Upphovsrättslagen igen
- Trådstartare xlxl67
- Start datum
Maxieboy
Aktiv medlem
Från det ögonblick då bilden togs och i vissa fall fram tills 70år efter den fotografens död.
Jag vet inte när upphovsrättslagen infördes. Vet ej hellre om den gäller rättroaktivt tillbaka i tidernas begynnelse.
sarnor
Avslutat medlemskap
I Sverige infördes den första skyddslagen för fotografier 1897, lagen började gälla från och med den 1 januari 1898. Skyddstiden var då 5 år.
Men du kanske undrade hur länge en bild är skyddad? Enligt dagens lagstiftning stadgar 70 år efter upphovsmannens död om bilden är att betrakta som ett verk, annars 50 år efter publiceringen (är kanske främst tänkt för produktbilder).
Gäller det äldre bilder är det lite knepigare att säga då skyddstiden har varierat.
Men du kanske undrade hur länge en bild är skyddad? Enligt dagens lagstiftning stadgar 70 år efter upphovsmannens död om bilden är att betrakta som ett verk, annars 50 år efter publiceringen (är kanske främst tänkt för produktbilder).
Gäller det äldre bilder är det lite knepigare att säga då skyddstiden har varierat.
sarnor
Avslutat medlemskap
1994 införlivades fotografier i den allmänna upphovsrätten, då förlängdes skyddstiden retroaktivt. Dess för innan fanns en egen fotografilag som reglerade fotografiska bilders skydd.
Vi har haft 1897, 1919 och 1960 års fotografilagar, skyddstiden förlängdes retroaktivt i samband med 1919 och 1960 års fotografilagar (lagarna började gälla från den 1 januari året efter införandet).
Skyddstiden var för 1897 års lag 5 år efter första utgivningen, för 1919 års lag 15 år efter första utgivningen och för 1961 års lag 25 år efter framställningsåret om bilden inte har ett "konstnärligt eller vetenskapligt värde" då skyddstiden är 50 år efter fotografens död.
De nya skyddstiderna infördes även retroaktivt, en bild kan således ha varit fri men åter fått skydd i och med den nya lagstiftningen.
ulfaspen
Aktiv medlem
ErlandH
Aktiv medlem
Det stämmer väl inte riktigt? Vad jag förstår påverkades inte bilder vars skyddstid redan hade löpt ut av den nya lagen. Däremot fick alla bilder som fortfarande var skyddade när den nya lagen infördes de nya, länge skyddstiderna.
Det skulle alltså innebära att de flesta foton som tagits för 1968 är fria. Med undantag för dem som har särskilt "konstnärligt eller vetenskapligt värde" (ett kriterium som alltså omfattar betydligt färre bilder än det moderna begreppet "verkshöjd").
sarnor
Avslutat medlemskap
Fullt så enkelt är det tyvärr inte, bägge varianterna har förekommit vid olika tillfällen.
När 1897 års lag infördes gällde den alla bilder som utgavs från 1898, ingen retroaktiv förlängning således. Skyddstiden var då 5 år från första utgivningen.
Med 1919 års lag förlängdes skyddstiden till 15 år, lagen omfattade även bilder utgivna före lagens införande. Således retroaktiv förlängning. Dock fanns det ett undantag för redan producerade bilder som fick fortsätta att spridas.
Med 1960 års lag förlängdes skyddstiden för fotografiska bilder till 25 år från framställandet (obs tidigare gällde från utgivningen), för fotografiska bilder med konstnärligt eller vetenskapligt värde förlängdes skyddstiden till 50 år efter fotografens dödsår. Denna lag omfattade även bilder framställda före 1960, med motsvarande undantag som 1919. Således retroaktiv förlängning.
1994 införlivades fotografier i den allmänna upphovsrättslagen, skyddstiderna förlängdes för fotografisk bild till 50 år från från framställandet och för fotografiska verk till 50 år efter fotografens dödsår. Även denna gång omfattades bilder framställda före 1994 dock ej för fotografier där skyddet redan var utslocknat (precis som du skriver ovan), det vill säga retroaktiv giltighet med begränsningar. Även nu fanns det undantag för användning av redan framställda bilder.
1996 förlängdes skyddstiden för fotografiska verk till 70 år efter fotografens dödsår, de nya bestämmelserna tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet.
1994 års lag är således ett undantag, huvudregeln är alltså att ny lag även gäller retroaktivt men att redan producerat material får fortsätta att spridas. Bilder kan således ha varit oskyddade under vissa perioder, men ha återfått sitt skydd vid ett senare tillfälle.
Notera även skillnaden mellan utgivning och framställning som används i lagtexten. Sedan tillföll upphovsrätten före 1994 normalt beställaren, inte fotografen! Den sistnämnda kunde dock avtala om att förbehålla sig rättigheterna, vilket dock sällan skedde före 1960. Efter 1994 gäller att rättigheterna alltid tillfaller fotografen, användningsrätten kan dock vidareförsäljas av fotografen (köparen får inte i sin tur vidareförsälja bilderna).
Tolkningen är korrekt för fotografiska bilder framställda före 1969. För fotografiska bilder framställda efter 1968 är skyddet 50 år efter framställandet.
Begreppet konstnärligt eller vetenskapligt värde finns ej kvar, utan fotografier är antingen bilder eller verk. En bild kan vara ett verk även om den inte hade kvalificerat sig under den tidigare definitionen för konstnärligt eller vetenskapligt värde, men alla fotografier som hade ett konstnärligt eller vetenskapligt värde är för den skull inte verk.
För fotografiska verk gäller skyddet i 70 år efter fotografens dödsår.
För att göra det ännu krångligare har varken begreppet "konstnärligt eller vetenskapligt värde" eller "verk" prövats i domstol, det finns alltså ingen stadsfäst definition av dessa begrepp.
Vill du vara säker så skall du behandla alla fotografier som verk!
(Källor är de aktuella lagtexterna samt häftet "Fotografier hos arkiv, museer, instutioner m fl" utgiven av Svenska Fotografers Förbund.)
