skärpedjup hos digitalkameror
- Trådstartare Oscar
- Start datum
tiger656
Aktiv medlem
Förmågan till kort skärpedjup sägs (väl?) bla hänga ihop med storleken på sensorn. Har hört det någon stans. Jag tycker inte att det är några problem att få korta skärpedjup, snarare tvärt om. Jag har en eos 10D och med ex ett ef85/1.8 objektiv så kan skärpedjupet i princip bli hur kort som helst. Näbben på en fågel kan vara skarp medan huvudet 5 cm bakom är oskarpt. Tycker inte heller att det är några problem med längre brännvidder (100-400) att kontrollera skärpedjupet. Är dock inte så påläst i ämnet att jag kan säga exakt hur brännvidden påverkar skärpedjupet men jag kör enligt den ekla principen att stort bländartal ger stort skärpedjup och matchar den mot slutartid och iso inställningar. På så sätt brukar jag uppnå önskat resultat.
mvh Stefan Ljungstedt
mvh Stefan Ljungstedt
Jeppe
Aktiv medlem
Inga problem här.. Det handlar bara om att ha rätt objektiv. Sensorn spelar in lite, men med tanke på hur "stora" de sensorer är som sitter i en dSLR så är skillnaden försumbar.
http://www.fotosidan.se/member/portfolio/viewpic.htm?_q=1&ID=138107
Kort.. javisst.. och den är ändå tagen med f4..
http://www.fotosidan.se/member/portfolio/viewpic.htm?_q=1&ID=138107
Kort.. javisst.. och den är ändå tagen med f4..
matnyttige
Aktiv medlem
Det beror ju på att brännvidden är betydligt mindre än motsvarande bildvinkel med en vanlig småbildskamera (eller ännu mer skillnad jämfört med en mellanformatskamera) och kortare brännvidd har större skärpedjup.
Har man mindre sensor så behöver man ha kortare brännvidd för att få en vidvinkel.
Har man mindre sensor så behöver man ha kortare brännvidd för att få en vidvinkel.
Pupillen
Aktiv medlem
Låt oss ta din Dimage 7i som exempel: den har såvitt jag vet en sensor som mäter 6,6 x 8,8 mm, ytan är alltså ca 58 mm^2. Småbildskameras yta är däremot 24x36=864 mm^2, d v s nästan 15 ggr större.
Tänk nu på att ISO-talet är ett mått på sensormaterialets ljuskänslighet per ytenhet och INTE på sensorytans totala känslighet!
För att få samma kvalitet från en småbildskamera kan vi därför ställa in denna på hela 15 ggr högre ISO-tal än en Dimage 7i (förutsatt att sensorteknologin är tekniskt likvärdig naturligtvis).
För att få samma slutartid måste vi då multiplicera bländartalet på Dimage 7i med roten ur 15 = 3,9. Dimagens f/2,8 blir då knappt f/11 hos en motsvarande småbildskamera. Samma värde (3,9) används även till att räkna ut motsvarande brännvidd (jag använder roten ur ytan istället för den mer vedertagna bilddiagonalskvoten av rent pedagogiska skäl).
Dimagens verkliga värden 7,2-50,8/2,8-3,5 ISO 100-800 motsvaras därför av de ”småbildsekvivalenta” värdena: 28-200/11-13,5 ISO 1500-12000. Observera att Dimagens ingångspupill vid vidvinkelinställningen endast är drygt 2,5 mm i diameter (7,2 dividerat med bländare 2,8), det är ingen slump att 28 mm f/11 har lika litet ingångshål…
Den bakomliggande orsaken till digitalkamerornas stora skärpedjup är alltså att objektiven har ytterst små ingångspupiller. Det är KVOTEN mellan brännvidd och bländartal (d v s ingångspupillen) som bestämmer skärpedjupet i den slutliga bilden, hur vi kommer dit är egentligen oväsentligt. Vi kan använda en pytteliten sensor, kort brännvidd och lågt bländartal eller en storformatare med lång brännvidd och högt bländartal, så länge bara ingångspupillerna är lika stora så kommer skärpedjupet att bli lika.
Tänk nu på att ISO-talet är ett mått på sensormaterialets ljuskänslighet per ytenhet och INTE på sensorytans totala känslighet!
För att få samma kvalitet från en småbildskamera kan vi därför ställa in denna på hela 15 ggr högre ISO-tal än en Dimage 7i (förutsatt att sensorteknologin är tekniskt likvärdig naturligtvis).
För att få samma slutartid måste vi då multiplicera bländartalet på Dimage 7i med roten ur 15 = 3,9. Dimagens f/2,8 blir då knappt f/11 hos en motsvarande småbildskamera. Samma värde (3,9) används även till att räkna ut motsvarande brännvidd (jag använder roten ur ytan istället för den mer vedertagna bilddiagonalskvoten av rent pedagogiska skäl).
Dimagens verkliga värden 7,2-50,8/2,8-3,5 ISO 100-800 motsvaras därför av de ”småbildsekvivalenta” värdena: 28-200/11-13,5 ISO 1500-12000. Observera att Dimagens ingångspupill vid vidvinkelinställningen endast är drygt 2,5 mm i diameter (7,2 dividerat med bländare 2,8), det är ingen slump att 28 mm f/11 har lika litet ingångshål…
Den bakomliggande orsaken till digitalkamerornas stora skärpedjup är alltså att objektiven har ytterst små ingångspupiller. Det är KVOTEN mellan brännvidd och bländartal (d v s ingångspupillen) som bestämmer skärpedjupet i den slutliga bilden, hur vi kommer dit är egentligen oväsentligt. Vi kan använda en pytteliten sensor, kort brännvidd och lågt bländartal eller en storformatare med lång brännvidd och högt bländartal, så länge bara ingångspupillerna är lika stora så kommer skärpedjupet att bli lika.
