Test av dynamiskt omfång?
- Trådstartare Waves
- Start datum
perstromgren
Aktiv medlem
Enkelt är det inte. 10-12 EV är ett enormt omfång. De prov jag sett har använt en mörk låda med titthål omgiven av solskensbelyst yta.
Det finns ju mätningar publicerade, litar du inte på dem eller vore det kul att mäta själv?
Per.
Det finns ju mätningar publicerade, litar du inte på dem eller vore det kul att mäta själv?
Per.
Inkanyezi
Avslutat medlemskap
På DXOMark kan du se test av sensorerna på åtskilliga kameror och också jämföra dem.
Lägg märke till att det dynamiska omfånget där gäller deras mjukvara och RAW; när man anger dynamiskt omfång i tester i fototidningarna är det ofta jpeg från kameran.
Gränsen för användbart dynamiskt omfång sätts av två saker, det ena är hur stort bitdjup som digitaliseras, det andra är chipets analoga omfång över bruströskeln. De flesta av våra kameror har 12 bitars A/D, medan mer professionella har 14 och i något fall 16. Det innebär att praktiskt kan det dynamiska omfånget knappast bli större än 12 steg i konsumentmodeller, och de flesta har lägre omfång.
Om du själv vill testa det dynamiska omfånget är det knepigare, men att ta en serie bilder av en jämnt belyst strukturerad yta (exempelvis en handduk) med olika exponering och där se gränserna för att någon struktur kan synas är en gångbar metod, samma som Ansel Adams använde för att se det dynamiska omfånget hos en film.
Lägg märke till att det dynamiska omfånget där gäller deras mjukvara och RAW; när man anger dynamiskt omfång i tester i fototidningarna är det ofta jpeg från kameran.
Gränsen för användbart dynamiskt omfång sätts av två saker, det ena är hur stort bitdjup som digitaliseras, det andra är chipets analoga omfång över bruströskeln. De flesta av våra kameror har 12 bitars A/D, medan mer professionella har 14 och i något fall 16. Det innebär att praktiskt kan det dynamiska omfånget knappast bli större än 12 steg i konsumentmodeller, och de flesta har lägre omfång.
Om du själv vill testa det dynamiska omfånget är det knepigare, men att ta en serie bilder av en jämnt belyst strukturerad yta (exempelvis en handduk) med olika exponering och där se gränserna för att någon struktur kan synas är en gångbar metod, samma som Ansel Adams använde för att se det dynamiska omfånget hos en film.
J O Härnström
Aktiv medlem
Jag tycker att dpreview.com gör överskådliga och lättfattade tester.
Man kan studera deras testbilder i recensionerna av kameror och försöka själv rigga något liknande.
Den kameran som kan teckna ut fint i mörka partier med minst störande brus och som samtidigt återger ljusa partier utan att klippa av i "högdagrarna" vinner.
För att få optimalt omfång är korrekt exponering mycket viktig.
(Generellt sett så är fula utfrätta ljusa partier i bilden mer störande än "sotade" skuggor)
Högdagrar är de delar i motivet som är väldigt ljusa men där man fortfarande önskar att se detaljer eller toner.
J O
Man kan studera deras testbilder i recensionerna av kameror och försöka själv rigga något liknande.
Den kameran som kan teckna ut fint i mörka partier med minst störande brus och som samtidigt återger ljusa partier utan att klippa av i "högdagrarna" vinner.
För att få optimalt omfång är korrekt exponering mycket viktig.
(Generellt sett så är fula utfrätta ljusa partier i bilden mer störande än "sotade" skuggor)
Högdagrar är de delar i motivet som är väldigt ljusa men där man fortfarande önskar att se detaljer eller toner.
J O
Inkanyezi
Avslutat medlemskap
Det blir ju inte särskilt enkelt, men en metod kan vara den som DPReview använder.
Man har alltså en transparent gråkil som man placerar på en ljuslåda med jämn luminans över ytan. Jag vet inte hur du får tag på en lämplig gråkil, men den kommer att ganska tydligt visa det dynamiska omfånget när man fotograferar den. Om man bara vill jämföra utan några krav på numeriska värden, behöver inte gråkilen vara kalibrerad, den måste bara ha täthetsvärden som svarar mot något mer än det förväntade omfånget.
Ett sätt att tillverka en gråkil är att belysa en hel rullfilm jämnt en mycket kort stund och framkalla den till lämplig transmission som man mäter i densitometer. Sedan kan man lägga sandwich med olika många lager till det täthetsomfång man vill åstadkomma.
För mer praktiska prov kan man arrangera ett motiv med stort omfång; exempelvis fotografera in i ett starkare belyst rum från ett mindre starkt belyst rum och ha detaljer vid sidan av dörröppningen vars luminans man kan mäta, och se hur de återges tillsammans med det ljusa inne i det starkare belysta området. Det går att göra i mindre skala, genom att använda exempelvis en låda som det belysta området och ha det mindre belysta utanför lådan i studion. På så sätt kan man få ganska god kontroll över gränserna för mediets dynamik.
För de praktiska proven är en bra ljusmätare nödvändig, helst en spotmätare.
J O Härnström
Aktiv medlem
Hej igen.
Om man enbart ska jämföra två kameror mot varandra så behöver man ju ingen gråkil.
Inte heller exponeringsmätare.
Jag skulle ta några alternativa exponeringar från -2 till +2 stegs under resp. överexponering och utvärdera vilken exponering som är bäst och ger optimalt omfång.
Detta är bara mina fem cent.
MVH J O
Om man enbart ska jämföra två kameror mot varandra så behöver man ju ingen gråkil.
Inte heller exponeringsmätare.
Jag skulle ta några alternativa exponeringar från -2 till +2 stegs under resp. överexponering och utvärdera vilken exponering som är bäst och ger optimalt omfång.
Detta är bara mina fem cent.
MVH J O
sarnor
Avslutat medlemskap
DxO använder samma metod som DPreview, skillnaden är främst att DxO gör sina beräkningar utifrån rådata medan DPreview tittar på resultatet i färdiga jpeg-bilder. (Sedan har DxO en egentillverkad gråkil med samma omfång som Stouffers.)
Den vanligen använda gråkilen kommer från Stouffer, som tillverkar en mängd olika modeller för olika användningar. Den som används vid test av dynamiskt omfång hos digitalkameror heter T4110 (har 41 steg från 0 till 13 2/3 i 1/3 EV steg) och går att få okalibrerad ($ 33.40) , kalibrerad ($ 53.40) eller kalibrerad och crerifierad ($ 125). http://www.stouffer.net/TransPage.htm
Bor frågeställaren i Stockholmstrakten har jag en kalibrerad T4110C som jag kan tänka mig att låna ut, skaffade den för ett par år sedan för att själv kunna göra mätningar direkt på rådatat (vilket ingen gjorde då, nu finns tack och lov DxO).
Observera att de senaste kameramodellerna har ett större omfång (14 EV) en vad som är möjligt att återge på film (13 2/3 EV). Så de som fortfarande klagar på digitalkamerornas dåliga omfång vet inte riktigt vad de talar om.
sarnor
Avslutat medlemskap
Du har rätt många kamerainställningar att gå igenom innan du hittar den optimala bildstilen till kameran.
Waves
Ny medlem
Skulle du kunna länka till ett test där de förklarar exakt va de gör? De jag kan läsa så kör de bilderna i ett program som räknar ut värden. http://www.dpreview.com/news/0011/00111608dynamicrange.asp
J O Härnström
Aktiv medlem
Jag kan inte hjälpa till med någon länk eller test angående dpreview's metod.
Kan detta möjligtvis vara av intresse? http://reduser.net/forum/showthread.php?t=45882
MVH J O
Kan detta möjligtvis vara av intresse? http://reduser.net/forum/showthread.php?t=45882
MVH J O
Inkanyezi
Avslutat medlemskap
Helt objektivt kan aldrig ett sånt här test bli, eftersom det bygger på ett antal subjektiva bedömningar:
Praktiska prov har i regel lägre kvalitetskrav än tester som man hoppas ska vara vetenskapliga. Vid praktiska prov använder man efter bästa förmåga sådan teknik som man förväntar sig ska kunna användas av en fotograf, och bedömningen av resultatet är helt subjektiv. Luddigheten i metodiken avspeglar sig i att olika personer kommer till olika resultat.
- Hur mycket brus kan man godta, och är det meningsfullt att kvantifiera bruset så att man kan automatisera processen? Hur högt över Bruströskeln måste signalen ligga i den mörkaste tonen? (Utvärderingen kan göras av ett datorprogram om bruset och det minsta ljusintrycket är definierade. Fördelen är att testet kan bli likformigt och därmed "rättvist".)
- Hur definierar vi klippning; vid en färgkanal, två eller alla tre? (Kamerornas högdagervarning blinkar i många fall bara när alla kanalerna klipper. RAW-omvandlare redovisar klippning i varje färgkanal för sig. Vissa RAW-omvandlare kan interpolera värden för den klippta kanalen, så att "exponeringen kan minskas".)
- Vilken sammansättning ska ljuset ha; vad är egentligen "vitt"?
Praktiska prov har i regel lägre kvalitetskrav än tester som man hoppas ska vara vetenskapliga. Vid praktiska prov använder man efter bästa förmåga sådan teknik som man förväntar sig ska kunna användas av en fotograf, och bedömningen av resultatet är helt subjektiv. Luddigheten i metodiken avspeglar sig i att olika personer kommer till olika resultat.
sarnor
Avslutat medlemskap
DPreview använder ett egenutvecklat program för sina mätningar, exakt hur de går till väga finns inte beskrivning. Men för programmässig mätning av kameraprestanda är verktyget Imatest mer eller mindre etablerat som standardverktyget hos de flesta ambitiösa testare, finns i en version för privatpersoner som är rimligt prissatt. På deras webbsida beskrivs in i minsta detalj hur man går till väga, en genomläsning rekommenderas varmt: http://www.imatest.com/products/software/studio
Mycket förenklat är arbetsgången sådan att de fotograferar en bakombelyst gråkil (Stouffer T4410) med ett par alternativa exponeringar, därefter väljer de ut den exponering som innehåller hela skalan från svart till vitt. Då varje steg i gråkilen har ett definierat värde behöver vi egentligen bara ta in bilden i ett bildbehandlingsprogram för att se hur många rutor som är synliga. Den bild som visar flest steg har bäst dynamiskt omfång.
Då framkallningen av bilden (med olika jpeg-inställningarna i kameran) kan påverka resultatet väldigt mycket måste testet upprepas med olika inställningar (kontrast, mättnad och färgton), då många kameror har dessutom ett antal fördefinierade bildstilar som kan varieras närmast i det oändliga inser vi raskt att det inte är så enkelt att titta på jpeg-bilder direkt ur kameran.
Av denna anledning är det därför lämpligare att göra mätningarna direkt på råfilerna, principen är den samma. Men du behöver då ett verktyg som Imatest för att ta fram resultatet. Men jag kan göra det lite enklare, facit finns redan på nätet hos DxO mark (http://www.dxomark.com/index.php/en/Camera-Sensor/All-tested-sensors/Canon/EOS-5D-Mark-II). Det dynamiska omfånget för Canon 5D Mk2 (som jag antar du menar) är vid ISO 100 så mycket som 11.16 EV, det dynamiska omfånget faller sedan med gradvis ökande känslighet, vid ISO 1600 är det dynamiska omfånget nere på 10,05 EV (därefter faller omfånget en EV per ISO-steg).
Om du nu på detta sätt har fått fram en siffra på det dynamiska omfånget ur råfilen så visar den bästa möjliga resultat ur kameran, det säger tyvärr rätt lite om vilket dynamiskt omfång du i praktiken får i videoläget. Om du skulle kunna skapa en bildstil i kameran som använder hela det dynamiska omfånget fullt ut skulle bilden se ganska grå, platt och trist ut. Därför brukar det praktiskt användbara dynamiska omfånget anses ligga kring 9 EV +/- 1 EV.
Nästa steg blir således att hitta en bildinställning där så mycket av detta dynamiska omfång tas tillvara, eller där den bästa möjliga bildåtergivningen för ditt fotografiska behov finns.
Så det här med att jämföra dynamiskt omfång är inte enkelt, och alla kameror idag har (vid normal känslighet) ett dynamiskt omfång långt större än traditionell film.
Senast ändrad:
