Jag hoppas att Magnus Olsson fick ett bättre svar privat av Teste än det som finns här på FS. För jag tycker det var delvis ett dåligt råd.
Magnus O. Förlita dig inte allena på utskrifter eller skärmdumpar, finns ingenting som helst hållbart med det i sig, sådant kan man bli anklagad att ha skapat själv. Vad du bör göra är att på något sätt skaffa dig oberoende vittnen, som då möjligtvis kan bevittna dina skärmkopior eller utskrifter. Då först har du någonting som kan närma sig något hållbart.
Du kan också kika lite i googles cache eller archive.org, där du i så fall en oberoende part. Men jag misstänker att detta är lite för nytt för att ha hunnit hamna där, dynamiska sidor eller knepiga filformat hamnar inte heller i deras arkiv.
Men innan du ens tänker tanken på att dra det så långt, så bör du givetvis vänligt men bestämt språka med företaget. Det kan ju vara så att de mycket väl är villiga att göra rätt för sig. Det kan ju tom. vara så att de i likhet med ditt sökande av "kompisen" faktiskt försökt få tag på dig men inte lyckats (vilket iofs. inte ger dem rätt att publicera). Har du lite tur kan du ha skaffat dig en framtida inkomstkälla som vill ha bilder till framtida kataloger. Försök vara rättvis, förstående, samtidigt bestämd och framställ dig inte som girig, och kalla dem framförallt inte för tjuvar, även om du känner det så.
Jag känner att jag också vill reagera lite till på Testes svar till dig.
Teste skriver "stöld" för att beskriva intrång i upphovsrätt, vilket han som jurist mycket väl vet att det inte är. Han misstolkar således lagen medvetet i samma andetag som han hänvisar till den, varför kan man undra? Företaget har inte fysiskt tagit någonting ifrån dig, vad de gjort är att de har trampat på din exklusiva lagstödda rätt att hindra andra från att publicera dina immateriella verk. Jag tycker det är ett (svordom) oskick när jurister närmast regelmässigt uttrycker sig på det viset. I med tanke på den oerhört polariserade debatt kring upphovsrätt och fildelning kontra alla människors rätt till privat kommunikation som pågår idag.
Vad Teste gör när han kallar upphovrättsintrång för stöld är att han ber läsaren att behandla rättssystemet som en auktoritet i etik; om kopiering är förbjuden, så måste det vara fel. Det är ett typexempel på det bedrägliga logiska felslutet att vädja till läsarens känslor i egna syften. Men man kan inte motivera att en lag finns med att det är olagligt att bryta mot den. Hela idén om att lagar skulle definiera vad som är rätt och fel är ett misstag i stort. Lagar är, i bästa fall, ett försök från lagstiftaren att skapa rättvisa, men att säga att lagar definierar rättvisa eller etiskt handlande, det är att vända bak o fram på saker o ting. Att då hänvisa till lagen med att skriva stöld för något som i den samma inte är det, gör att läsaren lätt hamnar fel och drar fel slutsatser. Stöld handlar om materiella ting, och intrång i upphovsrätten handlar om det immateriella som man varken se eller ta på. Den som har svårt att smälta detta behöver förklara för sig själv vad något immateriellt är.
Anledningen till att läsaren lätt förleds att hamna fel är därför att stöld alltid är fel, det är i jämförelse ett väldigt svart och vitt område. Äganderätten är i de flesta fall en naturrätt som kokas ned till det enkla att skilja på mitt och ditt, antingen har man sin pryl i sin ägo eller så är den stulen och då har man inte det, något mellanting finns inte. Upphovsrätten är däremot en konstruktion för att i idealfallet försöka skapa rättvis samhällsnytta av de immateriella tankefoster som kallas verk, som kan dupliceras i all oändlighet som data,information eller kunskap, där är inte allt så svart och vitt och kräver bedömningar, ibland solklara (som kanske i detta fall), ibland inte.
Anledningen till att jag reagerar så här starkt på ett (slarvigt/slentrian)ordval beror som tidigare nämts på dagens fildelningsdebatt. För *om* saker o ting var så svart och vitt som den polariserade debatten ofta ger sken av. Ja då skulle valet av sida i debatten vara mycket enkelt - låt upphovsmän vara oroliga för framtiden. Detta eftersom man inte ändrar på lagar som berör den så grundläggande rätten till allas privata kommunikation bara för att vissa i samhället bara har en oro över sina framtida inkomster. Allt det här beror på att i dagens samhälle är lejonparten av all kommunikation digital, det är samma sorts ettor och nollor som sänds oavsett om det är en olovlig kopia, något ämnat för en läkare eller advokat, fotografen som skickar sin bild till en bildbyrå osv.. Om myndigheter då skall kunna skilja på lovlig och icke lovlig kommunikation så måste all kommunikation avlyssnas och analyseras eftersom verket uppstår först hos betraktaren - verket är ju immateriellt. Lagstiftar man då som framförallt de stora mediebolagen lobbar för, ja då spolar man ned den idag tom. mänskliga rättigheten till privat kommunikation, meddelarskyddet, brevhemligheten osv.. Blir lite hårddraget som att skicka läkarjournaler som vykort. Kryptering kanske någon säger.. Ja vad hindrar då "piraten" från att använda sådan? Kryptering bara vissa kanske? Goodbye bankärenden och hela e-handeln eftersom kryptering måste fungera åt båda håll för att kunna fungera. Det skulle ju också betyda att bara vissa åtjuter rätten till privat kommunikation utan insyn från regimen i fråga.
Argumentet om "den som inte har något att dölja.." håller inte heller, det är närmast människofientligt vid närmare särskådning, för det innebär att man aldrig kan avvika från övervakarens åsikt - även om övervakarens åsikt med tiden förändras. Alla har vi något att dölja för nån någon gång, det leder till ett hållhakesamhälle där godtycket styr, i synnerhet när information sprids informellt utan insyn eftersom man då inte ens kan rentvå sig om det är det är fel. Ett bra exempel som jag läste är Jan Guillou som än idag har svårigheter att flyga till ex. USA pga. den olagliga övervakning och åsiktsregistrering som skedde i sverige på 70-talet. Nu var det lyckligtvis olagligt och en del personer kunde förhoppningsvis ställas till ansvar, men tänk på konsekvenserna och omfattningen om det inte hade varit det...
Hela denna debatt är en gordisk knut som är oerhört svår att lösa, där ingenting är svart och vitt, där förenklade klichéer bara förvärrar förståelsen för saken natur och inte löser någonting, tvärt om. Att då som jurist, som borde veta bättre, kalla intrång i upphovsrätt för stöld retar mig något oerhört.
