Annons

Svårt att fokusera

Produkter
(logga in för att koppla)

johnnynu

Aktiv medlem
Har ni några bra tekniker på att fokusera när man fotar ting ute i naturen. Landskap mm lägger man väll inte så stor fokus på något, autofokus?

Kör nästan autofokus på allt jag fotar nu med min Nikon D40 men de blir då väldigt tråka. Svårt att få saker skarpa om man vill vista någonting extra tydligt.
Har ni några tips?

Väldigt svårt att söka efter liknande trådar. Får upp buntvis med annat bara :(
 
Jag använder så långt det är möjligt enbart den mittersta fokuspunkten, på detta vis sätter alltid min D200 skärpan där jag vill ha den. Den mittersta fokuspunkten ska vad jag förstår vara känsligast så det är nog en god idé att i möjligaste mån använda enbart denna.

Sätter man skärpan med exepelvis mittersta fokuspunkten och sedan komponerar om kraftigt riskerar man dock att missa skärpan. I detta fall kan det kanske vara bra att välja någon annan fokuspunkt för att minska behovet av omkomposition efter det att man satt skärpan.

Ljusstarkare objektiv upplever jag som lättare att fokusera manuellt. Jag skulle gärna sett att min kära D200 begåvats med snittbild och microprisma, det hade avservärt förenklat tillvaron.

Att bara manuellt ställa på oändligt utan att i sökaren verifera att det är skärpa tror jag i alla fall med zoomar inte är en bra ide, misstänker att oöndligt läget varierar med brännvidden.
 
Nu har jag en Canon där jag har ställt om fokuseringen från avtryckaren till *-knappen. Vissa kallar det för "tumfokus". Vet inte hur man gör motsvarande på Nikon men det går säkert.

Detta i kombination med mittpunkten tycker jag fungerar väldigt bra eftersom jag kan komponera bilden väldigt fritt utan att tänka på skärpan fler gånger.

Sedan gäller det att ha tungan rätt i mun. Försöker tänka efter hur mycket skärpa som jag vill ha och letar efter ett förmål "att sikta på". Skärpan är beroende på bländaren och skärpedjupet kommer att täcka 1/3 framför min valda punkt till 2/3 bakom. Liten bländare, dvs ett högt tal blir stort skärpedjup och stor bländare tvärt om.

Taskig förklaring men jag tror det finns bra trådar som förklarar detta bättre. //Micke
 
Minita skrev:
Nu har jag en Canon där jag har ställt om fokuseringen från avtryckaren till *-knappen. Vissa kallar det för "tumfokus". Vet inte hur man gör motsvarande på Nikon men det går säkert.

Jo det går, så gör jag på min D200 (där heter knappen "AF ON" på min gamla D70s heter den "AE-L/AF-L"). D40 är ju en lite enklare kamera så det kan ju hända att just den funktionen saknas men det kan vara värt att kolla upp då det är ett utmärkt sätt att flytta bort fokus samt eventellt även exponeringslås från avtrycket.
 
johnnynu skrev:
Svårt att få saker skarpa om man vill vista någonting extra tydligt.

Jag vet inte hur D40's fabriksinställning för bl.a, skärpning är satt, men generellt sett lämnar en DSLR bildfiler som kan behöva eller behöver efterbehandlas innan visning.

Det kan vara så att dina bilder faktiskt är skarpa men för att få den där riktiga stunsen i exempelvis PS eller PSE kan behöva efterskärpas med exempelvis "Unsharp Mask".
 
Vid landskapsbilder så lägger jag fokus på något intressant i förgrunden, sen bländar jag ner så skärpedjupet räcker till oändligheten.

/kent
 
PetFish skrev:
Jag använder så långt det är möjligt enbart den mittersta fokuspunkten, på detta vis sätter alltid min D200 skärpan där jag vill ha den. Den mittersta fokuspunkten ska vad jag förstår vara känsligast så det är nog en god idé att i möjligaste mån använda enbart denna.

Sätter man skärpan med exepelvis mittersta fokuspunkten och sedan komponerar om kraftigt riskerar man dock att missa skärpan. I detta fall kan det kanske vara bra att välja någon annan fokuspunkt för att minska behovet av omkomposition efter det att man satt skärpan.

Ljusstarkare objektiv upplever jag som lättare att fokusera manuellt. Jag skulle gärna sett att min kära D200 begåvats med snittbild och microprisma, det hade avservärt förenklat tillvaron.

Att bara manuellt ställa på oändligt utan att i sökaren verifera att det är skärpa tror jag i alla fall med zoomar inte är en bra ide, misstänker att oöndligt läget varierar med brännvidden.

Förklara gärna hur du gör. När du menar mittersta fokuspunkten, är det den fyrkantan man ser i mitten (av 3st) när man kollar in i kameran och ska fota. Trycker man löst på avtryckaren så blinkar det till en röd fyrkant i en av dem 3. Har aldrig fotat med manuell fokus, bara testat någon gång då det blev väldigt suddigt.

...och sedan komponerar om. Förstår inte alls.
 
Jag har aldrig använt en D40 så jag vet inte vad den kan och inte kan men ...

... Riktigt, det som blinkar till i rött är en fokuspunkt. Den fokuspunkt som blinkar rött är den som kameran använde. Kamerorna brukar ha ett antal autofokusprogram att välja mellan, dessa program använder beroende på beteende en eller flera av fokuspukterna. Ju fler fokuspunkter som är inblandade desto mindre kontroll har du själv över vart skärpan slutligen hamnar.

Exempelvis kan det finnas ett fokusprogram för motiv som hela tiden kan tänkas befinna sig vart som helst i bilden, detta program använder då alla fokuspunkter.

Ett annat autofokusprogram kanske tillåter dig att välja vilken av de tillgängliga fokuspunkterna du vill att kameran ska använda. Detta är lämpligt för exempelvis porträtt där du vill försäkra dig om att skärpan sitter på ögat och ingen annanstans.

Säg att du har två gubbar som står bredvid och framför en staty eller så, på det vis du vill ta bilden kommer den mittersta fokuspunkten att hamna mellan gubbarna och statyn. Du vill använda den mittersta punkten för att säkert sätta skärpan på en av gubbarnas ansikten, för att nu ta bilden måste du flytta kameran för att få med både gubbar och staty. Denna förflyttning gör att skärpeplanet flyttas och kan göra att gubbarna hamnar i oskärpa. För att minska den rörelse som efter foksuering krävs för att ta bilden kan det då exempelvis vara bättre att välja en fokuspunkt ute på ena kanten.

Vilka autofokusprogram som finns tillgängliga är säkerligen beskrivet i manualen till din D40. Gå igenom tillgängliga fokusprogram i lugn och ro, experimentera och försök förstå hur de fungerar och vad de har för egenheter. Lär dig också förstå hur autofokuslåset fungerar.

(vet inte om det blev så mycket tydligare men det var i alla fall ett försök)
 
Jag har en D50 och gör tydligen tvärtemot andra och använder "AE-L/AF-L" inställd på "Bara AE-lås" (AE-lås OFF) för att ställa in exponeringen med tummen (källa Ken Rockwell?).

1. Riktar kameran för att mäta exponeringen. Trycker ner och håller kvar tummen.

2. Pekar med mittersta fokuspunkten där jag vill ha fokus (trycker ned halvvägs).

3. Komponerar ev. om och exponerar. Använder alltid mittersta punkten.

Vilket är bäst: tummen för exponeringen eller för fokus. Gör jag rätt med inställningarna förresten? Finns kanske andra bättre alternativ? Är lite osäker och mycket tacksam för synpunkter.
 
En annan aspekt på detta; om du "vill visa något extra tydligt" så är det kanske mindre skärpedjup du ska prova, för att "sudda ut" bakgrunden och få ditt motiv att stå ut mer. Använd större bländaröppning helt enkelt.
 
Jepp! Med hjälp av "joysticken" på baksidan av kameran, den stora runda knappen som används för att exempelvis bläddra runt bland tagna bilder.

Jag surfade in hos Nikon och hittade en D40 manual, du ska i din D40 ha tillgång till tre fokusprogram: "Closest Subject", "Dynamic Area" och "Single Area". Med de två sistnämnda väljer du enligt manualen fokuspunkt på fäljande sätt "User selects focus area using multi selector; camera focuses on subject in selected focus ..."

Med "Closest Subject" har du minst kontroll över skärpan och med "Single Area" har du då mest kontroll över skärpan. "Dynamic Area" ligger någonstans mittemellan "Closest Subject" och "Single Area".

Sen avgör motivets beteende vilket program man väljer. Såg att du var intresserad av bilar, ska du fotografera rörliga sådana är det kanske lämpligt att välja något av de två förstnamnda programmen. I din inledande naturfotofråga med statiska motiv är det nog "Single Area" som är det bästa valet.
 
HåGe skrev:
Vilket är bäst: tummen för exponeringen eller för fokus. Gör jag rätt med inställningarna förresten? Finns kanske andra bättre alternativ? Är lite osäker och mycket tacksam för synpunkter.

Det är nog mest en beteende och vanesak. I det fall att man alltid har kameran inställd på kontinuerlig autofokus vill man ha skärpan på en knapp annars fokuserar ju kameran om när man komponerar. Beror säker också på vilken typ av bilder man tar m.m.

Jag körde min D70 med skärpan på knappen, min kompis gör som du har exponeringslåset på knappen. Min D200 har två knappar, där har jag exponeringslås på den ena och skärpan på den andra.
 
Erik, tack för synpunkterna! … Kontinuerlig autofokus (AF-C) har jag inte vågat använda men nu inspireras jag att pröva det. På Nikon D50 finns även läget AF-A som kombinerar funktionerna beroende på om motivet rör sig. Vore trevligt om någon har synpunkter på hur det funkar i praktiken. Själv har jag bara använt AF-S efter att läst Rockwell (enl. citat nedan) men han talar tydligen bara om AF-S.

14: AE-L/AF-L: This sets what the AE-L AF-L button locks when held, and how. I leave mine in AE lock only, since in AF-S the AF locks when I press the shutter half way. I use this lock in strong backlight …
15: AE Lock: … I leave this OFF. If you turn it on it locks the exposure when you hold the shutter halfway. … but is silly since 1) the camera has a dedicated AE-L button and 2) one usually wants to lock exposure and focus on different things. If your subject is conducive to locking everything at the same place you probably don't need locks at all.

Överväger att byta funktionerna på AE-L/AF-L för att testa. Gärna fler synpunkter på det här.
 
Bokeh skrev:
Vid landskapsbilder så lägger jag fokus på något intressant i förgrunden, sen bländar jag ner så skärpedjupet räcker till oändligheten.

/kent
Hej!

Jag fotar i huvudsak natur och landskap. Jag håller med Kent. Även om man väljer att använda ett långt skärpedjup (liten bländaröppning) vid landskapsfotografering, vill man ju ofta ha den huvudsakliga skärpan på det som fångar blicken i bilden. Detta kan t ex vara ett vackert träd i förgrunden.
Även om det med ett långt skärpedjup i mitt exempel med trädet inte blir så stor skillnad oavsett vad jag fokuserar på brukar jag ändå fokusera på trädet och därefter komponera om (om så behövs) och ta bilden som jag vill ha den, istället för att bara rikta kameran ut över vyn, autofokusera och trycka av.
Det är en liten skillnad, men den kan vara viktig.

När det gäller kort skärpedjup, t ex vid makrofoto, får man prova sig fram till hur kamerans autofokus fungerar.
Det kan vara lite vanskligt med autofokus och kort skärpedjup innan man fått kläm på hur kamerans autofokus fungerar. Det är inte så roligt att ta en makrobild av en blomma och sedan när man kommer hem upptäcka att kameran fokuserat på gräset under istället för på blomman. Det har hänt mig ett flertal gånger, men av erfarenheterna har jag lärt mig mer och mer hur min kameras autofokus fungerar i praktiken och resultaten har då också blivit bättre.

Naturligtvis kan man fokusera manuellt istället om man hellre vill det. I vissa fall är det nödvändigt, t ex när det känns hopplöst att försöka få autofokusen att fokusera på det man själv vill, eller när det är för mörkt.

Jag använder en så länge en kompaktkamera, S3 IS, men ska köpa en systemkamera. Och bland de starkaste skälen till det finns just att lättare kunna fokusera manuellt och att få större kontroll över skärpedjupet.

Mvh.
Lasse C
 
Senast ändrad:
Mycket tips :)

Alla pratar om hur de exponerar och komponerar om när de har tryckt knappen halvägs...

Varför behöver man exponera om? Hur ser man att man har för hög, respektive för låg exponering osv?

Jag brukar oftast fixa detta i Photoshop ifall bilden blev för mörk eller för ljus. Inte lika bra det?
 
Det bästa är alltid att ha en korrekt exponering att jobba utifrån. Som du säkert redan har sett på i ett flertal trådar, så kan det vara lite knepigt, vad som är en korrekt exponering, speciellt vid landskapsfotografering. Många gånger är himlen ljusare än marken. Ganska många tar bilderna i RAW-format och "framkallar" denna bilden både 2 och 3 gånger med tonvikten på olika delar av bilden. Därefter slår man ihop sina bilder till en slutlig bild.

Det finns massor av sätt att göra denna sammanslagning på i PS.
 
Minita skrev:
Det bästa är alltid att ha en korrekt exponering att jobba utifrån. Som du säkert redan har sett på i ett flertal trådar, så kan det vara lite knepigt, vad som är en korrekt exponering, speciellt vid landskapsfotografering. Många gånger är himlen ljusare än marken. Ganska många tar bilderna i RAW-format och "framkallar" denna bilden både 2 och 3 gånger med tonvikten på olika delar av bilden. Därefter slår man ihop sina bilder till en slutlig bild.

Det finns massor av sätt att göra denna sammanslagning på i PS.

Jo det har jag sett. Moderskeppet bland annat har en bra guide för detta.

...men det jag undrar är hur man ser att den är för låg, respektive för hög... Har det något att göra med värdena som syns på bilden innan man tar den?
 
johnnynu skrev:
...men det jag undrar är hur man ser att den är för låg, respektive för hög... Har det något att göra med värdena som syns på bilden innan man tar den?

I sökaren har du liksom en termometer. Ihop med denna finns en pil och genom att kombinera tid/bländare skall pilen hamna i mitten. Du har då kameran i M-läget. (manuellt)

Normalbilden så kör du säkert med en evaluerande mätning, dvs kameran tar hänsyn till hela bilden uppdelad i olika osynliga zoner och försöker få till en normalexponering.

I teorin är detta ganska enkelt men ute i fält då kommer fotografens kunskap och erfarenhet in eftersom det sällan finns några normalmotiv som är jämt belysta och någorlunda jämnt färgade.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar