Annons

Säkerhetslagra på SD-kortet

Produkter
(logga in för att koppla)

mamiyaolympus

Avslutat medlemskap
En tanke slog mig. Varför inte bara byta kortet i kameran när det är fullt och lägga det i frysen kanske som backup och säkerhetskopia. Får plats med c:a 2500 RAW-filer på ett 64 GB kort och det skulle räcka bra för mig. Säkert ett år eller så. Filerna finns också dels i datorn och på extern hårddisk.
Vad tror ni om det?
 
Gäller mest kemiska reaktioner, det här handlar nog mer om fysik. Läste någonstans att flashminnen (minneskort, ssd-diskar och usb-minnen) har begränsd hållbarhet. Behöver läsas/skrivas på med jämna mellanrum för att behålla sin information. Vet inte vad som är jämna mellanrum - kanske något år eller så om jag uppfattade artikeln rätt.

Jag tror att vanliga hårddiskar är säkrast och billigast för långtidslagring. Även magnetiska hårddiskar är lite temperaturkänsliga - mår inte så bra av för höga temperaturer,
 
Har svårt att tänka mig lämpligheten av att frysa in SD-kort. Om man ska göra det ska de förpackas väl så att temperaturändringen går långsamt och att de får tina upp långsamt också, annars kan det bli termiska spänningar i dem. Tror nog att de förvaras bäst svalt och torrt. Annars tål de ganska mycket, men det är ju dumt att fresta dem i onödan.
Den som vill läsa miljö-specen för SanDisk kan läsa här
http://kb.sandisk.com/app/answers/d...erance-(waterproof,-temperature,-magnetic-and
Hårddiskar i vanlig rumstemperatur är nog det bästa idag. Väl beprövad och uttestad funktion.
 
Gäller mest kemiska reaktioner, det här handlar nog mer om fysik. Läste någonstans att flashminnen (minneskort, ssd-diskar och usb-minnen) har begränsd hållbarhet. Behöver läsas/skrivas på med jämna mellanrum för att behålla sin information. Vet inte vad som är jämna mellanrum - kanske något år eller så om jag uppfattade artikeln rätt.

Jag tror att vanliga hårddiskar är säkrast och billigast för långtidslagring. Även magnetiska hårddiskar är lite temperaturkänsliga - mår inte så bra av för höga temperaturer,
"Vanliga" hårddiskar, trodde att alla 1:eek:r & 0:eek:r är magnetiska, elektriska.
Har två st. som drivs via USB. Tror att det är en skiva därinne som snurrar. Är det det du kallar vanliga?
 
Billigast och vanligast för långtidslagring är magnetband. Flashminnen behöver skrivas över med något års mellanrum. Magnetband tillverkas för att ligga still i bandrobotar i decennier.
 
En tanke slog mig. Varför inte bara byta kortet i kameran när det är fullt och lägga det i frysen kanske som backup och säkerhetskopia. Får plats med c:a 2500 RAW-filer på ett 64 GB kort och det skulle räcka bra för mig. Säkert ett år eller så. Filerna finns också dels i datorn och på extern hårddisk.
Vad tror ni om det?

Jag gör på det sättet, ja minus frysen :) Dock bara på minneskorten med jpegar från mina kompaktkameror. Då blir det ju ännu fler bilder per GB. Jag ser det som en extra backup helt enkelt.
 
Billigast och vanligast för långtidslagring är magnetband. Flashminnen behöver skrivas över med något års mellanrum. Magnetband tillverkas för att ligga still i bandrobotar i decennier.

Stämmer inte. Magnetband behöver skrivas om för att inte förlora data. Om du lyckas hitta ett gammalt kassettband från 80-talet så kan du prova att spela upp det och höra hur det låter. Samma degenerering sker med digitala band. Bandrobotar brukar ha program för att automatiskt återvinna gamla band genom att flytta data till nya.
 
- Nu har vi "M-disc" som sparar data i upp till 1000 år.
- Företaget "Sandisk" lovar att deras Memory Vault-serie (USB-minne) kan bevara data i 100 år...
 
Det måst ju vara mycket bättre att skaffa en par vanliga USB-diskar och göra backup till på sedvanligt vis.

Som jag ser det är en stor risk med backup att den förstörs i samma stund som originalet. Jag tänker alltså på brand/stöld. Detta löser man ju enklast genom att förvara en backup på jobbet, hos brorsan eller liknande - inte i frysen...

En annan fara är att backupmediet "gått sönder" när man väl behöver använda det. Den risken är ju uppenbar om man lägger backupen på ett media som DVD eller SD-kort.

Genom att använda en USB-disk får man ju kontinuerligt "kvitto" på att disken fungerar.

Fördelen som TS har är ju att datamängden är så liten att det blir billigt med backup.
 
Stämmer inte. Magnetband behöver skrivas om för att inte förlora data. Om du lyckas hitta ett gammalt kassettband från 80-talet så kan du prova att spela upp det och höra hur det låter. Samma degenerering sker med digitala band. Bandrobotar brukar ha program för att automatiskt återvinna gamla band genom att flytta data till nya.
Visst tappar de data med tiden men anledningen att man skriver om banden i bandrobot heter space reclamation. Man räknar hur många gånger bandet lästs och skrivits och kastat det efter exempelvis 250 skrivcykler. Data man är extra rädd om skriver man kopia av till band som tas ur roboten och läggs i säkert förvar (tänk bankvalv). HP specar 30 år archival life på sina LTO-band. Kassettband från 1986 har legat så länge nu och de var förmodligen inte tillverkade huvudsakligen för långtidslagring.
 
"Vanliga" hårddiskar, trodde att alla 1:eek:r & 0:eek:r är magnetiska, elektriska.
Har två st. som drivs via USB. Tror att det är en skiva därinne som snurrar. Är det det du kallar vanliga?

Exakt vad jag menar med "vanliga hårddiskar". USB drivna externa hårddiskar är av samma typ som interna, bara i en särskild "låda" med ett USB-gränssnitt. Till skillnad mot SSD-diskar som är av flashminnestyp.
 
DVD skivor tror jag är säkrare än hårddiskar. De är mer känsliga för ljus än för temperatur.

Om du menar "brända" DVD-skivor så tror jag tyvärr inte på det. Du kan läsa om det på nätet. "Pressade" DVD (och CD) för film och musik däremot är mekaniskt just "pressade" ungefär som en LP-skiva och med dem lär det nog inte hända så mycket om man förvarar dem torrt och svalt.

Min egen erfarenhet efter att ha hanvänt hårddiskar i över 25 år och brända CD och DVD något kortare tid är att CD/DVD och flashminnen krånglar oftare (blir oläsbara) än hårddiskar. Kan inte komma på någon hårddisk som blivit oläsbar hemma (peppar peppar), däremot har jag bytt ut dem för att de blivit för små.

På jobbet däremot har det hänt att enstaka hårddiskar kraschat, men då har det varit i datorer som stått på dygnet runt i en ganska varm lokal. Det finns också hårddiskar som gått dygnet runt alla dagar i veckan i över 10 år (!) Kan vara vanskligt att stänga av en sådan dator, ibland händer det att den inte går igång igen.
 
Stämmer inte. Magnetband behöver skrivas om för att inte förlora data. Om du lyckas hitta ett gammalt kassettband från 80-talet så kan du prova att spela upp det och höra hur det låter. Samma degenerering sker med digitala band. Bandrobotar brukar ha program för att automatiskt återvinna gamla band genom att flytta data till nya.

Jag har kassettband från 70-talet som fortfarande låter bra - inget hörbart diskantbortfall och inget ökat brus, och då är jag ändå rätt så kinkig när det gäller ljud. Maxellband uppspelade på en Nakamichi. Dessutom har min far rullband från 50-talet som låter väl ungefär som de lät då, dvs ingen HiFi, men de går att spela. Har rullband från 60, 70 och 80- talet själv som låter helt OK, d.v.s. inget märkbart diskantbortfall och inget ökat brus.

Dock kan det vara skillnad på bandkvalitet från den tiden, men jag försökte köpa det bästa. Jag har också hört talas om folk som försökt spela gamla rullband som blivit konfetti när man startar.. Men det har ju mer med själva plastbandet att göra, inte magnetskiktet.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar