Tågordning för selentoning av papper?

[Erik Schalin]

Erik Schalin skrev:
Sedan skriver Richard om bruntoning när det gäller blekningen men det kanske redan är begripligt. I samband med sepiatoning så bleker man inte.

Förlåt, INTE sepia, det var en tankevolt.

Jag menade selen, selen, selen, inget annat.

I samband med selentoning så bleker man inte.

 

[J. Patric]

dobos skrev:
Ok, så här har jag uppfattat saken: blekningen tar bort texturen i bilden med början i de ljusare tonerna (man ser hur bilden sakta bleknar bort, eller?). Men det finns ett kemiskt "minne" kvar av texturen som tonaren hittar och fyller i med sin egen färg - dock inte så mycket att den klarar att fylla den ljupaste svärtan helt.

Det som händer är att det metalliska silvret återomvandlas till silversalt. Givetvis proportionerligt med svärtningen. Vid toningen återframkallas bilden till en silver-svavelförening som är brun.

Använder du en pappersframkallare istället för tonare så får du tillbaka en vanlig silverbild.

Silver är känsligt för svavel, så man ska inte äta ägg med silversked. Obehandlade fotografier kan gulna pga svavelföroreningar i luften. Om man brun/sepiatonar bilderna så "gulnar" de genomgående och färdigt och får därmed bättre hållbarhet i det stadiet.

Jag är tveksam till snabbt tonbad i svaveltonare som "skyddstoning". Då hinner inte bildsilvret omvandlas, men papperet och emulsionen innehåller svavelföreningar. Det borde snarare skynda på bildernas gulning (kanske fläckvis och fult) med tiden än skydda.

Full toning med antingen svavel eller selen är alltid bäst.

 

[J. Patric]

Kom att tänka på att även vissa förstärkare ofta använder blekbad som första steg.

Man bleker negativen först och återframkallar dem, exempelvis i ett bad med en kromförening (kromförstärkare).

Det måste göras i ett belyst rum, eftersom det blekta silvret åter blir ljuskänsligt. Hade man gjort det i totalt mörker, så skulle man inte få någon bild alls i förstärkarbadet.

Starkt överexponerade/överframkallade negativ kan räddas genom blekning och omframkallning till lägre kontrast. Jag har inte provat det, men antar att man måste fixera negativen efteråt för att få bort ej framkallade rester.

 

[dobos]

Nu har jag provat selentoning - det blev toppen. Jag gjorde tre identiska kopior vilka jag körde i KRST 1+9 i 1/2, 5 resp 10 minuter. Skyddstoningen i en 1/2 minut syns knappt jämfört med ingen toning alls, och jag tycker 10 minuter blev bäst. Snyggt! Jag har ingen scanner så jag kan tyvärr inte visa mina analoga bilder.
Jag sonderade lite hos kameradoktorn och fann flera märken och varianter på sepiatonare, men den som Kodak tillhandahåller verkar bra med två påsar (ett blekbad och ett tonbad) i samma paket - ger en liter av varje. Det står i bruksanvisningen att efter tonbadet ska man använda en "hardener" - är det en sorts härdare, alltså? Kör ni med det sistnämnda eller kan man skippa det. Kunde inte hitta den i affären. Verkar för övrigt vara en jäkla process med flera bad (och sköljningar emellan), men det kanske är värt det.

En annan produkt från Kodak är en "variabel" tonare, som ger olika toner beroende på koncentration, från blek brun till mer brun - vilka erfarenheter har ni av den?

//Lasse

 

[Galaxens President]

Aldrig använt härdare och har ändå aldrig haft problem med skadad emulsion på papper.

Sköld papperet mellan blek och andrabadet i 30 sekunder eller så. Skölj som vanlig när du är färdig. Med fiberpapper brukar jag köra ett HCA bad efter en snabbskölj efter andrabadet och därefter en slutskölj.