på.

På originalbilden syns det ganska tydligt att det finns kromatisk aberration, och den, liksom eventuell förvrängning, är betydligt mindre om man använder ett makro- repro- eller förstoringsobjektiv (EL-Nikkor, Componon, Rodagon). Lite längre brännvidd och avstånd är också en fördel.

Belysningen kommer från ett fönster, 32 lx.

Om du behöver bättre kvalité, hjälper det inte särskilt mycket med fler megapixel, utan det viktigaste lär bli optik, belysning och planhållning. Aberrationer av olika slag, distorsion och brister i planhållningen vållar större problem för OCR-mjukvara än upplösningen. Med fast uppställning där boksidan inte läggs snett (som jag gjorde) kan kvalitén bli ännu lite bättre också i den här upplösningen.
 
Lite fel diskution

Jag har ju snöat in på megapixlar men jag (tror inte) har sagt att de inte är tillräckliga.

Jag vill bara ha dom som finns där.
Jag vill veta att de är användbara.

Får jag "bara" 12 mpix (användbara) så kan jag använda en 15 mpix kamera för den är ju billigare och därmed ha mera pengar över till optik. Filerna blir mindre (om man kör RAW) så det går fortare att processa.

Sen är mitt mål A4 vilket är 50% större i yta än Webster (mitt ex är 24x17).
Men eftersom din bild är 12 så blir det 18 för en A4
Rent praktiskt så behöver man fota en lite större yta eftersom boken rör sig lite mellan tagningarna.

Räknexempel
Canon 550D har 5184 pixlar i bredd
5184 /2 - 10 % = 2333 möjliga linjer
sensorn är 22,3mm bred = 105 lpm =maximal teoretisk upplösning

så vi har alltså 4666 pixlar i bredd. (linje i plm är ju svart)
ett A4 är 11,7 tum på längsta sidan
Lägger jag till 12,5mm på var sida i "marginal" så får vi
4666 / 12,7 = 367 dpi vid 105 lpm

Nu har jag "bara" kommit upp i 95 lpm
95 * 22,3 (mm) * 1,11 (motsvarande de -10%) x2 = en sensor på 4700 pixlar i bredd

så om vi tar de 4240 verkningsfulla pixlarna på ett A4
4240 / 12,7 = 334 dpi

Hade jag bara tagit LED lampan som jag planerade så hade jag fått 85lpm = 298 dpi

Hade 300 dpi varit tillräcklig = JA i de allra flesta fall och resten kommer jag att överleva.

KB scannar i 300 dpi och de har säkert gjort en större undersökning än mig och är de nöjda så är jag nöjd.
Jag har dock märkt (praktiskt) att när man har sidor som din i Webster så fungerar OCR programen mycket bättre i 400 dpi. De jag har kört fungerar nästan inte alls på tätskrivna sidor och 300dpi.

Fotograferar jag i 40lux får jag 75 lpm med kitobjektivet = 260dpi.

Allt detta under förutsätning att mina lpm stämmer med verkligheten vilket vi alltså inte vet.

Det jag helt klart har lärt mig är att
Mpix i sensor är inte lika med konstant upplösning i bilden.
Ljuset skall vara av bra kvalite och skillnaden mellan dåligt ljus och bra ljus är en 10 - 20% i upplösning.
Att bättre optik också ger en stor förbättring i "verklig" upplösning.

Jag vet att kitobjektivet inte är det bästa men jag vill alltså ha ut det som finns i kvaliten.

/Jan
 
Min Websters är lite större, 8"x11", men det är väl närmast mängden text och storleken på bokstäverna som är intressant, så sidans storlek spelar inte så stor roll.

Lyckligtvis är det text som ska fotograferas, tämligen organiska former, och inte testlinjer som gör moaré av pixlarna. En viss taggighet kommer att finnas i bokstäverna, men i en så här modern bok har också den tryckta texten taggighet, och det är den som syns mest.

Och nej, ett vanligt kitobjektiv kommer knappast att ge full skärpa ända ut i hörnen, och det kommer att ha kromatisk aberration också. Hur eventuell bildfältskrökning och förvrängning ser ut kan variera. Nedbländat till 8 ger det troligen tillräcklig skärpa ut mot hörnen för att läsa text, och optiska fel brukar vara måttliga vid brännvidder i närheten av 50 mm. Råomvandlaren kan kanske korrigera aberrationen automatiskt med en bra profil.

Och det är inte så enkelt som si och så i upplösning - den varierar utefter bildytan och det är som sagt inte linjepar vi behöver lösa upp, utan ganska robusta former.

Det är också lite förvirrande med megapixelmåttet, eftersom det är en yta, medan vi använder ett linjärt mått för upplösning. Megapixlarna har betydelse för råfilens storlek, men troligen kan man få användbara bilder i de flesta fall med mycket färre megapixlar. Och skillnaden mellan tolv och arton är inte mer än lite drygt tjugo procent. Sexton megapixel är dubbelt så hög upplösning som fyra.

Jag tror att i stort sett alla kameror duger, men att det kan skilja på objektiv. Relativt lång brännvidd, för att få stort arbetsavstånd kan vara en fördel, och i övrigt tror jag att ergonomin i en sån här apparat är ganska viktig för att den ska vara lättjobbad, därav förslaget om att ha sökaren skild från kameran. Om man kan köra från en surfplatta med pekskärm i stället för att klättra, och om man kan ladda över med nätverk, kan det underlätta. Det kan också vara en fördel med ett manuellt objektiv med mekaniska ringar för inställningen, så att den står kvar där man har satt den genom hela serien om man har ett par tusen sidor att skanna. Och även för att chimpa bilderna underlättar det med en stor skärm i stället för att ha bara kamerans lilla, och en EVF ger i regel också bättre bild än en kameraskärm, om man väljer en EVF-kamera.

Jag lade upp bilden för att du ska kunna prova hur din OCR kan läsa den. Min erfarenhet av OCR är att det blir många fel, men att de sällan beror på problem med bildkvalitén, utan att det snarare är själva trycket som är otydligt lite här och var, och all OCR-mjukvara jag har provat har haft grava problem med tät och gles kerning, diakritika, flisor i papperet, smuts och tryckfärg som har missat eller flutit ut (bubblor och droppar).
 
Kameraval

De flesta som har en sådan skanner kör med programvaran CHDK för att kunna fjärrstyra kamerorna.
Det betyder att de har mycket enklare kompakter typ Canon powershot A2200.
Men man får då denna externa skärm som du förespråkar. De har också utveklat en programvara för kontroll och överföring till nätet online. Men jag vill ha utrustningen "enkel" och ren.

När jag då använder en DSLR så ökar kvaliten ett par steg även om man kör med kittobjektivet. Detta påståended grundar sig egentligen bara på tycke eftersom jag inte har kontrollerat detta...
Att jag valde en DSLR istället för att köra med kompaktvalet är att kompakten kostar beg inte så mycket mindre än mitt val på 550D med IS

Man hittar en beg 550D för 2000 eller mindre om man letar en vecka eller två. Men det är först nu de har sjunkit till denna nivå.

Så de flesta användare kör med "sämre" optik (tror jag) och kompenserar detta med mer efterarbete.

Jag har en total budget på runt 5000 + att jag har ytterligare en byggsats som skall bli till salu för att minska kostnaden på projektet. Detta gör att allt för dyra objektiv och ljuskällor inte rymms om man inte kan motivera kostnade på annat sätt. Men de "andra" kör mera normalstora böcker och inte A4 som jag skall göra.

Min OCR körning är på tusental sidor och jag har ingen möjlighet att kontrollera resultatet. Några stickprov visar att det fungerar eftersom man oftas söker artikelnummer och inte text. Den kontroll jag gör är att köra OCR och sedan leta upp en tätskriven sida exempelvis ett artikelnummer register. Markerar jag då textmassa så ser jag om OCR har hittat rader och kolumner. Har den det så är jag nöjd!

Även om arbetsergonomi inte ingår i forumfrågan så registeras det du säger men jag väljer aktivt att inte svara eftersom jag vill hålla tråden "på spåret"

Även detaljer som "Svart runt kameran" finns med i min byggbeskrivning. Även ett "tak" ovan kameran så att inte belysningen träffar den.

Det jag kan fråga är om opalskiva.
Jag har några m2 i tjockleken 3-4mm från en större ljusskylt. Är det något som är användbart för att exempelvis förbättra en billig LED stråkastare till en "bättre ljuskvalite".

Har också haft en tanke att klä ena yttersidan i opal istället för svart och köra en yttre lampa. Detta för att då få in mera ljus. Frågan är då om glare och annat ökar... Men praktiska tester är väl igentilgen det bästa svaret på alla dessa rätt specifika frågor.

Just nu försöker jag hitta en spränskiss på kittobjektivet. Borrar och gängar man ett 3mm håll i framkant av zoomringen så kan man låsa zoom och skärpa med en skruv. En stunds sökning på projektet ger inga svar så är det någon som redan gjort det så verkar det inte ligga inom min sökmotorer.

Vinkeln på 100 grader är framtagen genom praktiska prov och är de "bästa" för att slippa reflektioner mellan glasskivorna. Det ligger några år av konstruktionsprov bakom byggsatsen jag kör så jag skall inte bygga om sen förmycket innan jag har provat att använda den... Däremot ligger det en plan att bygga en större för att kunna ta större papper. Vi har många konstruktionsritningar som är större än A3 och då komer ju megapixelbekymmret fram igen. Men då får jag väll använda mitt 50 1,4 istället.

/Janne
 
Upplösning och lampor

Det är också lite förvirrande med megapixelmåttet, eftersom det är en yta, medan vi använder ett linjärt mått för upplösning. Megapixlarna har betydelse för råfilens storlek, men troligen kan man få användbara bilder i de flesta fall med mycket färre megapixlar. Och skillnaden mellan tolv och arton är inte mer än lite drygt tjugo procent. Sexton megapixel är dubbelt så hög upplösning som fyra.

