Tonomfång,dynamik. Upplättning och redigering.

[JanOlofHärnström]

Manuell "Digital blending"

600 pixlar här:
http://www.fotosidan.se/member/portfolio/viewpic.htm?ID=886138

Bläsinge fiskehamn jan 07:

 

[Walter_N]

Jag ser ju tydligt att fönstren är upplättade men sedan är bilden så detaljrik så jag önskar kunna se båda versionerna med 600 pixlar och helst ha möjligheten att ställa dem bredvid varandra. Svårt att få ett ordentligt grepp om.Men i stort tycker jag att det ser bra ut.Mvh. Walter

 

[JanOlofHärnström]

Walter. Det blir svårt att visa exempel i trådarna eftersom bilderna får vara max 400 pixlar här. Mycket går förlorat när man minskar ned bilderna så kraftigt.

Även i 600 pixlar så är skillnaderna små mellan "original" och färdig bild.
Men i förstoring och senare i en utskrift kanske 30x40cm så blir utteckningen och tonskalan helt annorlunda.

Men i alla fall, jag visar två utsnitt.

Kolla främst vita ytor, däcken vid bryggan och vattnet.


Först original:

 

[JanOlofHärnström]

Redigerad "HDR digital blending"

(Det är också möjligt att få bättre liv i himlen och molnen med denna teknik)

HDR:

 

[Walter_N]

Jag upplever att bild nr 2, alltså den som är "blendad" ger ett betydligt "skarpare" intryck
med sin upplättning och kontrastrikhet.Det där kommer jag säkerligen att prova efter att ha satt mig in i tekniken mer genom att läsa om bilderna här i tråden samt kolla in dem närmare. Just nu när jag skaffat mig en ny digitalkamera
söker jag efter medel för att kunna komma så nära svartvit film som möjligt. Det lilla jag hunnit testa så långt är att använda högt ISO men jag har inte hunnit utvärdera ännu. Och jag kommer att börja framkalla själv igen. Mvh. Walter

 

[JanOlofHärnström]

Precis Walter.

Det är detta som är mitt syfte med att öka omfånget genom olika exponeringar i fler lager.
Med "traditionell" skuggning och efterbelysning så kan man lyfta fram detaljer i skuggor och tona ned ljusa partier så att teckningen kommer fram (om det inte är utfrätt). Men traditionell skuggning/efterbelysning ger en flackare och jämförelsevis livlös tonskala.

Jag vet inte riktigt vad du är ute efter när du ska konvertera till svartvitt.
Men jag förmodar att du vill utnyttja sensorns brusegenskaper vid lite högre ISO för att det kan påminna om kornstruktur. Och i viss mån även t.ex Tri-X's gradiation (framkallad i D76)
Eller tänker jag fel?

Nu kan man ju nästan få fina mellanformatskameror till skänks på begagnatmarknaden.
Själv har jag "lånat" en fin Canon (småbild). Och så har jag skaffat mig ett Pentax Spotmatic-paket med fina gluggar. Men - jag kommer aldrig till skott med att köra igång. Det är helt enkelt smidigt och jättekul att arbeta med digitalkameran och Photoshop.

 

[Walter_N]

Du tänker helt rätt Jan Olof ! Det är framför allt Tri-X:ens korn och kontrast jag vill åt. Det är ju först nu när jag äger en "riktig" digitalkamera som jag känner att jag kommit igång med digitalfotandet.Jag har en analog utrustning som jag är mycket nöjd med men risken finns att bekvämligheten tar över och att det digitala kommer att dominera. Nu i början känns det naturligt för det är ju jäkligt tacksamt och roligt att kunna bränna av i stort sett hur många bilder som helst utan tanke på kostnad och att dessutom ha en kamera, som i sig är flera kameror. med sig.Å andra sidan ger sig allt det där. Huvudsaken är ju att man känner sig tillfreds och hemma med utrustning och resultat.En Spotmatic ( inköpt 1976 )var min andra systemkamera och sedan dess har jag varit Pentax mer eller mindre trogen. Och jag älskar min Me-Super ! Nå´t säger mig redan att jag kommer att i alla fall känna ngt. liknande inför Canon S3Is:en som jag ser som en kompetent kamera men som jag bär med mig mer som ett ägg i kartong än vad jag är van att göra.Efter att ha umgåtts med de analoga kamerorna såpass länge så vet jag vad de tål, och det är inte lite.Det har blivit dyrt att framkalla svartvitt och det tar lång tid eftersom fimen skickas iväg. Därför tänker jag framkalla hemma och sedan lämna in för
scanning till CD:rom.Tror det blir bra så. Mörkrumsarbete har jag aldrig gillat med alla turer innan man kan sätta igång. För att inte tala om slabbet med vätskor och ofta deprimerande miljö.Mvh. Walter

 

[JanOlofHärnström]

Kodak T 400 CN

I så fall kan en svartvit film som framkallas i samma process som färg vara en gyllene medelväg.
Samtidigt som filmen framkallas kan man få den scannad. Kostnaden blir väl relativt stor är jag rädd men proceduren är ju smidig. Plåta, skicka in filmen, redigera från CD'n direkt in i fotosjåppen.



Modellstudie.
Minolta CLE (en av de kameror jag saknar som jag ägt tidigare)
Kodak T 400 CN, skannad i Minolta filmskanner:

 

[Walter_N]

Jag har fotat med filmen och har funnit resultatet "sådär". Vid gynnsamt ljus funkar den
riktigt bra men vid sämre ljusförhållanden ger den en slags luddaktigt brus. Den har större tonomfång i de vita ytorna än Tri-X och kan användas tex. vid portättfoto eftersom den modellerar mer om man nu är ute efter det, eller som i din aktstudie. Det sitter en rulle i min Rollei just nu. En kamera som jag fortfarande håller på att testar ( köpte den begagnad nyligen).Men som många andra har jag ett speciellt förhållande till just Tri-X med sin speciella distinkthet. CN är ju annars rätt överkomlig vad gäller framkallning.Så där finner jag inga problem.

 

[JanOlofHärnström]

Det är också svårt att skanna svartvita negativ.
Jag har aldrig lämnat film för skanning till CD på något lab.
De senaste "konsumentskannrarna" har säkert bra prestanda och förmodligen bättre rutiner för att klara av även svartvita filmer.
Bästa sättet för mig var att skanna negativen som om de vore dia och sedan vända på dem i photoshop. Då blev kornigheten och gradiationen som bäst.

 

[Walter_N]

Kommer kanske i framtiden att skaffa mig en modernare scanner än den jag nu har ( i källaren ). Intressant hur du gått till väga !
Svartvitt som jag lämnat in är jag mycket nöjd med, bara synd att den apparat de har inte automatiskt tar bort damm som den gör på färgfilm.
Nu sliter jag mig från tråden ! Vi hörs Jan Olof !
Walter

 

[JanOlofHärnström]

Tips och Trix

Jag har läst på lite och delar med mig av lite metoder här.

Hur man tonar ihop två original, en mörk bild och en ljus bild för bäst möjliga tonmomfång.

A Öppna bägge versionerna bredvid varandra i PS.

B Med den mörka bilden aktiv välj verktyget V (flytta). Om man samtidigt håller shift-tangenten nere när man drar bilden över till den ljusa så passas bilden in exakt över den ljusa. (Annars kan man ju ändra positionen efteråt genom att flytta det nya lagret samtidigt som man drar ned opaciteten)

Stäng den mörka bilden utan att spara den. Den ljusare bilden finns nu i bakgrundslagret och den mörkare ovanpå. Se paletten Lager (F7)

C I paletten Lager (F7) Alt-Klicka på ikonen lagermask (längst ned, tredje ikonen från vänster) I paletten läggs en mörk mask till i det mörkare lagret och endast det ljusa lagret bakgrund syns på arbetsytan.

D Nu ska vi måla bort de ljusaste partierna för att lyfta fram de mörka. Du väljer själv vilka delar du vill "avslöja".
Välj verktyget pensel, tryck B, och forma till en stor pensel med mjuka kanter.
Tryck tangenten D för att välja vit förgrundsfärg. Börja måla där du vill att det ska vara mörkare.
(Egentligen målar man vitt över den mörka masken och släpper på det mörka lagret)

Man kan alltid variera "trycket" eller effekten efteråt genom att ändra opaciteten i lagret.

(För kniviga detaljer kan man ändra penselns form och tryck, eller varför inte markeringsverktyget om detalerna är kantiga)



Oredigerad normalexponerad bild på bron. Snö och ljus himmel:

 

[JanOlofHärnström]

Samma bild. Tre exponeringar. Tre olika lager. Lite mer kontrast, teckning i snön, mörkare himmel och teckning i betongen under bron:

 

[JanOlofHärnström]

Det ser bättre ut i vanlig förstoring men metoden eller principen framkommer nog i alla fall mellan de bägge bilderna.

 

[PeBro]

Jag hör till skaran som leker/övar i Ps. För ett par veckor sedan tog jag följande mediokra bild på en havremoppe vid Tyresta by i gråmulet väder. Lekte lite för att se om det gick att göra något den. Jag har utgått från en raw-bild.
Jag har i stort använt mig av samma metod som Jan-Olof beskriver i "Tips och trix". Följande bild är originalet dvs raw-bilden som är konverterad, förminskad och skärpt.

Mvh/Peter

 

[PeBro]

Så här blev resultatet. Det går förstås att göra noggrannare men principen är den samma.

 

[hgpuke]

Tonomfång i RAW-bilder?

Har med intresse tagit del av denna tråd om HDR. Eftersom det här med fotande i RAW är nytt för mig har jag en relaterad fråga: Vad jag förstår är en av de stora fördelarna att fota i RAW den att man får större tonomfång att leka med. Istället för 8-bitar per färgkanal får man 12 eller 16 (?). Eller uttryckt i antal nivåer: Istället för 256 nivåer får man 2048 nivåer. Jag antar att dessa extra nivåer inte bara utnyttjas för att få "tätare steg" mellan nyanserna utan att man dessutom faktiskt får större exponeringslatitud. Som att jämföra en pappersbild (jpeg) med ett negativ (RAW) ungefär. Korrekt?

Om man då tar den film/pappersanalogin vidare så var det ju så att när man jobbade i mörkrummet, kunde man skugga och efterbelysa för att ta fram detaljer i ljusa och mörka områden som annars skulle ha gått förlorade. Detta kan man ju göra i RAW-centrerade program som BibblePro också! Varför behöver man då flera exponeringar och/eller HDR teknik för att lätta upp skuggor och tona ner högdagrar?

Är det så att dessa 2048 nivåer ändå inte räcker till i många fall och det är därför man behöver göra fler exponeringar? Hur stor "exponeringslatitud" får man med en modern DSLR som plåtar i RAW?

--
Hans-Göran

 

[PeBro]

Om du fotograferar en bild i Raw så kan du i t.ex Camera Raw utifrån denna bild ta fram flera olika exponerade bilder och lägga samman mha lager i Ps. Dessa kan du sen likt i mörkrummet pjatta efterbelysa etc. En Raw-bild har ju "bara" ett visst dynamiskt omfång, om du vill utöka detta omfång så tar du flera bilder med olika exponeringstider (samma ISO, bländare och vitbalans). Du får på så sätt ett större totalt omfång att jobba vidare med.
För den intresserade, Kamera och Bild hade en 5-sidig artikel om HDR i nummer 12 -06.

Mvh/Peter

 

[JanOlofHärnström]

Re: Tonomfång i RAW-bilder?

hgpuke skrev:
Har med intresse tagit del av denna tråd om HDR. Eftersom det här med fotande i RAW är nytt för mig har jag en relaterad fråga: Vad jag förstår är en av de stora fördelarna att fota i RAW den att man får större tonomfång att leka med. Istället för 8-bitar per färgkanal får man 12 eller 16 (?). Eller uttryckt i antal nivåer: Istället för 256 nivåer får man 2048 nivåer. Jag antar att dessa extra nivåer inte bara utnyttjas för att få "tätare steg" mellan nyanserna utan att man dessutom faktiskt får större exponeringslatitud. Som att jämföra en pappersbild (jpeg) med ett negativ (RAW) ungefär. Korrekt?

Om man då tar den film/pappersanalogin vidare så var det ju så att när man jobbade i mörkrummet, kunde man skugga och efterbelysa för att ta fram detaljer i ljusa och mörka områden som annars skulle ha gått förlorade. Detta kan man ju göra i RAW-centrerade program som BibblePro också! Varför behöver man då flera exponeringar och/eller HDR teknik för att lätta upp skuggor och tona ner högdagrar?

Är det så att dessa 2048 nivåer ändå inte räcker till i många fall och det är därför man behöver göra fler exponeringar? Hur stor "exponeringslatitud" får man med en modern DSLR som plåtar i RAW?

--
Hans-Göran

Nja, det är sensorns prestanda som avgör det dynamiska omfånget. En okomprimerad jpeg eller TIFF rymmer egentligen samma omfång som RAW-filen. Med rätt parametrar i kameran från början under exponeringen så ska man kunna få i stort sätt samma kvalitet i jpeg som i RAW.

Kanske kan man se det som att en jpeg-bild är ett "dia" som är framkallat och klart, med begränsad möjlighet att justera färg, exponering etc. i efterhand.
RAW-filen är i så fall ett "negativ" som man kan kopiera fram många olika färdiga kopior ur i olika varianter.

 

[hgpuke]

Re: Re: Tonomfång i RAW-bilder?

Nja, det är sensorns prestanda som avgör det dynamiska omfånget. En okomprimerad jpeg eller TIFF rymmer egentligen samma omfång som RAW-filen.

Stämmer detta verkligen? Det stämmer i alla fall inte med mina egna praktiska erfarenheter. Låt mig ta ett exempel: Om jag medvetet underexponerar en tagning 2 steg så kan jag ur RAW-filen ändå extrahera detaljer ur lågdagrarna som jag inte kan göra ur JPG filen. Om omfånget vore detsamma skulle det ju inte vara någon skillnad, eller hur?