Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Våld i bilder

Produkter
(logga in för att koppla)
Bilder förmedlar information, precis som vanligt tal gör.
Man kan skapa bilder för skapandets skull, precis som man kan prata för pratandets skull. Men jag brukar inte orka lyssna på de som bara pratar och pratar för att de gillar sin egen röst.

Sååå... om jag skapar något bara för att det är kul... betyder det då att jag är uppblåst med stort ego? (Eller vad definitionen skulle vara på någon som gillar sin egen röst)
 
Nej, vad det betyder vet du bara själv. Chansen finns också att jag inte tycker att det är så intressant och inte dröjer kvar vid det.
 
Konden
skriver: Och när jag skriver "gilla läget", är det mer för att det är på gång att komma mer bilder med blod i olika sammanhang. Inget varken du eller jag kan göra något åt det.

Det är på gång att komma mer bilder med blod skriver du. Ursäkta hur vet du det?
Om du tittar på FS hur många bilder ser du av det slaget som du sysslar med? Så hur kan du veta vad som ska komma?
Inget vad du eller jag kan göra åt det? Det är ju precis vad jag försöker göra här: att diskutera bilder och bilders innehåll, vad som är konst och ickekonst. Genom att många får säga vad de tycker kan man förändra attityder.Tyvärr verkar det inte vara så många här som vill diskutera. Och de som gör inlägg diskuterar inte på djupet - inte heller du själv. Jag har bara fått veta av några här "jag gillar våldsbilder men inte riktigt våld" - jaha, men jag vill veta varför! Varför tycker man om att se och göra bilder med våld när man normalt vänder sig bort med avsky inför riktigt våld?
Och signaturen "Marcvs" jag kommer aldrig ge mig!

- Världen följer inte FS! Om du börja kolla på ROLLING STONES MAGAZINE! som ja skrev tidigare, dem hade en framsida med tre NAKNA männsikor med BLOD på kropparna, folk i min ålder och yngre tkr om dem här bilderna, det kallas GENERATIONEN!

Du kan inte ändra världen som civilperson.
Det behöver inte finnas ett varför i allting, jag ville bara göra bilden! för att jag tkr att sånt här lockar mig, sen om det inte lockar dig är inte mitt fel. så, Varför: för att jag vill och tkr om sånna bilder. Som jag har skrivit så många gånger förr!

För att min bild är på "låssas"... och det vänder sig i magen på mig när jag ser äkta vara av den sorten...
 
Bilden "Choke" är mindre våldsam när den visas här på FS, här finns en skälvcensurering.
Ingen skulle visa denna våldsnivå här om det vore på riktigt, därför blir jag mindre berörd och associerar direkt till en arrangerad bild.
Inbillar mig om jag satt på ett polisförhör och fick bilden presenterad där för mig skulle jag däremot blivit väldigt berörd.

Vi har här på FS en bild på en blodig påkörd död katt, den bilden är närmare gränsen vad jag vill se.
 
Jag skulle vilja ta upp i debatt om bilder med våldsamt innehåll. Senast med anledning av bilden "Choke" här på FS.
Bilden visar närgånget en person som kvävs av en plastpåse. Ansiktet är översköljt med blod.
Det är inte första gången man ser dessa motiv på FS. Jag har aldrig förstått meningen med dessa bilder. Är de fotografiskt intressanta? Jag tycker inte det. Vad är meningen?

Även om inte du tycker att de är fotografiskt intressanta kan ju andra ha en annan uppfattning.

Jag är ingen vän av censur. Men jag vill gärna veta vad som händer i människorna när man hör kommentaren som t.ex. den till bilden "Choke": "Den är schysst".

Du blandar ihop två olika saker, utförandet och innehållet. Många här tar avstånd från våld som innehåll, däremot kan man uppskatta utförandet/skapandet av själva bilden för att den berör, eller kanske bara för att ljuset är så fantastiskt och modellen agerar så naturligt framför en kamera.
Har inte själv sett bilden, men jag kan tänka mig att den väcker frågor om den ibland tunna linjen mellan liv och död, och det temat i sig har många frågor som är spännande. Beroende på vem det är som kväver vem på bilden kan vi också ställa frågor om den så kallade könsmaktsordningen.
Men det är kanske inte några frågor som berör dig som trådskapare. Du föredrar väl att hålla dig ostörd bland solnedgångar och kattungar?
 
Konden skriver: "Världen följer inte FS! Om du börja kolla på ROLLING STONES MAGAZINE! som ja skrev tidigare, dem hade en framsida med tre NAKNA männsikor med BLOD på kropparna, folk i min ålder och yngre tkr om dem här bilderna, det kallas GENERATIONEN!"

Detta skriver Du som ett "bevis" på att trenden går mot ett större accepterande av "våldsamma bilder" antar jag. Men nu förstår jag inte alls ditt resonemang. Är Rolling Stones magazine det enda media som du har som "bevis"? Världen följer inte FS säger Du. Jag replikerar: Världen följer inte Rolling Stones magazine. Kanske du skulle börja att titta dig lite runt omkring.

Uppriktigt sagt blir jag förbannad. Vi kan varje dag i nyheterna följa hur våldet styr världen, terroristattentat, mord etc. Och här sitter en tjej i relativt trygga Sverige och leker med våldsbilder. Dessutom tycker du att det är konst. Det är väl vi betraktare som avgör vad som är konst eller inte.
 
Meningen med konst?!?

"Dessutom tycker du att det är konst. Det är väl vi betraktare som avgör vad som är konst eller inte"

Det är väl en skillnad i vad som är konst och vad som för mig som betraktare är god konst?
Den som skapar ett verk kan alltid kalla det för konst, vi som åskådare / betraktare kan väl blott bedöma det som god eller dålig konst?

För mig handlar konst delvis om att väcka känslor, att beröra - en målning av ett storslaget landskap kan slå mig med häpnad med sin skönhet, en porträttbild kan få mig att reflektera kring personen som blev avbildad - vem han/hon var och varför just den blev avbildad etc. (Kanske något naiva tankar men ursäkta mig i sådana fall.)

Konst kan också få mig att känna avsky, äckel och illamående - ändå kan jag med mig att kalla det för kost. En fotograf vars bilder fått mig att reagera med obehag är Elisabeth Olsson Wallin som med sin utställning Via Dolorosa visade obehagliga och utlämnande bilder av ungdomar. Ändå är jag beredd att kalla det konst.

Skall konst i sig vara oprovokativ? Skall vi som betraktare få avgöra vad som är "lämplig" resp "olämplig" konst? Naturligtvis är våld i bilder obehagligt, våld är obehagligt!

Uppenbarligen har den här bilden berört och skapat känslor, troligen precis vad fotografen hoppades på. Är det konst? För mig - ja.

Låt oss lyfta diskussionen till ämnet i stort istället för just bilden "Choke".
Är det så att våld i bilder blir mer vanligt förekommande?
Är det p.g.a. avtrubbning i samhället - att vi inte reagerar lika starkt på bilder innehållandes våld?
När går man över gränsen, är det ok att ex. illustrera självmord?
Man kallar någon som binder fast sig i en hundkoja på en atelje och skiter på golvet för performance konst - vad gör då att vi inte kan/vill/får skildra våld som konst?
 
Kijana skriver bl.a.: "Men det är kanske inte några frågor som berör dig som trådskapare. Du föredrar väl att hålla dig ostörd bland solnedgångar och kattungar?"
Du ska nog akta dig för att pådyvla mig åsikter som jag inte har. Jag har dragit igång denna tråd för att reda på varför man skapar mycket våldsamma bilder och f.a. varför vissa människor gillar våldsbilder (även fast de är fejkade).
Jag tycker om engagerade bilder, som skildrar människors vardag, bilder som avslöjar missförhållanden, bilder som skildrar vår vackra värld ur ett nytt perspektiv - bland annat.
FS har blivit lite av ett forum för sådana motiv som du ger exempel på. Det tycker jag är tråkigt.
Men det betyder inte att jag vill ha våldsbilder istället. Jag tycker att det ska finnas gränser. Inte genom censur utan genom att fotografen själv funderar lite: Vad vill jag med denna bilden? Är den acceptabel att publicera? Inte bara genom att resonera som skaparen av "chock" säger: jag tycker om att göra dessa bilder, varför ska det alltid finnas en mening bakom allt. Just dessa (våldsbilder) tycker jag kräver lite mer av analys än så.
Jag blandar inte ihop saker! Jag har skrivit: A) bilden är inte fotografiskt intressant (enligt min mening - varför måste jag skriva detta varje gång?) B) Motivet är frånstötande och berör mig illa.
Jag kan (motvilligt) tolerera en våldsbild om den ingår i ett sammanhang (t.ex. om man vill skildra missförhållanden) och väcka en opinion. Inte som här där man publicerar en bild bara för att få ögonen riktade på sig utan någonting annat.
 
Meningen med forumet är väl lovvärt, men fortfarande har diskussionen låst till en bild.
Bilden berör och smaken är som baken.

Jag tycker om denna typ av bild just för att den får mig att Hanna till, den väcker avsmak och äckel hos mig men intresserar samtidigt. Jag vill precis som ts se en förklaring till varför - en våldsbild bör föregås av ngn baktanke. Om det blott är att skapa reaktion, vilket bilden gör.
 
Men det betyder inte att jag vill ha våldsbilder istället. Jag tycker att det ska finnas gränser. Inte genom censur utan genom att fotografen själv funderar lite: Vad vill jag med denna bilden? Är den acceptabel att publicera? Inte bara genom att resonera som skaparen av "chock" säger: jag tycker om att göra dessa bilder, varför ska det alltid finnas en mening bakom allt. Just dessa (våldsbilder) tycker jag kräver lite mer av analys än så.
Jag blandar inte ihop saker! Jag har skrivit: A) bilden är inte fotografiskt intressant (enligt min mening - varför måste jag skriva detta varje gång?) B) Motivet är frånstötande och berör mig illa.
Jag kan (motvilligt) tolerera en våldsbild om den ingår i ett sammanhang (t.ex. om man vill skildra missförhållanden) och väcka en opinion. Inte som här där man publicerar en bild bara för att få ögonen riktade på sig utan någonting annat.

Jag har intervjuat ett antal mycket mer etablerade konstnärer än Konden som när verket är färskt har svårt att förklara/beskriva varför det blev precis så som det blev.
Och vad vet du om vilket sammanhang eller inte som bilden ingår i? Men för att förstå det måste man se istället för att blunda.
 
"Dessutom tycker du att det är konst. Det är väl vi betraktare som avgör vad som är konst eller inte"

Det är väl en skillnad i vad som är konst och vad som för mig som betraktare är god konst?
Den som skapar ett verk kan alltid kalla det för konst, vi som åskådare / betraktare kan väl blott bedöma det som god eller dålig konst?

För mig handlar konst delvis om att väcka känslor, att beröra - en målning av ett storslaget landskap kan slå mig med häpnad med sin skönhet, en porträttbild kan få mig att reflektera kring personen som blev avbildad - vem han/hon var och varför just den blev avbildad etc. (Kanske något naiva tankar men ursäkta mig i sådana fall.)

Konst kan också få mig att känna avsky, äckel och illamående - ändå kan jag med mig att kalla det för kost. En fotograf vars bilder fått mig att reagera med obehag är Elisabeth Olsson Wallin som med sin utställning Via Dolorosa visade obehagliga och utlämnande bilder av ungdomar. Ändå är jag beredd att kalla det konst.

Skall konst i sig vara oprovokativ? Skall vi som betraktare få avgöra vad som är "lämplig" resp "olämplig" konst? Naturligtvis är våld i bilder obehagligt, våld är obehagligt!

Uppenbarligen har den här bilden berört och skapat känslor, troligen precis vad fotografen hoppades på. Är det konst? För mig - ja.

Låt oss lyfta diskussionen till ämnet i stort istället för just bilden "Choke".
Är det så att våld i bilder blir mer vanligt förekommande?
Är det p.g.a. avtrubbning i samhället - att vi inte reagerar lika starkt på bilder innehållandes våld?
När går man över gränsen, är det ok att ex. illustrera självmord?
Man kallar någon som binder fast sig i en hundkoja på en atelje och skiter på golvet för performance konst - vad gör då att vi inte kan/vill/får skildra våld som konst?

