Vilken kamera gav er en wow-känsla?

[Tony johansson]

Någon som känner till det dynamiska omfånget på en RX 100 VA !? Har själv letat, men inte funnit något svar.

 

[Arell]

Ca. 1968. Farsan hade skaffat en Yashica Electro 35, den första kameran med elektronisk tidsautomatik. Bestyckad med ett ljustarkt 40mm/1,7.
Den gick att ta riktiga bilder med. Med den fina kameran invigdes jag i mörkrummets hemligheter i gymnasiets fotolab.
Senare fick jag prova kompisens Canon Ftb och bl.a FD 35mm/2, med den skulle man kunna ta sig fram även idag.

Den Yashican ville jag verkligen ha cirka 68!

 

[J O Härnström]

Den Yashican ville jag verkligen ha cirka 68!

Jag har haft två olika Electo 35 nu på senare tid och de är verkligen bra. Fast objektivet är 45 mm/1,7 inte 40mm som jag skrev i inlägget.

 

[Graylingman]

Det var nog ändå den begagnade Canon 1Ds Mk 3 jag köpte i juni 2016.

 

[Lothar Marunga]

Jag gav mig en Nikon D3s i present när jag fyllde 70. Wow vilken kamera. Rena chocken.
Sen kom D800 och då hoppade jag på det tåget. Tyckte det var lyxigt med 2 "proffskameror" så jag sålde D3s:en efter tre år. Som jag ångrat mig!
Så nu när jag är 80 har jag på eftermarknaden köpt en D3:a och en D4:a och räknar med att köpa en D5 också. Sen kan jag nog slå mig till ro för det där med Z är nog bara för nördar..

 

[silverbricka]

När jag 18 år ung köper en Nikon F2AS Photomic med 50mm optik, laddar den i fotobutiken, den första rullen är slut inom 50 meter från butiken när jag får de första bilderna i handen och labbet frågar om de får ha två av bilderna i fönster och väntrum WOOW känsla så det räcker och blir över

 

[LGNLGN]

Går igenom min kamera historia. Flera kanske tom många med liknande eller i alla fall närliggande känslor. Men en sticker ut mer.....

Min första digitala DSLR gav brusiga bilder och färgstick. Kändes så där.... Satt och kollade, dreglade över Nikons senaste. En D800 med 36MB sensor. Då ett pixel monster

Köpte den efter lite ekonomisk vånda med bl a ett Nikon 105 mm macro. Kameran kändes också så annorlunda att jobba med. Så robust och precis. Fann varandra direkt

Förstod att något var annorlunda mot den andra när det tog så mycket längre tid att tanka över. När jag kollade på bilderna i datorn satt jag en lång stund och bara gapade. Vilken skillnad! Färger utan rödstick, inget synligt brus, detaljerna, kunna beskära utan förlust. Ja, den gav nog mig min allra största wow känsla.

Kanske finns även en annan kamera som nuddar wow nivån men den har en annan historia

 

[Hanseladams]

Olympus E-P2 Pen. Efter att ha använt stora klumpiga digitala systemkameror med stora objektiv blev det en aha-upplevelse att kunna ha en så smidig utrustning som ryms i en eller två jackfickor om du har med telezoomen och lite annat. En kamera som alltid kan vara med! Och den var med mest hela tiden. Kameran har dessutom kul inbyggda filter som påverkade jpg men inte raw- filerna.

 

[Dtoomy]

Sigma DP2x. Det finns ingen kamera som jag har ägt som slår dess bilder vad gäller klarhet och skärpa.

Då har jag ändå tidigare haft Eos R, Eos RP, Nikon Coolpix A (den var också fantastisk), X100, X100T för att nämna några.

Numera har jag bantat ner till Canon 6D + G1X mark III. Saknar Zeiss 50 f1.4 till 6D som också gav mig en wow känsla. Den kombon gav bilderna en speciell karaktär.

 

[cowboy]

Nikon D3 - den massiva känslan, ergonomin, hastigheten, bildkvaliten.

 

[pdahlen]

Nikon D500 är nog den med störst Wow än så länge. Då hade jag gått från D80 hela vägen genom D7xxx till D500, bara ljudet i 10bps fick mig att tänka på en V8, typ. Knappar, grepp mm allt kändes rätt. Kameran efter den blev en Z6ii, även om den är bra till det som jag använder den till så blev det inte samma wow då jag hade räknat med mer. Men jag är övertygad om att nästa Z också kan ge ett wow om det nu blir Z9 eller något baserat på Z9

 

[PeterEskilsson]

Analogt när jag köpte en Minolta XD7. Digitalt när jag köpte Fuji X-T2

 

[Mhalles]

När jag köpte en Nikon D810. Wow-känslan kom när jag såg bilderna i LR. Vilken upplösning, vilken skärpa! Men det var ju på den tiden.

 

[Pippo]

Någon som känner till det dynamiska omfånget på en RX 100 VA !? Har själv letat, men inte funnit något svar.

Hittar det inte heller men däremot på "V", men det är ju en annan sensor i den. Kan anta att VA är bättre?

Sony RX100 V sensor review: High-end compact with impressive speed (dxomark.com)

 

[Jonah Lake]

Hade fotat med Canon i 10år och mest sett det som ett redskap till at ta bilder med. När jag fick en Fujifilm XT2 förändrades allt. Det var min första spegellösa kamera och dens filmsimulations var/är fantastiska. Bildkvalitén är allt jag behöver även många år framöver.
När den ligger på hyllan vill jag plocka upp den hela tiden. Vilket jag också gjort. Även haft digitala Sony, Nikon, Olympus men inget har gett mig samma känsla.
Www.stayuntilforever.com

 

[Tony johansson]

Hittar det inte heller men däremot på "V", men det är ju en annan sensor i den. Kan anta att VA är bättre?

Sony RX100 V sensor review: High-end compact with impressive speed (dxomark.com)

Tack för hjälpen, tänkte inte på DxO mark . F ö förefaller det vara samma sensor i VA som i V ;

Sony RX100 VI Review

photographylife.com

 

[jphotog]

Nästan alla kameror jag köpt har gett mig den där wow-känslan. Jag byter inte så ofta och när jag väl köpt en ny kamera har sensorn varit av en helt ny generation.

Först bytte jag från D80 till D700. Huset var av en helt annan kaliber och bilderna såg magiska ut när jag öppnade dem i PS. Sensorn i D700 var nära identisk med den revolutionerande teknologin hos D3.

Nästa steg var D750. Huset var lite lättare och kändes smidigare, men ergonomin var densamma. Återigen var det sensorn som fick mig att trilla baklänges. Det här var vid den tiden när alla kameramärkens sensorer hade problem med den röda kanalen. Jag har glömt exakt vad problemet var, men hos D750 var det löst och färgerna var fantastiska. D750 är en klassiker i ordets rätta bemärkelse.

Nu har jag Z7. Återigen en helt fantastisk kamera. Det första intrycket var den låga vikten och den sköna ergonomin. Jag kom ur en kort otrohetsaffär med Sony A7iii som jag egentligen aldrig riktigt gillade. Sensorn hos Z7 är ett par snäpp vassare än D750, men inte samma revolutionerande upplevelse som när jag tidigare bytt. Spegelfritt har så många fördelar som man lär sig att leva med så det finns ingen återvändo till DSLR.

Min senaste leksak är Nikon Z fc. Filerna är inte lika fina som Z7, men med 16+50-3.5-5.6 ryms den i jackfickan. Vilken frihet. Den har förändrat hur jag fotograferar. Z fc ersätter inte Z7, den är mer ett komplement.

Ibland funderar jag på vad som skulle få mig att byta ut min Z7. Egentligen finns det ingenting som jag saknar. Jag misstänker att jag inte kommer att kunna hålla mig när en Z7iii/Z8 kommer ut, men då krävs betydligt högre upplösning (80Mp) och en hel del teknologi från Z9.

 

[DubbelEken]

När jag köpt min förra kamera, en begagnad Canon 6D kände jag "wow, vilken kamera!". Jag blev positivt överraskad av bildkvalitén och hur bra det blev när jag fotograferade utomhus i mörker i jämförelse med hur Canon 7D, som jag hade innan, presterade i mörker. 6D och fullformat utvecklade mig verkligen.

Sen när jag bytte från Canon 6D till min nuvarande kamera Canon R6 blev det "WOW!!" multiplicerat med 10. Det var bland annat autofokusen som imponerade på mig.

 

[Betacam_SP]

Finns flera kameror som gett mig en wow-känsla antingen när jag fick det eller när den släpptes.

Canon 5D mark II denna gav verkligen en wow-känsla den gick att filma med var helt fantastiskt.

sony a7rii
När denna släppes var det också wow denna hade allt man kunde tänka sig för foto och 4k film.

Jag instämmer helt min 5d mk2 ger otroligt bra videobilder. Det som imponerar mindre är autofokusen på den kameran. Då har till och med 10d en bättre autofokus än 5d mk2.

 

[Sabud]

Min första digitalkamera var en Pentax Optio 330 GS där sensorn gav upp efter ett år och en Nikon D70s införskaffades. Det blev wow och starten på en mycket intensiv och lärorik fotoperiod. Skaffade ett 70-200/2,8 VR och TC-17E II från B&H USA och besökte mängder med motortävlingar-flyguppvisningar för att inte tala om alla `naturexpeditioner´. Efter det en begagnad D2X som blev en besvikelse, en högkvalitetskamera med bästa ergonomi men med en sensor-AF som inte levde upp till prislappen. Skaffade nästan omgående en liten LX3 med stort wow och började en gatufoto-period som varade nästan 4 år. 2012 hade jag fått ögonen på Nikon D800 och fingrade på en hos Fotokungen men gillade inte greppet (kändes obekvämt) men såg en Canon 5DM3 på disken som dock inte såldes. Det blev wow redan där och en köptes av Rajala (som hade på lager). Den har jag haft i 10 år nu och även om en R5 sedan något år har ersatt den blir min 5DM3 den mest tillförlitliga och användarvänliga kamera jag någonsin haft. R5:an kan få ett wow för AF men blir nog min sista FF-kamera. En Ricoh GR (nästa gen.) kan det eventuellt bli tal om.

/Stephan