Omvandligen från dpi eller lpn till "megapixel" är inte så svår om man nu tycker att den ger något.
Sensorn i Canon är i storleken 4:3 Så får man 4000 enheter linjärt i horisontalplanet så blir det 3000 vertikalt. Detta ger 12 mpix men eftersom ingen sensor kan ge 1:1 så gångar vi men 1,11 så dryga 13 mpix. Det enda värdet betyder är vad man skulle kunna få ur denna sensor om allt är optimalt. Så är det ju inte med en begränsad budget.

Det som mattematikexempeln visar är att man inte får vara för frikostig med den extra marginalen runt objektet. Så att få boken fix vid var bladvändningen är ju något som kommer att öka upplösningen och minska efterarbetet.

Är det någon som har testat Tristar lamporna på scandinavianphoto eller motsvarande på kaffebrus?

/Jan
 
Jag har en sån där spirallampa med dagsljusfärg i min golvlampa i vardagsrummet, och den är riktigt bra. Men den är antagligen inte den mest lämpliga för den här uppsättningen.

Om jag har förstått den här riggen rätt sätter man alltså två kameror riktade från olika håll mot stället där boken läggs, och glasen är fixerade, så kamerorna ska ställas in att ge rätt utsnitt för bokens storlek och skärpa i glasskivans undre yta. En lampa behövs, och den monteras rakt ovanifrån, så att den belyser båda boksidorna i stort sett jämnt.

Riggen fungerar säkert utmärkt för relativt små böcker, men den måste göras i rätt storlek för att kunna ta större. Om de här ritningarna är A3-storlek och häftade som en bok, är det en ruggigt stor grej som knappast går in i Amazonen, åtminstone inte upprätt. För mindre böcker går det säkert bra med en mindre modell.

Så rent praktiskt kanske det är lättare att angripa problemet på annat sätt. Exempelvis att ta böcker upp till en viss storlek i den här riggen, och göra en annan för såna som är mycket större? Jag vet inte hur många sidor A3 du ska fotografera av. Jag har själv gjort det på film med en specialkamera, en reprokamera gjord för ändamålet. Där var allting mer eller mindre fixerat. Man kunde ändra förstoringsgrad genom att veva, och skruvar drog plattan med originalet till rätt läge, samtidigt som optiken också fördes till rätt läge och belysningstiden anpassades. Varken skärpeinställning eller exponeringsmätning behövdes, bara att köra.

Troligen kan du använda en LED-strålkastare i den här riggen, om den funkar som jag antar. 10. 30 eller 50 W spelar knappast någon större roll annat än för exponeringstiden. Färgegenskaperna är inte kritiska om du inte ska reproducera färgbilder och kräver stor färgnoggrannhet. Färgen jobbar emot dig i upplösningshänseende, men det har antagligen ingen betydelse. Jag tror inte att du behöver diffusera lampan. Om den ska diffuseras bör den maskas från två sidor och en remsa vit plexi dras i mitten, så att den blir lite smalare, men jag tror att man klarar sig utan att maska den.

Att man använder CHDK tror jag hänger ihop med att man kan ställa in alla parametrar med skript, så att uppställningen blir fast. Man kan göra liknande skript för en del av Canons systemkameror med Magic Lantern, med undantaget att ML inte kan ställa in zoom. Kompaktkamerorna har ju egenheten att de annars alltid startar i vidvinkelläge med AF, medan CHDK kan ställa in såväl zoom, avstånd som exponering.

För måttligt stora ytor skulle jag helst välja en kompakt i en sån rigg, och en kamera lik den jag föreslog för större grejer. Kompakten ger mindre filer, och man kan från början välja att spara svartvit jpeg och strunta i råfilen om den kvalitén räcker. Jag har inte kollat möjligheterna att ställa in kurvparametrar för råomvandlingen i CHDK, men den kanske finns.

En sak som är lite obekväm med flera av Canons kompakter är att de blockerar batteri- och minneskortsporten när man skruvar fast dem, men problemet kan lösas. Det var därför jag föreslog att välja en kamera med fjärrstyrning via nätverk. Det är en himmelsvid skillnad mellan att ha WiFi på en Samsung och EOS Utility på en PowerShot.

Jag tror inte riktigt på att göra den här riggen så att den passar flera mycket skilda storlekar av uppslag. Om sidorna är A3-ritningar skulle det ju handla om en bredd på A2 som ska fotograferas, och det kan man knappast göra på närmre håll än omkring 70 cm för att undvika missteckning, och hellre lite längre, kanske en meter. Det blir väldigt stort. För en mindre bok verkar den här riggen väldigt smidig körd med skript på kamerorna. CHDK är ett mycket bra verktyg tillsammans med Canon kompaktkameror.
 
förhållande

Se på fan

S100 kollade jag och den är 4:3
Sedan kollade jag A4 som i pricip är 4:3

men APS-C var det inte.... Det där var inte bra.
Jag gillar inte sådana missar
tack för upplysningen

/Jan
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar