ANNONS
Annons

T-Max 100 - Grovt korn?

Produkter
(logga in för att koppla)

Graal

Avslutat medlemskap
Har just fotograferat min första T-Max 100 film och är något besviken på det grova kornet. Undrar nu om det beror på framkallaren FX-39 eller om denna film helt enkelt inte är bättre? Har en bild här som är 24x30 i original och kornet på denna kopia upplever jag som jämförbart med Tri-X i samma bildstorlek. Normalt framkallar jag i D-76 1+1 men rekommenderades FX-39 för denna T-kornsfilm. Någon som har erfarenhet?
 
jag kör t-max i FX-39 och tycker det är suveränt, tycker inte att kornet är jämförbart med tri-x. kommer inte åt några bilder som jag visa dig nu dock.
 
TMX är normalt sett mycket finkornig. Det är svårt att göra någon bedömning av den bild du laddat upp när den är så liten.

Frågan är om du har överframkallat och vad du har gjort vid kopieringen. Vad har du kopierat på för pappersgrad? Hur mycket efterbelysning har du gett himlen i förhållande till den totala exponeringen.
 
ariadne skrev:
jag kör t-max i FX-39 och tycker det är suveränt, tycker inte att kornet är jämförbart med tri-x. kommer inte åt några bilder som jag visa dig nu dock.

Vet du om spädningen 1+14 påverkar kornet.? Med D-76 upplever jag att utspädning 1+1 ger finare korn. Normalspädning FX-39 är ju 1+9?
 
Graal skrev:
Vet du om spädningen 1+14 påverkar kornet.? Med D-76 upplever jag att utspädning 1+1 ger finare korn. Normalspädning FX-39 är ju 1+9?

nä, det vet jag tyvärr inte. känns inte som det borde spela någon roll, men jag vet inte.
 
du har inte scannat negativet då ( om du nu har filmscanner) och sett om det är någon skillnad i korn mot papperskopian?

annars kanske det kan vara någon med överframkallning som jim sa. för mkt agitering? fast du verkar ju vara en gammal räv inom området:)
 
jimh skrev:
TMX är normalt sett mycket finkornig. Det är svårt att göra någon bedömning av den bild du laddat upp när den är så liten.

Frågan är om du har överframkallat och vad du har gjort vid kopieringen. Vad har du kopierat på för pappersgrad? Hur mycket efterbelysning har du gett himlen i förhållande till den totala exponeringen.

Nej. det är svårt att döma efter datorfilen men kornet är faktiskt jämförbart med mina blder kopierade från Tri-X och framkallade i D-76 1+1.

Framkallningstiden låg något under den rekommenderade enligt databladet eftersom kontrasten i motivet låg på över 7½ zonsteg.

Pappersgraden var normal och någon efterbelysning har inte skett eftersom orangefiltret kompenserade perfekt i himlen. Kopian är kopierad rakt av och belysningstiden låg kring 20-25 sek tror jag. Fotopapperet Bromal är dock ca 7-8 år gammalt men jag tror inte det påverkade, när negativet förstorades upp på avmaskningsramen såg jag grynigheten tydligt.
 
ariadne skrev:
du har inte scannat negativet då ( om du nu har filmscanner) och sett om det är någon skillnad i korn mot papperskopian?

annars kanske det kan vara någon med överframkallning som jim sa. för mkt agitering? fast du verkar ju vara en gammal räv inom området:)

Nej, jag har scannat kopian och det är just denna jag upplever som kornig. Jag har agiterat som jag brukar, första halvminuten samt 5 sek varje halvminut. Enligt databladet ska filmen dock agiteras endast varje helminut så kanske det har med agiteringen att göra?
 
jag brukar agitera en gång i minuten. exakt hur mkt detta påverkat att du agiterat en gång i halvminuten vet jag dock inte. har inte gjort några närmare forskningar i ämnet. vet bara att t-max brukar vara mera kinkig än tex tri-x att framkalla, nogrannheten är ännu viktigare för t-max.

men någon räv kan säkert svara dig bättre!
 
Nästa film ska jag prova att agitera på helminut istället. Får väl prova D76 1+1 också, enligt Kjellberg-Osvalds MÖRKRUMSTEKNIK ska ju T-Max 100 vara en extremt finkornig film med jämn tonfördelning framkallad i D-76 1+1. Hoppas jag lyckas bättre för just tonfördelningen i filmen verkar vara mycket jämn och fin och då brukar valet av fotopapper spela mindre roll.
Tack för era svar!
 
Agitationen central

Agitationen har mycket stor betydelse för T-kornsfilm. Förmodligen är det också avgörande även för framkallarens aktivitet (i jämförelse med D 76 som är en typisk utjämnande framkallare).
Om man agiterar ofta så blir framkallningsprocessen agressiv, framkallaren kommer åt nya partiklar och de exponerade partierna blir överframkallade.
Filmen är tunn och ska se tunn ut efter framkallning. Det kan räcka med att vända dosan två till tre gånger totalt efter den första halvminutens agitation. En del rekommenderar att man inte vänder dosan alls de sista minuterna.
 
Re: Agitationen central

JanOlofHärnström skrev:
Agitationen har mycket stor betydelse för T-kornsfilm. Förmodligen är det också avgörande även för framkallarens aktivitet (i jämförelse med D 76 som är en typisk utjämnande framkallare).
Om man agiterar ofta så blir framkallningsprocessen agressiv, framkallaren kommer åt nya partiklar och de exponerade partierna blir överframkallade.
Filmen är tunn och ska se tunn ut efter framkallning. Det kan räcka med att vända dosan två till tre gånger totalt efter den första halvminutens agitation. En del rekommenderar att man inte vänder dosan alls de sista minuterna.

Jag har nu framkallat min andra T-Max 100. Jag valde D-76 1+1 eftersom Andersson/Osvalds gett filmen högsta betyg i klassen för korn framkallad i just D-76 1+1. Framkallade med agitering som vanligt (första halvminuten och därefter 5 sek/halvminut). Motivkontrasten var något över 7 zonsteg så jag minusframkallade, precis som med min första film i Patersons FX-39. Nu verkar dock negativet vara betydligt finkornigare och kontrasten blev normal. Har inte gjort någon kopia ännu men i focuscopet på avmaskningsramen ser kornet markant mindre ut och är inte så skarpkantat som med FX-39. Ska även prova att agitera mindre med FX-39 och se vad resultatet blir men gamla beprövade D-76 verkar vara en säker klassiker så jag fortsätter nog med den. Vet inte om denna speciella T-kornsframkallare FX-39 är agiteringskänslig men agitera bör man ju för att inte få ojämn framkallning. Kodaks T-Maxframkallare verkar dock inte ha den egenskapen eftersom Andersson/Osvalds uppger att kornet för T-Max 100 blir lika fint trots att man agiterat första halvminuten och därefter 5 sek/halvminut även med denna.
 
Faktum är att T-maxfilmerna inte gillar försiktig agitering. Att många har svårt att få kontroll över framkallningen beror på att agiteringen är ojämn eller för sparsam.

Tycker man kornet blir för grovt med agitering varje halvminut så är det bättre att kompensera med kortare framkallningstid.
Försiktig agitering gör att filmen tappar svärta i framförallt lågdagrarna medan högdagrarna inte får märkbar skillnad i svärtning.
Det vill säga filmen tappar i känslighet medan kontrasten inte påverkas så mycket.

En film som Tri-X eller Agfapan 100 (min favorit) reagerar mer med lägre kontrast vid långsammare agitering.
Då får man också något finare korn på dessa filmer.
Om man inte kompenserar med längre tid förstås. Vilket man ju borde göra om man inte vill ha lägre kontrast men då skulle jag minska framkallningstiden istället för agiteringen.
 
Senast ändrad:
Det är väl bäst att pröva sig fram och hítta den metod som passar bäst.
Många filmer och framkallare blir aggressiva och ger högre kontrast när man agiterar ofta. Det beror förmodligen på att högdagspartierna framkallas för hårt och därmed blir kontrasten för hög. Då kommer genast klagomål om "dålig uttäckning i mörka partier" etc. Detta beror främst på handhavandeproblem.

Om man inte agiterar så ofta så hålls högdagrarna igen medans lågdagrarna framkallas ut (där finns inte så många partiklar som bromsar aktiviteten), det blir bra teckning i mörka partier (även vid gles agitation).
Dåligt resultat beror kanske i så fall på kort tid snarare än gles agitering.

Jag håller med om att D76 1+1 och T-MAX är en bra kombination, men man bör undvika överframkallning.

Sen är ju upplevelse av kontrast, tonomfång, skärpa och kornighet av ganska subjektiv karaktär.
 
Återupplivar denna gamla tråd igen. Har nu åter börjat använda T-max 100 efter ett tags uppehåll. Jag gillar helt enkelt Kodaks filmer eftersom de är så pass tåliga mot mekanisk påverkan (repor o.dyl) och även andra skavanker filmer kan få av olika behandling. Har även börjat använda Plus-X igen som komplement till Tri-X i mellanformat. Men när jag i småbild vill ha lite finare korn och inte för låg känslighet passar T-Max 100 bra. Har även funderat på Fuji Acros som ska vara finkornigast men jag tycker T-Max 100 räcker långt även i det avseendet. Även FX-39 från Paterson finns ju att få tag på igen och den framkallaren tyckte jag fungerarde bra med T-Max tidigare. Har nu tagit några filmer och framkallat i både 1+9 och 1+14. Upplever FX-39 i 1+14 som bäst då högdagrarna verkar få en bättre separation där. Med den här framkallaren kan man och bör man även underexponera T-Max 100 ca ½ steg för bästa resultat. Skuggorna får fin teckning ändå. Kornet som jag till att börja med upplevde som grovt vet jag inte vad det berodde på? När jag nu framkallar T-Max 100 i FX-39 1+14, med agitering första halvminuten samt tre vändningar per halvminut, upplever jag kornet som fint och lågmält och inte alls tydligt. Tonskalan passar de flesta motiv då den är mera rak och inte sticker ut varken i högdagrar eller lågdagrar och negativen (om man exponerar och framkallar rätt) blir ganska lättkopierade på alla typer av papper. Jag börjar gilla filmen helt enkelt och kommer nog att fortsätta fota med den.
 
Tror det är en smaksak om man väljer tmax 100, delta 100 eller across. Personligen kör jag across i småbild då jag gillar tonaliteten som påminner om neopan 400. För nattfoto med mellanformat har det blivit mycket delta 100 -2 som jag uppskattar både för låg och högdagerteckning.
 
Har precis fotat upp en rulle tmax och en tri-x och på tur väntar en xp2 super, alla iso 400.
I juni väntar en labbkurs(över 20 år sen sist man stod i ett labb)Sen får jag väl prova neopan och across för att hitta den som funkar bra för mig.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar