Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför analogt ?

Produkter
(logga in för att koppla)
Sonnaren skrev:
En hel världs fotografer drog en lättnandets suck när de äntligen fick klart besked om framtiden.....
Us
Vaför tror du att alla arkiv lägger ut stora pengar på att digitalisera sina bilder? De som är experter på långtidslagring vet att digitala filer är lättare att hantera och lagra än vad analoga bilder är.

Stefan
 
Många arkiv digitaliserar väl också för att materialet ska bli mera lättåtkomligt, via nätet t.ex och inte (bara) av beständighetsskäl? Man ska väl numera kunna komma åt historiska arkiv på ett antal muséer via internet tror jag, Sedan tror jag inte att arkiven bränner dvd-skivor som backuper, de gjuter väl i så fall eftersom detta håller betydligt bättre än laserbrända diton och det är inget alternativ för vardagsfotografen då det blir väldigt dyrt.
 
All långtida datalagring är ett erkänt problem som medialeverantörernas forskare jobbar med.Målet måste vara att kunna garantera 100 år eller mer.

Det största bekymret handlar om digitaliserade arkiv angående avfallsdepåer och liknande.

Så fort det krävs ett mänskligt beslut och aktiv handling för att något ska bli gjort uppstår en risk, ska det dessutom den risken upprepas gång på gång så blir det en multiplikationseffekt av risknivån, det är lätt att säga att man inte ska vara slarvig, men alla människor gör fel och glömmer.

Därför finns det företag som Svenskdatalagring.

https://www.svenskdatalagring.se/swep_home.php

Att låta dem lagra foton skulle dock bli väl dyrt för en amatör som jag.

Ska man vara riktigt säker på att inte förlora sina bilder så måste man förvara minst en uppsättning nån annanstans, vilket talar för den digitala bilden När en dialåda brinner upp så är det borta för alltid.

Framtiden tillhör naturligtvis den digitala bilden. Det är bara att konstatera. Även om det är roligt att lufta någon av samlarkamerorna ibland.
 
När det gäller lagring och beständighet borde det digitala vara överlägset av det enkla faktum att man kan göra hur många orginal som helst och lagra på olika medium och platser. Tycker kanske att dessa diskussioner har en tendens att alltid spåra ur. Jag skall frångå mina principer att försvara det analoga och för att gå tillbaks till trådskaparens fråga är mitt enkla råd att man använder den teknik och arbetsflöde som man själv trivs bäst med. Som jag sagt tidigare, har man analoga kameror som ligger och skräpar kan man alltid köra några rullar för att se vad man tycker. Blir lite lustigt detta att man skall behöva försvara sina val till varje pris. Vi är i huvudsak amatörer som håller till här och gör det vi gör för att vi gillar det. Rent bildkvalitets mässigt är det i dag svårt att säga vilket som ur någon objektiv mening är bäst, det handlar snarare om tycke och smak och vilket uttryck man vill ha i sina bilder.
 
Varför inte använda dig av en analog kamera , om inte för annat än som komplement. Sök kontakt med någon fotoklubb,som har tillgång till mörkrum
se och lär, för att sedan få uppleva tillfredställelsen att se den bild, som du har exponerat, framkallat samt kopierat sakta uppenbara sig på fotopappret i framkallningsskålen, en upplevelse, som många nyblivna fotografer kanske aldrig harfått uppleva, men som borde ingå i den fotografiska " uppfostringen " I bästa fall så kan det bli ett oförglömlig fotografiskt minne .


Mvh

NE
 
alf109 skrev:
När det gäller lagring och beständighet borde det digitala vara överlägset av det enkla faktum att man kan göra hur många orginal som helst och lagra på olika medium och platser.
Problemet ligger snarast i teknikens tillgänglighet. Livslängden på olika teknologier blir kortare och kortare. Det är inte självklart att det om 100 år kommmer att finnas apparater som kan läsa en CDROM även om skivan i sig har klarat tidens tand.

För digitala arkiv i statlig regi är det nog inget problem, de kommer att flytta sina filer till nya medier allt eftersom. Men familjebilderna ligger i bästa fall på något bra papper som klarar 50-100 år men den där cd:n från Clas Ohlson har kanske gett upp redan om tio år och skulle den mot förmodan överleva i hundra år så kan man kanske inte göra något med den i alla fall.

Om bilderna nu över huvet taget lämnar den där hårddisken som kan krasha när som helst...
 
alf109 skrev:
När det gäller lagring och beständighet borde det digitala vara överlägset av det enkla faktum att man kan göra hur många orginal som helst och lagra på olika medium och platser.....

Eftersom analoga negativ/positiv/bilder helt obehindrat kan digitaliseras med enkla medel så är detta ingen skillnad avseende analog/digital fotografering. Den analoga fotografin har precis samma lagringsmöjligheter som den digitala. Finns det därmed något att dryfta i lagringsfrågan gällande de två metoderna att framställa bilder? Utskrifter med pigmentbläck på rätt papper är ju också lika beständiga som gelatinsilverbilder. Enda skillnaden är att utskrifterna är ungefär dubbelt så dyra i material mot den traditionella silverbilden och att det är mycket svårare att få fram dugliga negativ från digitala filer.
 
Senast ändrad:
Graal skrev:
Enda skillnaden är att utskrifterna är ungefär dubbelt så dyra i material mot den traditionella silverbilden och att det är mycket svårare att få fram dugliga negativ från digitala filer.
Räknar du per kort/utskrift då? Jag föreställer mig att det är enklare att få till det första första utskriften jämfört med mörkrum där det går åt en del papper för testremsor, prova olika efterbelysnings och pjattningsalternativ osv. Så om man har fått till kalibereringen (eller vad det nu kan heta) av skrivaren rätt borde väl det mesta av labbandet kunna göras på datorn innan man skriver ut. Och då borde väl utskrifter snarare blir billigare än raditionella silverbilder.
 
tormig skrev:
Problemet ligger snarast i teknikens tillgänglighet. Livslängden på olika teknologier blir kortare och kortare. Det är inte självklart att det om 100 år kommmer att finnas apparater som kan läsa en CDROM även om skivan i sig har klarat tidens tand.

För digitala arkiv i statlig regi är det nog inget problem, de kommer att flytta sina filer till nya medier allt eftersom. Men familjebilderna ligger i bästa fall på något bra papper som klarar 50-100 år men den där cd:n från Clas Ohlson har kanske gett upp redan om tio år och skulle den mot förmodan överleva i hundra år så kan man kanske inte göra något med den i alla fall.

Om bilderna nu över huvet taget lämnar den där hårddisken som kan krasha när som helst...
I en marknadsanpassad värld är jag övertygad om att de apparater som krävs för att tillfredställa ett behov också kommer att finnas. Jag plåtar själv uteslutande analogt men gör det av helt andra skäl. Sedan är det naturligtvis upp till var och ens ansvar att lagra sina bilder på ett säkert sätt och det problemet är ju inte analogt eller digitalt, det finns tex inga negativ kvar efter min morfars idoga fotograferande trots analog teknik. och snackar vi färg så är frågan om någon färgfilm klarar några hundra år.
 
Graal skrev:
Eftersom analoga negativ/positiv/bilder helt obehindrat kan digitaliseras med enkla medel så är detta ingen skillnad avseende analog/digital fotografering. Den analoga fotografin har precis samma lagringsmöjligheter som den digitala. Finns det därmed något att dryfta i lagringsfrågan gällande de två metoderna att framställa bilder? Utskrifter med pigmentbläck på rätt papper är ju också lika beständiga som gelatinsilverbilder. Enda skillnaden är att utskrifterna är ungefär dubbelt så dyra i material mot den traditionella silverbilden och att det är mycket svårare att få fram dugliga negativ från digitala filer.
Då är vi överens, det jag snackade om var om bilden lagrades analogt eller digitalt, och även ett skannat negativ är ju digitalt, däremot om du vill göra en silvergelatin kopia så blir det svårt med den digitala filen (åtminstone för oss med normala inkomster).
 
"Write once flash"

Vet inte om någon tagit upp detta men jag tycker det verkar rätt intressant ifall de är tillräckligt billiga.

http://www.dpreview.com/news/0702/07022601sandiskwriteonceflash.asp

SD-kort är ju sjukt mkt pålitligare och hållbarare än både optiska och magnetiska lagringsmetoder.

skulle vara praktiskt att på så sätt ha en permanent backup på dem plus en digital kopia på extern disk.

Annars skrevs nästan samma sak under ungefär samma omständigheter 3 årtidigare.
http://www.dpreview.com/news/0402/04021104sandiskshootstore.asp
Kanske rör sig om någonslags osynkat aprilskämt.
 
Hur många gånger ska vi behöva dra den här debatten om långtidslagring? Är det ingen som märker att den aldrig kommer någonstans.
 
meLf skrev:
"Write once flash"

Vet inte om någon tagit upp detta men jag tycker det verkar rätt intressant ifall de är tillräckligt billiga.

http://www.dpreview.com/news/0702/07022601sandiskwriteonceflash.asp

SD-kort är ju sjukt mkt pålitligare och hållbarare än både optiska och magnetiska lagringsmetoder.

skulle vara praktiskt att på så sätt ha en permanent backup på dem plus en digital kopia på extern disk.

Annars skrevs nästan samma sak under ungefär samma omständigheter 3 årtidigare.
http://www.dpreview.com/news/0402/04021104sandiskshootstore.asp
Kanske rör sig om någonslags osynkat aprilskämt.


Vad är det för nytt med programmable read-only memory (PROM) minne. Klart billigare att tillverka än EEPROM typ som används idag som kamera minne. Kan även tänka mig att det är mera arkivbeständigt för när man har bränt in datan en gång så går det inte att ändra. På 80 talet så låg ofta operativsystemet på PROM/EPROM på många hemdatorer.

Kanske EPROM kommer tillbaka också. Lägg ditt minneskort i Solariet i några timmar för att radera det :)

På 80-talet så brände jag själv en hel del eprom.

Idag så är det ofta det man gör för att chippa bilar.

// Fredrik
 
Det som är nytt är väl att man då hade ett jävligt smidigt digitalt negativ.

Då räckte det att vara rädd om dem och samtidigt göra en backup på separat hårddisk.

I nuläget finns det ju olika tekniker men inget som kommer i närheten av den arkivbeständighet detta skulle innebära.
 
timeUnit skrev:
På tal om skynda långsamt:

Kopierade till kl. 02.40 i söndags morse, på Kentmere Fineprint VC (fiber). Man kan ju inte döma kopiorna när de är blöta, så jag fick gott vänta.

Nu LÄNGTAR jag till mörkrummet för att se resultaten. Jag är övertygad om att det påverkar min syn på bilderna när jag väl kollar in dem.

Och jag tror att det påverkar mig positivt!

Och det är just det som är så fint med att framkalla. Man får vänta efter resultatet (just fiber kan bli lite mörkare när de torkar) och när man väl håller i kopian så vet man att man har kämpat i några timmar i mörkrummet för att få fram den. Och gör du en kopia till blir det aldrig 100% likadant.

Att bara trycka på print på en skrivare tror jag inte känns lika känslosamt vackert (även om man har jobbat med bilden i några timmar i PS).

Kanske att när man kör en kopia i mörkrum har man bara en chans att få till bilden på en gång (självklart har det tagit tid för att hitta rätta tider, pjattningar och kontraster). I PS kan man sudda och ta bort lager enkelt.

Jag säger nu inte att PS är lättare än mörkrum, men jag tror att man känner starkare för en bild som man har framkallat själv (hela vägen från negativ till bild).

Och det är en av de stora anledningar varför jag kör med analogt.

/ Marcus
 
Det blir tyvärr ofta krig i såna här debatter vilket är synd eller nåt.
Jag kan bara säga att efter 30 års fotograferande så är det svårt att sluta fota med vanlig analog film.
Vilket är bäst då ????
Det finns inget svar på den frågan !!!!
Tittar jag på diabilder på min duk och ställer den bredvid min 32 tums lcd skärm(av bästa modell) så vinner nog faktiskts diabilden rent kvalitetsmässigt.Då fotat med Carl Zeiss(adapter) objektiv på Canon digital och samma Zeiss objektiv på Contax kamera.
Carl Zeiss gluggarna på digital slår alla Canons inklusive L gluggar och även Nikons objektiv men man har ingen autofokus ocm mer begränsad ljusmätning.
Visst fotar jag mindre analogt sen man börjat med digitalt men så länge det går att köpa film kommer jag aldrig sluta med analogt.
Svartvitt blir bättre analogt och känslan att se bilderna växa fram i badet slår allt.
Digitalt utskrivet på papper ger såklart mindre korn och ser skarpare ut men samtidigt plattare än analogt.
Tex en Durst 370 för att kopiera svartvitt idag kan man få runt tusenlappen med objektiv.
Tänk på att objektiv är minst lika viktigt som kamerahus. Analogt kan man göra klipp på idag på. Går ju få proffskamerahus för 2-3000.
Beror på kanske var man bor men det går fortfarande att få film och dia framkallat på 1 timme. Så för mig + restiden dit o tillbaka har jag färdiga bilder på 1 1/2 timme.
Digitalt tar oxå tid.In med dom i datorn och sen justera dom i rawformat program spara om dom och sen justera igen i photoshop så det går inte så jättemycket snabbare med digitalt om man jämförelsevis är hemma. På resande fot om man har datorn med sig så ja........
Sen kraschar kanske hårddisken.........jag blev av med 1500 bilder. Mina neg karschar inte. Tog fram 30 år gamla neg och gjorde nya papperskopior och dom ser lika fina ut. Jag ser nog fördelar med båda sätten. Digitala har väl mer justerings möjligheter med bilden i photoshop. (Man kan ju visserligen ha en scanner på analogt om man vill)
Den största med digitalt är väl visnings och spridningssättet med dator och internet. Finns ju scanner men är väl ganska långsamt fortfarande misstänker jag.
 
Nu har jag fått en anledning till för att plåta analogt. Jag har äntligen lyckats få till en vettig lithkopia. Jag kan nästan fejka samma sak i photoshop, men det blir inte riktigt lika rått och fint.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.