Även automatiken i en spegellös behöver förstås och riggas och i vissa mer extrema fall överstyras. Det betyder också att man exv. behöver förstå vilka Fucus Area-inställningar som man ska undvika.
Val av objektiv kan också påverka. Inte alla objektiv har i Sonys fall de nya fokusmotorer som behövs för att matcha kamerorna,
Går det fort så är heller inte ett halvt nedtryck optimalt för vissa objektiv med slö stabilisering. Jag ser i det stor skillnad mellan mitt gamla Sigma 150-500mm och mitt nya Tamron 150-500mm i "läge 3", för då är stabilisering på så fort kameran sätts på just för att man inte ska hämmas av en stabilisering som är trög i starten. Nackdelen är att det tar batteri men är ett mindre problem med de nya husen som har mycket större batterier än de äldre.
Nu var det här med Canons
EF 70-200 mm f/2,8L IS II USM. Objektiv mer lämpade för sportfoto än det finns knappt, så det var inte det som det hängde på.
Så det är många faktorer som påverkar och möjligen är du även mer van och kunnig kring hur du optimalt borde hantera din DSLR än din nyare spegellösa.
Så är det förstås. Med den DSLR jag använde (Canon
1DX Mark II) gjorde jag givetvis som jag brukar. Det fungerar utmärkt. Med den spegellösa (Canon
R3) försökte jag använda den nya fokuseringsfinesserna som den har, för att se hur det fungerade. Alltså identifiering av personer, huvuden, ansikte, ögon. Det fungerade utmärkt ibland, uselt andra gånger. Det går att ställa in den så den fungerar likadant som den gamla kameran, men jag var förstås ute efter att se hur mycket bättre den nya metoden var.
Det finns dock en uppsjö med inställningsmöjligheter även på de spegellösa, så jag har inte sagt sista ordet än där. Jag får återkomma efter nästa liknande tävling.
Var det några av fotograferna på senaste OS som körde DSLR? De nya husen har ju dubbelt så snabb seriebildtagningshastighet som de äldre och det vill nog få sportfotografer vara utan idag.
I det här fallet använde jag 15 bilder/s med den spegellösa. Den gamla klarar 14, så det var ingen märkbar skillnad. Jag har inte nytta av snabbare på den här typen av motiv.
En modern spegellös mäter ju dessutom kontinuerligt ljus och fokus 60 ggr per sekund medan alla DSLR-er av nödtvång tvingas "spegelblunda" (man talar om bkack out) under en stor del av exponeringstiden. Då försöker en DSLR gissa så gott det går eller så fryser man inställningarna och bara kör medan en spegellös hela tiden mäter kontinuerligt och vet istället för gissar.
Spegelreflexen "blundar" förstås under hela exponeringstiden. Däremot mäter den både ljus och fokus när spegeln är nere mellan exponeringarna, under den tid när den spegellösa är upptagen med att läsa ut bilden från sensorn och inte kan varken mäta fokus eller ljus. Spegelreflexen läser förstås också ut bilden då, men den har ju separata system för både fokus och ljusmätning, så det kan ske parallellt.
Det fungerar alltså precis tvärt emot hur du beskriver det. Något som inte hindrar att den spegellösa normalt hinner göra en mätning av både det ena och det andra innan den tar nästa bild. Dessutom har den snabba utläsningen av bildsensorn som exempelvis en
R3 har snabbat på funktionen. Så snabb utläsning har man inte behövt i spegelreflexerna, som vanligtvis haft en mekanisk slutare att luta sig mot. Det har även flera spegellösa, men bland Canons R-kameror är det bara
R3 som är tillräckligt snabb med sensoravläsningen för att elektronisk slutare ska kunna vara metoden man i princip alltid använder.
www.resume.se
r
