** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **

Annons

Vad fick dig att börja fotografera?

Produkter
(logga in för att koppla)

rideg

Avslutat medlemskap
Anledningen till att jag började fotografera var att jag fick en prenumeration på National Geographic när jag var fjorton år. Ett år senare hade jag läst varje nummer 100 gånger och fick välja mellan en moped eller en Olympus OM-2 som femtonårspresent. Valet var ganska enkelt och nu har jag knäppt kort i 24 år. Jag är nyfiken på vad som fick Dig att börja fotografera.
 
Konst och bilder har alltid intresserat mig..(farsan är målande konstnär, men inte fotograf)
målar oxå av en del av mina fotografier.
kändes helt naturlig att oxå använda kamera för att skapa bilder..inte bara pensel, färger och penna.
mvh/Kim
 
Fick låna farsan Pontiac Prontocolour (620-film) i mellanstadiet inför en klassresa.

Tog bilder på pingviner i Slottskogen och de blev bra, alla var impade.
Det vill säga, de var skarpa och me goda toner, alla andra fotade ju med pocketfilm (110).
Nästa omgång bilder blev också bra och jag fick startsumman till en Chinon CE-4 mot att jag gick en mörkrumskurs för att lära mig.

Sedan bestämde jag mig i tvåan på gymnasiet för att inte bli ingenjör utan fotograf.
 
Har alltid varit intresserad av bilder av alla slag.. När jag köpt tidningar har jag alltid kollat igenom alla bilderna som var med i tidningen, efteråt har jag läst artiklarna. Och så är det fortfarande.

Sen köpte min sambo digitalkamera, som jag har övertagit nu *skrattar*
Jag började testa fota, kolla bilder på nätet. Och sen hittade jag fotosidan.se, fick mer inspiration. Och sen har det bara fortsatt..


Och nu skapar jag egna bilder, och tittar mer på bilder nu än innan :)
Och min pojkvän får låna kameran ibland... *ler*
 
Några bland släkt o vänner hade "riktiga" kameror som imponerade på mig både tekniskt och fotografiskt.
En CE-4 var också min första kamera. Fick den i 14-års present. En toppenkamera. Ibland saknar jag den fortfarande..
Jag var snubblande nära att bli fotograf men blev ingenjör. Tur det. Jag tjänar nog bättre nu. Synd också att förstöra en så fin hobby...
 
Pappa lurade in mig i mörkrummet (...) vid 15-års ålder, och sedan var det klippt. Redan då väcktes intresset för hantverket och bilderna, ville hellre stå i mörkrummet och se bilderna växa fram än att gå ut och plåta...

/E
 
Jag är lite tvärt om där faktiskt. Min pappa lurade mig till att börja fotografera. Mörkrumsarbetet har jag börjat med själv. Det var inte fören för två år sen jag köpte min första systemkamera. Innan fotade jag alltid med pappas olympus eller hans gamla mirandakamera.
 
Fotat har jag nog alltid gjort men däremot inte på samma nivå som idag. Förr hade men en pocketkamera och bara tog sina bilder liksom, tänkte inte alls på hur eller vad man fotade ungefär...
När min syster började skicka hem bilder hon framkallat själv i USA då hon gick på College växte intresset en bit. Biten växte till sig tills jag en dag beslutade mig själv för att ta en kurs i mörkrummet och framkalla själv och jag tyckte det var himla kul!! Se sina egna bilder växa fram på papperet...
Systenkamera var ett självklart köp och på den vägen är det! I love it!

/ Camilla
 
Först i 9-10 årsåldern försökte min pappa få mig intresserad men jag fastnade inte. vid 12 års ålder började jag leka lite med mammas Canon AE-1 ch tog lite bilder. Då fick jag två böcker av min pappa, "Fotoskolan". Sommaren då ja var 13 hade jag läst böckerna och fick under semestern använda pappas Leicor fritt. Min första kamera blev sedan en Leica R3 mot.

Jag tror att jag fängslades av att fåga verkligheten och faschinerades av en del dokumentär- och nyhetsbilder jag sett.
 
Efter en fotografering ställde fotografen mig bakom kameran och lät mig testa, hon själv agerade modell och jag blev helsåld på att fota direkt.
Bildintresserad har jag alltid varit och målat/tecknat en del och så har jag nog drömt om att lära mig fota men trott att det varit för svårt ända fram till i våras.
 
Redan som liten var jag intresserad av mina föräldrars pentax-p30, men mest som en pryl än fotandet.

Efter det kom första datorn in i huset som inte dög till så mycket grafiskt sätt. Men vartefter tekniken gick framåt fastnade jag för grafiska program.
2D grafik blev jag aldrig särskilt intresserad av, däremot 3D grafiken var nåt väldigt spännande.

Först de senaste 2 åren som intresset för fotograferandet kommit tillbaka och nu går det med rasande fart :).
 
1981 köpte jag min första småbildskamera och upptäckte att den del bilder blev riktigt bra. Bytte snabbt till systemkamera och resultatet blev ännu bättre. På den vägen är det. Riktiga boosten kom i slutet av 90-talet då jag började plåta digitalt.
 
Kan iallafall nämna att mitt fotointresse knappast hade varit så stort som det är om jag inte hade hittat hit till fotosidan. Hittade hit i samband med att jag köpte min första kamera.

Har fått otroligt med inspiration och kunskap härifrån.
 
Jag "hittade" ett mörkrum i källaren när jag var 14, det var pappas som han inte använt på 15 år, så jag drog i gång det med 15 år gamla papper, och sedan fyllde man "moppe" och fick välja, moppe eller kamera, och valet var inte så svårt!
 
Trevlig läsning här ovanför !!!

Jag ägde inte en kamera för 1,5 år sedan. Jag köpte mig en APS innan jag åkte till kosovo i Mars förra året. Den kameran sköt jag 220 bilder med, sen köpte jag mig en Sony DSC S-70 och började fota med den. Den kameran har jag fortfarande, men en bättre variant på den (sony dsc f707) är på igång. Ska bli riktigt kul att använda den. Natur bilder ligger mig varmt om hjärtat, likaså porträtt bilder av alla de slag.

// Johan
 
Kul frågeställning!


Jag har alltid varit ute och rest mycke tidigare.
Till en börjanhade jag inte ens kamera med mig utan trodde jag skulle kunna ha alla minnen i huvudet.

Detta var dock ohållbart och sedan ville jag också kunna visa "omvärlden" mina upplevelser.

Numera är jag och kameran oskiljaktiga inte bara på resor utan också i Vardagslivet.
 
Fick använda mammas gamla halv automatiska Pentax på en Frankrike semester för ett år sedan. Resultatet blev väldigt bra för att vara första gången så jag fortsatte.
Efter ett tag fick jag en Nikon och sen dess rullar det på...

MVH
Jonas
 
Började teckna i unga år. Sedan blev det fotografering för jag var en passionerad flugfiskare från 15 års ålder och ville förmedla flugfiskets charm på bild. Det gick så bra att jag började sälja flugfiskeartiklar med bild och text till olika fisketidningar. Så höll det på i 10 år, men nu är det bara fotografering av alla sorters motiv för eget nöjes skull och ibland till försäljning genom bildbyrå och fotouppdrag.
 
Valdigt spannande thread, riktigt ball att lasa allas bakgrund...

Sjalv var jag nog mest faschinerad av fina bilder som jag hittade i div. magasin. Det var mkt bilar / arkitektur & mkt "hud" som tog min fantasi till otroliga hojder, jag tecknade / malade & klottrade mig genom min skolgang och fick tag pa en FUJI auto zoom i slutet av 80 talet.

En av bilderna pa mina forsta rullar var verkligen fin, och det var da det gick upp ett ljus for mig.

Jag spenderade mer och mer tid pa att bladdra igenom FOTO och andra blaskor pa bibblan och dromde om att en dag fa vantarna pa en kamera & borja skjuta ordentligt.

Ungefar samtidigt sa fastnade jag for windsurfing, foto intresset lag under "is" i sadar tio ar da jag spenderade mer och mer tid pa vattnet. Lyckligtvis drog jag till sist till Hawaii, fick rippat me de stora pojkarna o de stora boljorna och insag att det visuella inom mig bara maste fa ett utlopp. Ett par kameror / video-kameror och datorer senare sitter jag nu har o e hel tand pa att gora karriar...

Skit skoj!

Att fotosidan finns e ju bara en extra stjarna i kanten, inte sant ?!?

Smiles!

Timo
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar