Skolarbete

[PhotoAlex]

(Vet inte om det här var rätt kategori, men hittade ingen som passade bättre)

Jag går ettan på en fotolinje och vi håller på med ett projekt där vi skriver en tidning. Vi har också fått i uppgift att fotografera till artiklar. Jag ska fota till en artikel som handlar om näthat på bloggar och har ingen aning om vad jag ska göra!

Det första som kommer upp i mitt huvud är att fotografera någon som sitter framför en dator antingen bakifrån eller framifrån. Men det känns lite "självklart", och inte så fantasifullt. Det känns som att jag vill göra något lite mer nytänkande.

Skulle verkligen uppskatta om det är nån som har någon idé!

Tack!

 

[Kijana]

He he.. tänkte inte göra det lättare för dig, skriver det här inlägget bara för att få pröva en tanke.

Jo, är det inte så att "näthat" inte har så mycket med nätet att göra? Handlar det inte mer om en oförmåga/rädsla att ta en konflikt öga mot öga?
Sen handlar det väl också till viss del om möjligheten att få vara anonym när man spyr ut sitt hat mot någon. Finns i och för sig olika bloggar, men är man anonym och skriver av sig kanske det inte handlar så mycket om att lösa konflikten, utan faktiskt vilja ha den kvar och levande. Den kanske fyller något slags tomrum eller gör att man hellre fokuserar på det än funderar över sina verkliga problem.

Lycka till!
Dr A-Psykolog

 

[PhotoAlex]

Jo, jag håller med dig. Har funderat lite på det där och hur jag skulle kunna illustrera det, men just nu står det ganska stilla i huvudet

 

[petter.oj.norman]

Inspirerad av en fotobok av David duChemin jag läst skulle jag råda dig ungefär så här:

För att kunna ta en bra bild av näthat måste du först förstå näthatet. För att ta en bild av någon som "näthatar" måste du först förstå den som näthatar. Du måste alltså förstå de människor och deras situation du ska avbilda. Annars blir det bara bilder.
Den uppenbara bildidé som du själv förkastade hade ju funkat för vilken datorsituation osm helst. Deklarationen. Brevskrivandet. Biljettbokande. Och alltså är den ingen vidare illustration av just näthat.
Så sätt igång med research. Sätt dig in i näthatets vindlingar. Intervjua dina kompisar. Vad är det för känslor som regerar. Skriv en liten uppsats. Prova att näthata lite själv. Gräla på något forum på Fotosidan. TIll slut ser du nog framför dig den bild du vill skapa, och då är det bara det fototekniska kvar.

PS
Boken heter Berätta i bild, så tar du bilder som berör och handlar mycket om att ha en vision för sin bild innan man börjar fotografera.

Petter ...

 

[PhotoAlex]

Okej, ska försöka göra det Tack

 

[petter.oj.norman]

Man kan spinna vidare på Kenneths inlägg.
Näthat kanske i grunden är precis samma sorts hat som kan förekomma i bilköer mm. Situationer när vi sitter skyddade från varandra. Men inte bara skyddade. Vi är också vingklippta när det gäller möjligheten att kommunicera på ett tydligt sätt.

Petter ...

 

[Kijana]

Näthat kanske i grunden är precis samma sorts hat som kan förekomma i bilköer mm. Situationer när vi sitter skyddade från varandra.

Intressant tanke, kan hålla med dig där.

Men inte bara skyddade. Vi är också vingklippta när det gäller möjligheten att kommunicera på ett tydligt sätt.

Fast är inte det är en väl utbredd missuppfattning? Själv tillhör jag dem som uttrycker mig bättre via det skrivna ordet än det talade. Visst, mottagaren av det här inlägget kan inte tolka mig och min sinnesstämning via röst och kroppsspråk. Men då får man helt enkelt uttrycka sig fan så mycket tydligare med hjälp av det skrivna ordet.
Blinda har så vitt jag vet inte större problem att förstå andra än hörande personer.

Lite OT, men jag behövde ventilera detta.

 

[petter.oj.norman]

...
Själv tillhör jag dem som uttrycker mig bättre via det skrivna ordet än det talade.
...

Så här ser jag på saken:
Att uttrycka sig skriftligt, och skapa "berättelser" som fångar läsaren är en svår konst. Jag är övertygad att du behärskar konsten. Dina läsare uppskattar säkert det du skriver. Men för den sakens skull är det inte säker att de verkligen har förstått "meddelandet". Och med texten som kommunikativt redskap är man ofelbart flera steg bort i möjligheten att kontrollera mottagarens reaktion. Varje människa bär på sina erfarenheter och tolkar andra människor utifrån sig själv.

Jag själv kan också tycka att jag är bättre på att skriva än att prata. Dels för att jag då har tid att hinna tänka efter och "rätta" mig, innan jag sular iväg mitt inlägg. Dels för att texten ibland kan bli vacker i sig.
Ibland när jag läser poesi kan jag tycka att det är väldigt vackert, men när jag läser någons tolkning av texten undrar jag om vi verkligen har läst samma dikt.
Samma sak med bilder. Jag kan tyck det är vakert, men jag ser sällan "samma saker" som andra människor gör i bilderna.

Vi människor är konstruerade för att kommunicera med ett mycket stort spektrum av signaler där sannolikt alla våra sinnen har sin givna roll. Rovdjur sägs kunna känna lukten av rädsla. Antagligen kan vi det också. Fast det ligger så långt bak i ryggmärgen att vi inte ens vet om det. Men parfymtillverkare vet vad olika ämnen sänder för signaler, och skapar olika parfymer för olika tillfällen.

Det skriva ordet har ändå en oerhört viktig plats i vår kommunikation. Med det skrivna ordet kan vi kommunicera över tid och rum, och vi kan nå så många fler.

ILite OT, men jag behövde ventilera detta.

Jag har ingenting emot OT. Jag trivs med "fikarumsdiskussioner", men det dyker väl upp någon tråd-polis här om vi inte aktar oss
Och någon annan sågar oss för att vara hobbyfilosofer.


Må gott

Petter ...

 

[jotemaster]

Själv tillhör jag dem som uttrycker mig bättre via det skrivna ordet än det talade.

[...]

Blinda har så vitt jag vet inte större problem att förstå andra än hörande personer.

Hm..........................