Utgör PUL ett hinder i marknadsföringen av bilder?

[Haraldus]

Det började så här.
På förslag från uppdragsgivaren lade jag upp ett antal bilder på nätet. Jag valde en vanlig privat hemsida och lade in klickbara ”tumnaglar” etc. Angav en mailadress där bilderna kunde beställas. Man fick själv skriva i fritext om man ville ha printar eller på CD etc. Vissa bilder visade personer som kunde igenkännas.
En person meddelade att hon inte ville vara med på bild och den bilden tog jag bort direkt. Andra personer ville ha fler bilder uppladdade…
Efter någon vecka fick jag ett meddelande som sa att min hemsida är i strid med PUL eftersom den innehåller bilder där personer kan igenkännas och ej är en hemsida med databasrättighet kopplad till en periodisk tidskrift. Jag ombads se till att PUL följs. I annat fall skulle hemsidan beivras.
Jag stökade om bilderna och lade ”personbilderna” i ett bibliotek med lösenord och lämnade ut lösenordet till vissa personer.

Sedan gjorde jag en önskelista på hur min publicering och hemsida skulle fungera.
1.
Bilder på personer som kan igenkännas ska få visas. Bilderna ska kunna nås via sökfunktion i en databas eller kunna bläddras och klickas fram. Bilder som man vill köpa ska kunna klickas in i ett mail som ska kunna skickas till sidans ansvarige eller till annan adress eller till flera adresser.
2.
Sidan ska få innehålla text med samma skydd som text i t ex tidningar och böcker.
3.
Sidan ska kunna få ändras av dem som läser sidan.
4.
Beställningsbilder ska få visas på sidan men ska ej säljas.
5.
Beställningsbilder ska även få visas i t ex skyltfönster som reklam.

Punkt 1-3 kräver att hemsidan har databasrättighet och är kopplad till en periodisk tidskrift.
Punkt 4 har ett oklart rättsläge men om hemsidan har databasrättighet och är kopplad till en periodisk tidskrift så finns det troligen ingen möjlighet att beivra detta.
Punkt 5 är praxis och påverkas knappast av omflyttningarna i lagboken.

Följande aktörer har jag haft kontakt med för att komma fram till ovanstående:
Datainspektionen, Patent- och registreringsverket, Bolagsverket, Radio- och TV-verket, Pressombudsmannen, Kungliga biblioteket, Överförmyndaren, webbhotell , Särskilda skattekontoret samt en jurist på ett juristhus.

Jag fixade till en hemsida som uppfyller kraven och som ej är i strid med PUL.

Jag kanske ska tillägga att jag inte förfalskat några dokument eller på annat sätt försökt kringgå gällande lagar, bestämmelser och praxis.
/Harald

 

[Paragrafryttaren]

Haraldus skrev:

Punkt 1-3 kräver att hemsidan har databasrättighet och är kopplad till en periodisk tidskrift.
Punkt 4 har ett oklart rättsläge men om hemsidan har databasrättighet och är kopplad till en periodisk tidskrift så finns det troligen ingen möjlighet att beivra detta.
Punkt 5 är praxis och påverkas knappast av omflyttningarna i lagboken.

Följande aktörer har jag haft kontakt med för att komma fram till ovanstående:
Datainspektionen, Patent- och registreringsverket, Bolagsverket, Radio- och TV-verket, Pressombudsmannen, Kungliga biblioteket, Överförmyndaren, webbhotell , Särskilda skattekontoret samt en jurist på ett juristhus.

Punkter 1-3: Numera behöver man inte koppla webbsidan till en periodisk skrift då man kan ansöka om s.k. utgivningsbevis för sin webbsida. Denna förmån medför dock även en del förpliktelser och jag vill låta det vara osagt om en webbsida vars syfte är att sälja bilder, ö.h.t. är behörig att registreras.

Punkt 4: Jag antar att du fortfarande avser bilder på igenkännbara personer (annare vore det ju inget problem). Grejen är att du är näringsidkare och även om du har utgivningsbevis, motsvarande, kan framställningen anses falla utanför det tryck-/yttrandefrihetsskyddade området om innehållet är av rent kommersiell natur.

Som exempel kan nämnas HD:s avgörande i NJA 1999 s 749, Robert Gustafsson vs. tidningen Aktuell Rapport. Jag slänger in referatingressen:

Bilden av en känd skådespelare har utan dennes samtycke återgivits på baksidan av en periodisk tidskrift tillsammans med text, tidskriftens logotype och prisuppgift. Fråga har ansetts vara om en framställning av utpräglat kommersiell natur utgörande reklam för tidskriften och nyttjandet har medfört ansvar och ersättningsskyldighet enligt lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.

Punkt 5: Jodå, praxis kan i högsta grad påverkas av författningsändringar. I det här fallet finns det idag inte längre något som helst lagstöd för att ställa ut bilder på levande personer (som inte förbjuder detta enligt den gamla regeln) i skyltfönster. Tvärt om finns det en lagregel som till straffansvar (om brottet anmäls till allmänt åtal av målsäganden) och skadeståndsansvar förbjuder en att vid marknadsföring utan tillstånd använda "framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas". Jag känner mig ganska säker på att det inte finns något HD-prejudikat som motsäger detta (sökte just).

Om domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten (lagrådet), enligt mitt referat ovan, gjorde den tolkningen att bestämmelsen träffar just fotografers marknadsföring genom uthängning av porträtt i skyltfönster, skulle i alla fall inte jag chansa på att det skulle anses vara ok.

 

[Haraldus]

Webbsida med utgivningsbevis kan utfärdas om följande förutsättningar uppfylls:
-webbsida kan nås av allmänheten
-webbsidans innehåll kan ej påverkas så att det direkt blir tillgängligt för andra användare
-innehållet ska vara riktat till en svensk publik och ha anknytning till Sverige.
-en behörig utgivare har utsetts, anmälts och godkänts.
-webbplatsen har ett namn som inte kan förväxlas med annan webbplats eller tjänst på nätet.

En webbsida med utgivningsbevis får innehålla s.k. push-tjänster dvs sammanställningar från databaser får skickas till beställare enligt överenskommelse i förväg. (Fri sökning i databaser får ej kunna göras.)

Periodisk tidskrift med webbsida kopplad till databasrättighet krävs för följande funktioner:
-webbsida som riktar sig world wide.
-användarna kan ändra webbsidans innehåll.
-fri sökning i databas
-tryckfrihetsförordningen ska gälla fullt ut

Erik, vad är det för förpliktelser du antyder? Vaddå syfte? Det ställs inga frågor om man ska sälja bilder eller inte när man ansöker om utgivningsbevis eller förser periodisk tidskrifts webbsida med databasrättighet. Dessutom är det så att Datainspektionen och PRV säger att det inte finns några sådana begränsningar som du är orolig för.

När det gäller fallet Robert Gustafsson, har det vunnit laga kraft? Ska det inte dras vidare till EG-domstolen?

För att återgå till frågeställarens fråga om PUL utgör ett hinder i marknadsföringen av bilder. Svaret är JA om man vill marknadsföra bilder som föreställer igenkännbara personer.
/Harald

 

[Paragrafryttaren]

Vad gäller förpliktelser så tänkte jag främst på att du tar på dig rollen som ansvarig utgivare och därmed kan åtalas för tryck-/yttrandefrihetsbrott, vilket kanske iofs. är ett mindre problem än att jagas av datainspektionen. Vidare är man väl skyldig att med jämna mellanrum (vid uppdatering?) arkivera innehållet på webbplatsen? Nåja, jag ska erkänna att jag inte är speciellt insatt.

Vad gäller Robert Gustafsson vs. Aktuell Rapport så är det fråga om en dom från Högsta domstolen så jag utgår från att den har vunnit laga kraft. Jag har dock inte kommit dithän i min utbildning att jag kan redogöra för eventuella möjligheter att dra ett mål som har avgjorts av HD till EG-domstolen.

I princip ska det väl ändå krävas resning (dvs. nya, tidigare ej kända omständigheter) för att angripa ett HD-avgörande...?

 

[Haraldus]

Jag har fått uppgift om att redan vid lagändringen 1994 så hörde fotografer av sig till sina branschorganisationer med frågan om de fortfarande kunde hänga upp en beställningsbild typ porträtt i sitt skyltfönster utan att ha ett uttalat tillstånd för detta. Svaret var ”JA DET ÄR PRAXIS”. Fallet Robert Gustafsson har ju ingenting med en sådan enstaka bild i ett skyltfönster att göra. Det fallet liknar ju mer ”Bankfallet” där en annons i en tidning innehöll en bild på en tjej som lätt kunde igenkännas.
Att visa t ex ett porträtt som reklam på en webbsida med databasrättighet och som är kopplad till en periodisk tidskrift har, som jag skrev tidigare, ett oklart rättsläge. Fast det är ju EN bild det också. Att surfa förbi en sådan bild kan ju vara jämförbart med att gå förbi en fotografs skyltfönster… Man får bara flukta, inte kopiera…
Det finns inga lagkrav på att en webbsida ska ha några backupper. Detta gäller även webbsidor med utgivningsbevis och webbsidor kopplade till periodisk tidskrift. Fast en periodisk tidskrift måste utkomma med minst fyra nummer per år. Ett ex av alla nummer ska dessutom skickas till de sju universitetsbiblioteken. (Staten betalar frakten med ”Frisvar”)

Webbsida med utgivningsbevis och sådan kopplad till periodisk tidskrift ska ha uppgift om ansvarig utgivare på själva webbsidan. (webbadressen framgår ju av innehållet i fältet adress på browsern) Vill man beivra något på en webbsida räcker det oftast inte att bara ta en skärmdump utan hela sidan måste laddas ner. En som håller på med fiffel på sin sida brukar ju ständigt ändra dess innehåll för att försvåra rättsliga åtgärder.
/Harald

 

[Paragrafryttaren]

Haraldus skrev:
Jag har fått uppgift om att redan vid lagändringen 1994 så hörde fotografer av sig till sina branschorganisationer med frågan om de fortfarande kunde hänga upp en beställningsbild typ porträtt i sitt skyltfönster utan att ha ett uttalat tillstånd för detta. Svaret var ”JA DET ÄR PRAXIS”.

Jag vill fortfarande se något stöd för det påståendet innan jag tror på det eftersom det står i strid mot vad som normalt sägs både här på Fotosidan och annorstädes. Jag har inte hittat något som tyder på att ens det gamla stadgandet i lagen om rätt till fotografisk bild skulle sätta namn och bild i reklam ur spel. Jag vill t.o.m. minnas att det i förarbetena till lagen om namn och bild skrevs att lagen skulle slå ut stadgandet i fotografilagen.

Å andra sidan kan man med nedanstående motivuttalande i åtanke tycka att utställning av ett porträtt, varken fysiskt eller på webben borde falla under lagens tillämpningsområde.

[...]Kravet på att reklamåtgärden skall innebära att annans identitet utnyttjas innebär att snyltningsmomentet i gärningen skjuts i förgrunden. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen ligger det klandervärda i att näringsidkaren s.a.s. åberopar den andre som argument för den nyttighet som han marknadsför och därmed söker dra vinning av dennes utseende, anseende e.l.

Men det är vad jag tycker och det verkar tyvärr inte stämma överens med de flesta andras uppfattning.

Fallet Robert Gustafsson har ju ingenting med en sådan enstaka bild i ett skyltfönster att göra.

Nej, det är riktigt. Jag tog bara upp det som ett exempel på att man inte kan gömma sig bakom yttrandefrihetsskyddet om ens avsikter egentligen är rent kommersiella.

Att visa t ex ett porträtt som reklam på en webbsida med databasrättighet och som är kopplad till en periodisk tidskrift har, som jag skrev tidigare, ett oklart rättsläge. Fast det är ju EN bild det också. Att surfa förbi en sådan bild kan ju vara jämförbart med att gå förbi en fotografs skyltfönster...

Som jag har försökt förklara ovan så är webbsidans eventuella tryck- eller yttrandefrihetsskyddade status i princip irrelevant om innehållet är av rent kommersiell karaktär, dvs. såvida man inte blandar in redaktionellt innehåll. En webbsida med fotoreportage vilka iofs. även tjänar det dubbla syftet att den visar på fotografens kompetens borde t.ex. vara ok.

Knäckfrågan är alltså fortfarande om visningen faller under lagen om namn och bild i reklam.