Vad är det du inte förstår? jag har gjort denna bild för dem här bilderna lockar mig, jag gör dem även för att få känslor hos andra, och hur dina känslor blir, kan inte jag rå för.
Sverige är avtrubbat, av många anledningar.
Du har gjort bilden intressant för många andra pga denna tråd.
Jag tog Rolling stones magazin som ett exempel, men de finns på fler ställen, du säger själv att du har sett en del här. Just nu är vampyrer väldigt intressanta för oss, svenskar, de är en del blod i dem filmerna/bilderna också, och människor vill göra liknande bilder. Därför börjar det bli mer accepterat, förutom när man kommer upp i åldrarna.

är det nog med svar på dina funderingar så du kan sluta låta som jag är en hemsk person för att jag tycker om att göra sånna här bilder??
 
Vad är det du inte förstår? jag har gjort denna bild för dem här bilderna lockar mig, jag gör dem även för att få känslor hos andra, och hur dina känslor blir, kan inte jag rå för.
Sverige är avtrubbat, av många anledningar.
Du har gjort bilden intressant för många andra pga denna tråd.
Jag tog Rolling stones magazin som ett exempel, men de finns på fler ställen, du säger själv att du har sett en del här. Just nu är vampyrer väldigt intressanta för oss, svenskar, de är en del blod i dem filmerna/bilderna också, och människor vill göra liknande bilder. Därför börjar det bli mer accepterat, förutom när man kommer upp i åldrarna.

är det nog med svar på dina funderingar så du kan sluta låta som jag är en hemsk person för att jag tycker om att göra sånna här bilder??

Nu vet jag inte om jag blev misstolkad, eller om mitt citat inte skulle vara med i diskussionen, men för att förtydliga mig, jag ser denna bild som konst, jag ser den som något spännande och samtidigt obehagligt. Jag för egen del ser hellre fiktivt våld på bild än äkta.

Jag vidhåller att diskussionen fastnat vid en bild och en fotograf, om TS vill diskutera våld i bilder får han gärna komma med fler exempel, vi kan inte alla gilla alla bilder och det är uppenbart vad TS tycker om denna bild. Låt oss gå vidare i diskussionen eller lägga ner för ärligt talat just nu verkar det som att tråden enbart handlar om att ge Konden dåligt samvete för att ha tagit bilden.


TS säger att det finns fler bilder, ge oss fler exempel.
 
Jag har intervjuat ett antal mycket mer etablerade konstnärer än Konden som när verket är färskt har svårt att förklara/beskriva varför det blev precis så som det blev.
Och vad vet du om vilket sammanhang eller inte som bilden ingår i? Men för att förstå det måste man se istället för att blunda.

Förklara då för mig i vilket sammanhang bilden ingår i - för en som tydligen inte kan se.
 
Nu vet jag inte om jag blev misstolkad, eller om mitt citat inte skulle vara med i diskussionen, men för att förtydliga mig, jag ser denna bild som konst, jag ser den som något spännande och samtidigt obehagligt. Jag för egen del ser hellre fiktivt våld på bild än äkta.

Jag vidhåller att diskussionen fastnat vid en bild och en fotograf, om TS vill diskutera våld i bilder får han gärna komma med fler exempel, vi kan inte alla gilla alla bilder och det är uppenbart vad TS tycker om denna bild. Låt oss gå vidare i diskussionen eller lägga ner för ärligt talat just nu verkar det som att tråden enbart handlar om att ge Konden dåligt samvete för att ha tagit bilden.


TS säger att det finns fler bilder, ge oss fler exempel.


aj aj, jag klicka i fel :s de va absolut inte riktat till dig, det var riktat till TS.. förlåt! :/
 
Nu vet jag inte om jag blev misstolkad, eller om mitt citat inte skulle vara med i diskussionen, men för att förtydliga mig, jag ser denna bild som konst, jag ser den som något spännande och samtidigt obehagligt. Jag för egen del ser hellre fiktivt våld på bild än äkta.

Jag vidhåller att diskussionen fastnat vid en bild och en fotograf, om TS vill diskutera våld i bilder får han gärna komma med fler exempel, vi kan inte alla gilla alla bilder och det är uppenbart vad TS tycker om denna bild. Låt oss gå vidare i diskussionen eller lägga ner för ärligt talat just nu verkar det som att tråden enbart handlar om att ge Konden dåligt samvete för att ha tagit bilden.


TS säger att det finns fler bilder, ge oss fler exempel.

Om du varit med ett tag har du säkert sett flera våldsbilder här på FS.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2005147.htm är ett ytterligare exempel. Det har funnits många fler men de är nu borta. Du kanske vill diskutera denna istället?
Jag vill inte ge Conden dåligt samvete. Hon har gett sina förklaringar till sin bild och med det får jag låta mig nöja.
 
Om du varit med ett tag har du säkert sett flera våldsbilder här på FS.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2005147.htm är ett ytterligare exempel. Det har funnits många fler men de är nu borta. Du kanske vill diskutera denna istället?
Jag vill inte ge Conden dåligt samvete. Hon har gett sina förklaringar till sin bild och med det får jag låta mig nöja.


Ok
Jag är inte ute efter att diskutera enskilda bilder i sig överhuvudtaget utan det fenomen du lyfter fram. Våld i bilder.
Är det något som har tillkommit den senare tiden?
Har denna typ av bilder "alltid" funnits eller är det en ny "trend"?
Är dessa bilder mer äcklande / obekväma en de modebilder med "heroine chic" som vi matades med för flera år sedan?

Jag vill gärna som du se ett sammanhang i dessa bilder, men är det konstnärens/fotografens uppgift eller är det jag som tolkare av bilden att se / skapa ett sammanhang?

En våldsam bild känns lite "förbjuden" den lockar genom att var något jag inte är van att se, den fascinerar och äcklar mig på samma gång, kittlar på det där obekväma stället.

Samma bild kan bli en av många om jag redan innan jag får se den får förklarat allt kring den av konstnären, för mig handlar en sån här bild just om att väcka reaktioner.
 
...
Jag vill gärna som du se ett sammanhang i dessa bilder, men är det konstnärens/fotografens uppgift eller är det jag som tolkare av bilden att se / skapa ett sammanhang?
...

Om jag som betraktare skapar ett sammanhang så löper jag risk att göra fotografen förbannad eftersom jag "totalt missuppfattat", det har hänt mig ett antal gånger. Det kan förstås vara kul men man vill ju inte alltid reta upp folk, därför brukar jag inte fördjupa mig i en del saker som jag inte förstår.
Så jag tycker att det är bra om fotografen kan hjälpa mig att förstå. Alternativt göra en bild som träffar mitt i prick, en bild som jag förstår och som jag kan känna med.
 
Om jag som betraktare skapar ett sammanhang så löper jag risk att göra fotografen förbannad eftersom jag "totalt missuppfattat", det har hänt mig ett antal gånger. Det kan förstås vara kul men man vill ju inte alltid reta upp folk, därför brukar jag inte fördjupa mig i en del saker som jag inte förstår.
Så jag tycker att det är bra om fotografen kan hjälpa mig att förstå. Alternativt göra en bild som träffar mitt i prick, en bild som jag förstår och som jag kan känna med.

Visst finns det utrymme för feltolkningar det säger jag inte emot, och kanske tänker jag "fel" när jag menar sammanhang. Eller kanske säger jag bara fel. Kanske är jag bara förvirrad.
Men jag tänker mig sammanhanget till en förklaring till motivet i bilden, dvs att fotografen har förklarat vad bilden föreställer OCH varför? I många fall kan det vara bra, och görs det nog. Men när det gäller bilder skapade att skapa reaktion kan förtydligande/förklarande väl bli till bildens nackdel?

Dt är ju naturligtvis dubbelt och inte helt omöjligt så snurrar jag in mig i tankar som inte alls stämmer, snälla påtala det för mig då då jag inte får reda på vad jag tänker i relation till vad jag skriver
 
Varför måste en "provocerande" bild ha ett mål o mening eller syfte? Är det för att nån lättprovocerad blir provocerad? För inte måste väl en vacker naturbild ha en mening.
Om jag skulle lyckas ta en provocerande bild så vore det enbart för att det är KUL att fota, inte för att få nåt sagt eller för att jag har nåt mål med fotandet. Sen kan man låtsas vara hur finkulturellt skitnödig som helst men jag vill i alla fall ha roligt när jag fotar.
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.