Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vad är bra konst?

Produkter
(logga in för att koppla)
Mankan G skrev:
Om Sune eller Kajsa vill hänga upp en Hötorgskonsttavla på väggen och är nöjd med den och kallar den konst så är det för mig i alla fall konst, han eller hon ser det som konst även om jag inte delar smaken. det handlar inte om att man måste döpa något till konst och att det skall gälla för alla. Det som är konst för mig behöver inte vara konst för dig.


Ngr tankar.
Du betraktar frågeställningen ur ett postmodernistiskt perspektiv. Tidigare i konsttraditionerna så har man inte lika enkelt kunna lägga över hela biffen på betraktarna.
För mig blir det allt för enkelt. Jag anser att begreppet konst förlorar mycket tyngd när man liksom avskriver sig ansvaret för verket på det sättet, jo jag upplever att man gör det (avskriver sig ett slags ansvar).



Att jag inte uppskattar den på det sättet förändrar inte mitt sätt att definiera konst. Det finns massor av konst som jag inte uppskattar och aldrig i livet skulle hänga upp men de kan vara konst likväl. Konst behöver inte vara konst(igt) för att vara konst.
[/QUOTE]



Jag skriver (vill i alla fall inte) inget om att konst måste vara konstigt.



Ett foto av Anton Corbin, är det konst? Självklart eller hur! Om jag hänger upp mina egna bilder om jag nu råkar kalla mig för konstnär, är det konst? Självklart!. Om jag har hänger upp mina egna bilder och enbart kallar mig för fotograf, konst?...eller om det råkar stå chaufför på mina visitkort är det konst då?
[/QUOTE]

Allt som en "konstnär" skapar, som han/hon inte själv menar är konst,, ÄR det då konst bara för att han/hon skapat det? Jag känner att det saknas ngt. liksom mer som skall till.
Så okritiskt-enkelt är det nog inte.



För mig så är det så. Något som är skapat för dess egenskaper att påverka, beröra eller bara vara vackert (även fult är ok) och att det samtidigt UPPSKATTAS för dess egenskaper är konst för mig.
[/QUOTE]


Jag skriver inte att din definition är fel men inte heller rätt. Hade alla accepterat din definition eller min så hade ju vi inte haft denna diskrurs.
Tycker din deff. är helt ok. Den kan liksom köpas av många tror jag.


Vad är Hötorgskonst föresten? Nu för tiden finns det bara frukt, grönsaks och blomförsäljare på Hötorget, Högljudda sådana till och med. Hötorgskonst, är det bilderna jag har tagit av handlarna eller :)
[/QUOTE]

Vet du inte vad så kallad hötorgskonst är?

MVH Niclas,
 
Senast ändrad:
Niclasfoto skrev:
Ngr tankar.
Du betraktar frågeställningen ur ett postmodernistiskt perspektiv. Tidigare i konsttraditionerna så har man inte lika enkelt kunna lägga över hela biffen på betraktarna.
För mig blir det allt för enkelt. Jag anser att begreppet konst förlorar mycket tyngd när man liksom avskriver sig ansvaret för verket på det sättet, jo jag upplever att man gör det (avskriver sig ett slags ansvar).


Vem avgör då vad som är konst? Betraktaren eller konstnären. Kanske konstnärsnämnden eller vad den nu kan heta som ger bidrag eller annan försörjning till de som inte kan leva på sitt konstnärsskap. Jag gillar inte den typen av tanke att konst ska ses i ögonen av någon elit som skapar kriterierna. Finns massor av filmer, bilder, målningar .... som jag helt enkelt inte förstår och uppskattar men som anses som fin konst. Jag känner att vi inte kan leva i tron att någon annan person, myndighet eller organisation skall skriva kriterierna om vad som är konst. Skulle gissa att konstnärskollegiet fnyser åt den gråtande pojken som pryder så många hem. Men för mig är det oxå konst.


Allt som en "konstnär" skapar, som han/hon inte själv menar är konst,, ÄR det då konst bara för att han/hon skapat det? Jag känner att det saknas ngt. liksom mer som skall till.
Så okritiskt-enkelt är det nog inte.


Men om jag som betraktare anser det vara konst så är det väl det för mig oavsett uppsåtet av den som skapat det


Vet du inte vad så kallad hötorgskonst är?


Jodå. Jag har sett det och gillar det generellt inte men det var ett försök till skämt :)
 
Senast ändrad:
Jag menar som jag skrivit tidigare. Det är nog en kombination som avgör. Inte minst så betyder konstinstutionen mycket. Ställ frågan till en konstkritiker eller en etablerad gallerist. Då får du nog ett ganska brett svar. Det som accepteras av instutitionen (alltså gallerier, museum, vissa fakultet, konstkritiker mflmfl) blir på många sätt den objektiva bestämmelsen för vad som är konst i den tiden på den platsen. De fnyser kanske åt din eller min bild på den gåtande pojken,, men fnyser knappast åt originalet...!

(det knepiga är ju att många postmodernister som inte ens kallar sig konstnärer ändå ofta nyttjar den konstinstutionella arenan för att presentera sina verk!!!hmmm)

Sedan så menar jag inte att allt som visas på gallerier osv osv är bra konst.. men även om jag itne gillar det så är det på många (kanske inte alla) sätt och vis konst.

Det bör ju också påpekas att konstinstutitionen förändrar sig med tiden.. inte minst delar av den!

Det är och förblir en kombination av faktorer som bestämmer vad konst är och vad som är bra konst. Inte minst betraktaren själv, men ändå inte bara den. Menar jag.

Oavsett uppsåtet. Utifrån din definition så kan det såklart vara konst även om konstnären inte är enig med dig. Om jag ändå lyckas komma över denna bild så känner jag att den står på en svgare grund rent värdemässigt. Det som är skapat behöver inte vara konst. Och bara för att jag tycker att det pryder min vägg så blir det inte mer konst för mig. Liksom många fler aspekter som måste stämma överens.

MVH Niclas,
 
Om det inte går att använda till nånting så är det konst.

Edit.
Fast det där var fel kom jag på för mycket som kallas konst idag verkar vara framställt för att påverka.
 
Niclasfoto skrev:
vad är då "bra konst" enligt dig ?

Jäklar. Nu blev det värre :)


Jag vet inte säkert.
Jag tror att många uppskattar t.ex. bilder utan att tänka i termen konst.

Dålig konst för mig är, måste jag nog tyvärr erkänna, sånt jag inte fattar.
I Stockholm finns vid Nybroplan ett "konstverk" som är nåt slags minne över Raoul Wallenbergs insatser.
Det ser ut som jättestora kantiga skitkorvar som mödosamt släpar sig mot Nybroviken för att kanske upplösas eller nåt.
Uppenbarligen finns det minst två personer som tycker detta är bra konst.
Konstnären och nån som har betalat.

Jag måste faktiskt fundera på vad som för mig är bra konst. Nån påverkan handlar det om i alla fall.
 
Nedan två länkar angående de senaste Mohammed-teckningarna från Lars Vilks och den debatt som uppstått kring detta och att ingen vågar publicera dom. Teckningarna på Mohammed som hund finns i länkarna för den nyfikne.

www.vilks.net

www.vilks.net/?p=901

Här används konsten som ett sätt att skapa debatt kring demokratin och dess kapitulering inför utomparlamentariska hot. Teckningarna i sig utgör inte konstverket som jag ser det här utan själva handlingen och dess konsekvenser det medför i våra demokratier. Vilks lyckas skapa debatt om detta och jag tycker det är bra konst till skillnad mot annat konceptuellt idag.

Även Elisabeth Olssons "In hate we trust" är bra konst som skapar debatt ställer frågor och utmanar. men här ser jag själva bilderna som mycket mera dominernade och centrala med sina symboler och detaljer där man kan hitta ledtrådar till sådant man inte direkt ser. T.ex psalmnumret 99 på altartavlan i den mycket omdebatterade bilden som kan ses som andra uppifrån i denna länk. Gå och se utställningen som nu finns på Eksjö Muséum och sedan vandrar runt tror jag. Bilderna är jättestora och ska ses live för rätta känslan och upplevelsen.

Båda Vilks Mohammed-bilder och "In hate we trust" är bra konst som behandlar samma tema, nämligen hot och våld mot människor och demokrati, men på lite olika sätt.
 
Att verket i sig själv inte är konstverket utan de omkringliggande effekterna är ett minst sagt postmodernistiskt tänk. Helt ok det såklart men jag kan inte säga mig vara enig. Jag är så traditionell.
Bra konst för mig har tydliga detaljer/ingredienser av kommentarer generellt. Kommentarer som pekar på samtida händelser, etik, historia etc.. där och så långt är jag helt med. Så lite samtida är nog jag också,, lika lite eller mycket som andra modernister :)

Ord som klingar rätt in i det du menar Nils är konseptuell konst och idébaserad konst. Spännande!!

De teckningarna, kallar tecknaren det för konst, egentligen?
Kallar E. Olsson sina verk för konstverk, egentligen?

Kan ngt som skaparen inte själv kallar för konst vara konst?

Jag förstår er som svarar ja, men jag kan bara inte svälja att det liksom skall vara allt.. ;)

MVH Niclas, som säkert bara är extra trögfattad ikväll!
 
Niclasfoto skrev:


........De teckningarna, kallar tecknaren det för konst, egentligen?
Kallar E. Olsson sina verk för konstverk, egentligen?

Kan ngt som skaparen inte själv kallar för konst vara konst?..........


Vilks kallar sina verk för konst vad jag vet. Men i verket ingår inte bara teckningarna utan den efterföljabde debatten och de konsekvenser bilderna (vägran att visa/publicera dom samt hotelser) medför. Däremot vill inte EO kalla sina renässansinspirerade (eller var det en annan tid man målade så?) fotografier för konst vill jag minnas. Men visst är de tveklöst konst.
 
Graal skrev:
Vilks kallar sina verk för konst vad jag vet. Däremot vill inte EO kalla sina renässansinspirerade (eller var det en annan tid man målade så?) fotografier för konst vill jag minnas. Men visst är de tveklöst konst.


ok, då är de väl det :) (hihi)
Jag inser mer och mer att jag är minoritet på forumet.. ngn sade bakåtsträvande.. hmm Wwee!!
MVH Niclas,
 
Niclasfoto skrev:
Kan ngt som skaparen inte själv kallar för konst vara konst?

Jag förstår er som svarar ja, men jag kan bara inte svälja att det liksom skall vara allt.. ;)

MVH Niclas, som säkert bara är extra trögfattad ikväll!


Om det ska vara svart eller vitt - och det är ju roligast så - så är jag på din sida Niclas.

Att reducera begreppet "konst" till ett rent konstaterande ("någon tycker att detta är konst") ter sig helt meningslöst.

Den enda definitionen på bra konst är onämnbar. Alla vet när de ser ett bra konstverk, men ingen kan med ord träffa huvudet på spiken.

Förvirringen uppstår när man börjar prata.
 
Senast ändrad:
Vad är bra?

Det ska finnas någonting kvar för betraktaren att upptäcka eller tolka eller försjunka in i.
Kanske är det därför jag inte uppskattar s.k. Hötorgskonst. Det är för tydligt med ett gråtande barn.
Även landskapsmåleri från 1800-talet kan ge den känslan. I konsten finns nånting mer än den rena avbildningen. Kanske därför fotografering är så svårt. Det blir för lätt en ren avbildning.
Det hindrar inte att man kan fascineras och tycka om och komma tillbaka till massor av fotografiska bilder som fotografen antagligen inte själv skulle kalla konst.
 
Senast ändrad:
Jag anser för att vara konst ska den vara berörande, den ska slå an på nån emotionell sträng inombords hos nån.

Bra konst går steget längre, den väcker inte bara en känsla utan skapar även en tanke hos några.

Riktigt bra konst skapar nya tankebanor.

Oerfekt konst skapar eftertanke hos alla, inte samma tanke utan tanke baserad utifrån betraktaren.

Hmm, det var mina tankar kring konst just nu.
 
Bra konst.

Jag tycker att bra konst gör så att man stannar till, undrar, mår bra/dåligt, känner en riktigt stark känsla av vad konstnären kanske kände när han eller hon tänkte ut sitt verk.
Eller så kanske det inte var nån riktig tanke från början utan bara en känsla, som har smittat av sig på en bild.

Jag var på en utställning i Örebro för någon dag sen och jag fick nästan en klump i magen efteråt.
Så starkt kändes det.
Och DÅ tycker jag att det är bra konst.
 
Temptagning

Jag har läst igenom den senaste tidens inlägg, och ser att diskussionen kring konstbegreppet, som alltid, både engagerar och delar människor i olika läger och riktningar.

Frågar man "vad är bra konst", blir följden nästan oundvikligen "men vad är då konst", "definiera bra" osv.
Att frågeställningen skulle ha ett lätt, entydigt svar har aldrig föresvävat mig. Men det är intressant att se hur medlemmarna här på fotosidan resonerar kring det hela.

Rent allmänt verkar världen vara uppdelad i tre grova kategorier vad gäller definitionen på konst och bra konst;

1. De som lägger en personlig tyngdpunkt på det hela - betraktaren avgör, konstnären avgör osv, och anser att "konstetablissemanget" är, om inte av ondo, så i vart fall ovidkommande.

2. De som menar att just "konstetablissemanget" - kritiker, konstnärer, handlare, gallerier m fl - utgör ramarna för vad som definierar konsten.

3. De som skiter i vilket.

Många har säkert inte foten i blott ena eller andra av ovanstående läger, men det jag finner intressant är att mellan läger 1 och 2 brukar det ofta råda någon form av motsättning.
"Konsten skall inte bestämmas och definieras av någon elit", "ett blott personligt baserat konstbegrepp gör begreppet alltför urvattnat" är exempel på åsikter som brukar höras från de olika lägren.

Jag drar mig till minnes en gång när jag läste filosofisk estetik vid universitetet, och jag då såsom varande representant för grupp nr 1, frågade vår föreläsare Lars O Erikson (konstkritiker på DN ellr Svenskan), såsom representant för grupp nr 2 följande;

"Varför finns det konstkritiker - vilken funktion har de?"

Lars O svarade;
"De är representanter för allmänheten. De åker till de utställningar som andra inte har möjlighet eller tid att gå på, och rapporterar sina intryck."

Min undran blev då, om de nu representerar allmänheten, varför beskriver de sina intryck på ett språk som en stor del av just allmänheten verkar ha mycket svårt att ta till sig ...

Och däri ligger nog en del av motsättningarna mellan "allmänheten" och "konsteliten" - de har svårt att kommunicera med varandra och göra sig förstådda. Kan det vara så?

undrar

///JmD
 
Det som är intressant är väl om det finns gränser för konst, i filmen Seven, snubben som mördar där, är han en konstnär?
 
För att tjata vidare om detta med konsthistoriska termer (blir ju tvunget så..) så är det uppenbart att man i modernistisk tradition helt klart hade gränser vad gällde konst.
Vad gällde materialen så hade de sina uppenbara gränser och även konstnärerna jobbade i stort sett inom mediumens gränser..
Inom modernismen så var detta allrådande och det var grovt betraktat inom den senare expressionismen som man började pusha på åt det håll som skulle leda till det vi ser idag..

Idag när man inom de yttersta (läs INte yppersta!) genrerna jobbar med hela konstnärliga traditionen i ryggen utan att låta den vara viktig så finns inte dessa gränser. Uttryck för detta finns ju överallt. Vi ser ju att nya medium har öppnat nya vägar.

Jag menar själv att konsten har tvingat sig själv att gå mot sin egen återvändsgräns, man har liksom tagit sig sådana friheter att man nu tvingar sig själv in i fängelse..

Jag menar att , , om allt kan vara konst så kan också ingenting vara konst.
Då har man uppnått allt på samma gång som ingenting!

Skapande behöver gränser, konsten dör där allt flyter ut.

Vi fotografer måste ha formatet,, vilket det än är så tvingas vi fängsla oss själva inom ett format. Samma gäller skulptören som jobbar i gips,, samma gäller författaren som tvingas begränsa sitt uttryck med de få ord som existerar...osv.

Så många idag söker sig bortom de gränser som vi tvunget måste finna oss i,, det är enligt mig tecken på pur dumhet (ursäkta mig uttrycket, många hamnar där!).

MVH Niclas,
 
Bra konst för mig är när konsten berör och man finner njutning, känner äckel eller när det leder till eftertänksamhet etc. Konst som är neutral och går spårlöst förbi är misslyckad.
 
Men vem är då konstnär? Den som själv anser sig vara det? Den som har vederbörlig utbildning? Den som vunnit priser? Den som fått visa bilder på de fina salongerna? Den som har det som huvudsaklig försörjningskälla? Bland fotografer torde det finnas få som kan försörja sig enbart på sin konstnärliga fotografi (den som inte har någon uppdragsgivare). Fotografiska storheter som idag betraktas som gudar fick ofta under sin produktiva tid ta uppdrag (som handlade om helt anndra saker än det de blivit berömda för) för att kunna försörja sig. En som klarat att kombinera de båda är kanske Anton Corbijn?
 
Konst är ju inte given på något sätt, så enligt mitt sätt att se finns inget givet svar på vad som är konst. Jag har väldigt svårt för att en liten elit ska bestämma åt andra vad som är konst och vad som inte är det. Vad gäller svaret på vem som är konstnär så är det den som är upphovsman till verket. Hade det funnits ett enkelt svar så hade såna här diskussioner aldrig ägt rum, men det kommer de att göra i alla evinnerlighet.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar