Bengf
Aktiv medlem
Då har han misstolkat helt fel
Hur det kan bli i bland.
Rykten om Nikon D7300.......................
- Trådstartare Skrotfotaren 2.0
- Start datum
Hur det kan bli i bland.
martinot
Aktiv medlem
Alla har vi våra speciella egenheter!
Nu är det ju inte så att Facebook kräver en "top-of-the-line"-telefon som senaste och dyraste iPhone eller Samsung för att fungera.
Fungerar riktigt bra på antingen en flera år gammal telefon, eller en ny för 600-800 pix.
Att folk vill glassa, även inklusive de i de nedre socialklasserna (oavsett svenskar eller nyanlända), med de senaste och "häftigaste" telefonerna för 6000-8000, har nog helt andra orsaker och bevekelsegrunder än de praktiska som du nämner ovan.
Att kameror inte säljer till "Svensson" har inte med ekonomi att göra.
Det har nog främst med intresse (obefintligt), bekvämlighet (inte släpa på ytterligare pryl), krav (mobilkamera räcker i de flesta fall för allmänhetens tekniska krav) och just delning i sociala media (betydligt lättare på en telefon).
Bengf
Aktiv medlem
Jo precis, orsak och verkan över sjunkande kamera försäljning kan stämma bra med dina sista tre rader ovan. Frågan är komplex, Fotosidan har C:A 200000 medlemmar och dom flesta har både nya och äldre kameror, och fotointresset ligger över medel bland oss, ger vi oss in på att försöka bedöma hur det ser ut bland övriga i befolkningen så hamnar vi nog vid att telefoner anses räcka till för dom flesta, innan dom lite mer kapabla smart telefonerna slog igenom, så hade var och varann en kompaktkamera ofta av en billigare sort, du Martin köpte en S95 en mera påkostad och dyrare kamera som exempel, men också ett högre fotointresse.
Hur blir det nu då när tillverkarna styr in på premium kameror och objektiv, sälja mindre antal kameror totalt och hoppas att många vill öppna plånboken för prestige modeller. Många telefon ägare kompletterar med en platta och några avancerade redigeringar görs förmodligen inte.
Gänget på Fotosidorna har 27 tums fotoskärmar 10-15000 kr, snart dags för 4k skärmar, det kostar en slant att hänga med i premium världen, en ny D820 lär hamna runt 40K kan jag tänka.
Hur blir det nu då när tillverkarna styr in på premium kameror och objektiv, sälja mindre antal kameror totalt och hoppas att många vill öppna plånboken för prestige modeller. Många telefon ägare kompletterar med en platta och några avancerade redigeringar görs förmodligen inte.
Gänget på Fotosidorna har 27 tums fotoskärmar 10-15000 kr, snart dags för 4k skärmar, det kostar en slant att hänga med i premium världen, en ny D820 lär hamna runt 40K kan jag tänka.
martinot
Aktiv medlem
Jag delar helt Martin A:s och din uppfattning (och det är nog ganska okontroversiellt) att den vanliga kompaktkameramarknaden är helt körd och aldrig kommer att komma tillbaka till tidigare nivåer (som tex. de innan 2002). Marknaden är helt död i det stora hela (finns ett litet entusiastbehov, för speciella kompakter så som tex. Sony RX100, Leica Q och Fuji X-100, etc, men den marknaden mättas snabbt).
Det jag tror kan komma tillbaka till tidigare pre-2002-nivåer är enbart systemkameragörsäljningen.
Precis som M.A. varit inne på tidigare i tråden (var själv nära att ta upp det innan) så tänker även jag mig att den kanske har ett litet frånfall av den mindra skara användare ibland allmänheten som innan mobiler körde med systemkamera (inte alls samma mängd människor som körde kompakter), men att det kan nog på stort täckas upp av de nya marknader som öppnas upp i de delar av världen som får en starkare ekonomi och starkare medelklass (kommer nog vara några få enstaka % i de länderna som även blir lite av fotoentusister).
I det stora hela kan nog detta gå jämt upp och ungefär ta ut varandra, så att försäljningnivåerna av systemkameror stabiliserar sig och hamnar på ungefär normalvolymerna innan undantagsåren 2002-2012, eller endast något, något svagare.
Fram tills dess att denna stabilisering skett så kommer det att rasa i försäljning för hela branschen. Det kommer vara lite tuffa år för många företag, eller divisioner, i fotobranschen längs resan och anpassningen.
Men den kommer som sagt inte försvinna (kanske någon mindre aktör som köps upp). Det behöver vi inte vara oroliga för. Bara bli relativt "normal" igen.
Det jag tror kan komma tillbaka till tidigare pre-2002-nivåer är enbart systemkameragörsäljningen.
Precis som M.A. varit inne på tidigare i tråden (var själv nära att ta upp det innan) så tänker även jag mig att den kanske har ett litet frånfall av den mindra skara användare ibland allmänheten som innan mobiler körde med systemkamera (inte alls samma mängd människor som körde kompakter), men att det kan nog på stort täckas upp av de nya marknader som öppnas upp i de delar av världen som får en starkare ekonomi och starkare medelklass (kommer nog vara några få enstaka % i de länderna som även blir lite av fotoentusister).
I det stora hela kan nog detta gå jämt upp och ungefär ta ut varandra, så att försäljningnivåerna av systemkameror stabiliserar sig och hamnar på ungefär normalvolymerna innan undantagsåren 2002-2012, eller endast något, något svagare.
Fram tills dess att denna stabilisering skett så kommer det att rasa i försäljning för hela branschen. Det kommer vara lite tuffa år för många företag, eller divisioner, i fotobranschen längs resan och anpassningen.
Men den kommer som sagt inte försvinna (kanske någon mindre aktör som köps upp). Det behöver vi inte vara oroliga för. Bara bli relativt "normal" igen.
Bengf
Aktiv medlem
Köpte min första digitala kompakt 2004 ( 5mp ) då var det full fart med ständigt nya kompakter, tidningen Foto hade täta tester med 8-10 kompakter flera gånger per år, finesserna var många, i min fans någon form av burst läge där kameran drog i väg 100 bilder. Här tror jag att man testade med olika finesser där en del sedan dök upp i systemkamerorna, bland annat face detektion där Fuji var tidiga med, man ökade på hur många ansikten som kameran kunde klara av registrera. Canon hade storsäljare Ixux med någon form av rostfritt polerat skal. och filma kunde dom tidigt och kvaliteten var bättre än superåtta.
Dr. Glyko
Aktiv medlem
Nu säger Sony i intervju att de slutat sälja även lite äldre sensorer till andra kameratillverkare. Så det verkar som att jag hade rätt och du hade fel.
I varje fall är det inte så kontroversiellt att diskutera detta fram och tillbaka.
Se
http://nikonrumors.com/2017/03/18/s...in-sensors-to-third-party-manufacturers.aspx/
http://www.sonyalpharumors.com/sony...nsors-will-remain-house-not-outsourced-nikon/
Det han säger är ju att när de gör speciella designer ("custom") så har de ensamrätt på dem. Jag förstår inte varför något blir speciellt överraskad över det - det handlar ju om att man ibland gör mer udda sensorer som man vill behålla själv (och som andra företag kanske inte ens är intresserade av. Att sedan Sonyalpharumours tolkar "custom" som att Sony skall hålla på sina bästa ("best") sensorer får stå för dem.
Det här är inte underligare än att Nikon har haft ensamrätt på en del av de sensorer de designat men som Sony eller andra företag tillverkat åt dem. Det klassiska exemplen är ju de 12- respektive 16-megapixels sensorer som satt i D3 respektive D4-generationen av stora proffshus (och den senare designen i Df). Eller sensorerna som nu sitter i D5 och D500 som inga andra hittills har fått använda. Om sedan andra längre fram vill eller får använda till exempel D500-sensorn återstår ju att se, men än så länge är ju den Nikon-unik och av allt att döma tillverkad av just Sony.
Ett exempel på Sony-design som bara de använder är ju sensordesignen i A7S och A7S II respektive den som sitter i A7R II och RX1R II. Om det sedan beror på att andra inte får eller att andra inte vill (de kan vara dyra) använda dem är svårt att veta. Kan vara bägge, eftersom Sony kan ha olika avtal med olika kunder.
Men jag kan hur som helst inte se att uttalandena i intervjun innebär något nytt.
Dr. Glyko
Aktiv medlem
Jag tolkar det ändå som något nytt. För det hade faktiskt varit logiskt om uppföljaren till D810 skulle fått A7R2 sensorn. Och att uppföljaren till D7200 skulle fått ngn 24 Mp A6XX sensor. Som ju OP handlar om.
Men nu verkar det som att Sony behåller fler helt egenutvecklade sensorer själva.
Därifrån är steget inte långt till att inte sälja senaste RX100 sensorn till Nikon för att använda i DL kamerorna (även om Canon får det i sina typ G7X).
Skrotfotaren 2.0
Avslutat medlemskap
Tror att du faktiskt har rätt! Jag ställer mig fortfarande frågande om sensorn i D500 är tillverkad av SONY, har kollat runt och dom enda 20mp sensorn som SONY verkar tillverka är 1 tums sensorn och den som sitter i Olympus nya kamera. Misstänker att sensorn i D500 är en Samsung. Nu tror jag att Mr Agfors sitter inne med information men är belagd med "munkavle"
.Så utifrån rykten om två modeller som inte släppts (ersättare till D810 respektive D7200) så drar du slutsatsen att Sony ändrat sin policy kring hur och till vem de säljer sensorer?
När det gäller en eventuell uppföljare till en D7200 så känns det för mig mycket mer logiskt att Nikon skulle använda sin egna sensordesign som visat sig så lyckad i D500. Samma skäl som fick dem att designa en egen sensor till D500 gäller nog fortfarande.
Notera att även sensorn i D810 faktiskt också har delvis Nikon-unik design - Sony har ju själva inte lyckats få till iso 64 vilket tyder på att Nikon har någon slags egen utläsningsteknik. Att Nikon ännu inte släppt någon kamera byggd med Sonys 42-megapixelssensor kan lika gärna bero på att Nikon helt enkelt inte är så imponerade av den. Eller att de tycker att den är för dyr (BSI borde vara rejält mycket dyrare att tillverka). Skall vi döma av mätningar är ju prestandaskillnaden mellan sensorerna i D810 å ena sidan och de i A7R II och RX1R II å den andra, faktiskt väldigt små (se till exempel DXOMark).
Nikon har redan entumssensorer i sina 1-kameror, och de tillverkades specifikt för Nikon av Aptina vars sensortillverkningskapacitet sedan några år köpts av Sony som har fortsatt tillverka samma Nikon-unika entumssensorer åt Nikon.
I grund och botten handlar ditt resonemang om att Sonys elektronikdivision medvetet skulle sabotera för sin största sensorkund som dessutom är en viktig utrustningsleverantör (litografi, mycket centralt för all komponenttillverkning) som man samarbetat i årtionden med. Detta för att gynna Sonys egna kameraverksamhet som dels då är en mindre kund än Nikon och överhuvud taget är en ganska liten kund för elektronikdivisionen. Det låter rätt ologiskt och går framför allt helt på tvärs med den generella affärsmodellen i elektronikbranschen där det är mycket vanligt att samma leverantör säljer komponenter till flera konkurrenter. Det är extremt ovanligt att man äventyrar sådana relationer, ett av de få större bråken när det gäller sådant har ju varit Samsung och Apple som haft diverse patentstrider. Men trots de striderna har de fortsatt haft ett nära affärssamarbete.
martinot
Aktiv medlem
Detta har nog snarare med att sensorer för olika applikationer har olika krav och specifikationer. Där har DSLR:er, som tex. D800-serien, och spegellösa, som tex. A7R-serien (som i sig är en rätt nischad kamera och serie), ganska olika krav.
Bla. gällande på sensorn påkostade massor av fokuseringspunkter är inte normalt intressant att betala för på en DSLR, medans det kan vara väldigt intressant för att få upp prestandan på spegellöst (och minska gapet emot DSLR:er).
Frågan handlar alltså snarare om vad som är intressant att köpa in på sensormarknaden för DSLR-tillverkare som Nikon och Pentax, och vad som är intressant att köpa att köpa in för Sonys A7R-serie.
Självklart så hade det varit en stor fördel för Sonys elektronikdivision om en sensor kunde passa fler applikationer (får upp tillverkningsvolymen, och därmed kraftigt ner produktionskostnaden på redan exklusiva sensorer i små serier).
Detta hade ju självklart även gynnat både Nikon/Pentax och Sonys kameradivision (dessa tre är de enda som jag vet köper FF-sensorer ifrån Sony Semiconductor Solutions Corp.) med lägre inköpspriser på en riktigt dyr komponent, men tror som sagt att det inte alltid är praktiskt möjligt då kraven är väldigt olika på sensorn (speciellt med utveckling av AF-funktioner on-chip).
Man skall komma ihåg att även om Sony Semiconductor Solutions Corp. går lysande ekonomiskt, så är det långt ifrån fallet för Sony Imaging Products & Solutions Sector.
Sony Corp. har fortsatt ganska tuffa omstruktureringsprogram som körs.
Deras mobiltelefonimarknad som ligger inom Mobile Communications har slutat blöda (som de verkligen gjorde stort för ett par år sedan), och kommit upp på svagt svarta siffror. Dock först efter riktigt stora omstruktureringskostnader, och omfattande nedskärningar. Bla. så har man övergivit både "high end"-segmentet inom telefoner (låter Apple och Samsung köra det själva), även lågkostnadssegmentet. Nu är man i stort sätt bara kvar inom "mellansegmentet", och totalt sätt tufft även där. Detta talar sitt tydliga språk; försäljningen under 2016 var mindre än hälften emot vad Sony hade 2014 (15,6 miljoner vs. 40 miljoner).
Vidare så sliter även Sony Entertainment mycket med omställningar och ekonomiska problem. Detta då marknaden gått ifrån att köpa filmer på optisk media till streamade lösningar som Netflix. Gillar personligen kvaliteten på BluRay, men det är tyvärr inte vad marknaden efterfrågor utanför vi "kvalitetsnördar"/hemmabionördar (precis som dedikerade kameror). Sony fick i senaste kvartalet ta en förlust på över 1 miljard dollar pga. denna marknadsomställningen, och tynger därmed hela koncernens vinstresultat.
Från och med nästa månad så startas Sony Imaging Products & Solutions Inc. upp som ett separat företag. Då förväntas pressen på självständighet och egna finansiella resultat att ytterligare öka, inklusive på deldivisionen Digital Imaging Products, som har hand om kameratillverkning och försäljning på en globalt krympande marknad.
Det som går riktigt bra hos Sony är dock spel och konsolförsäljningen med PlayStation, som är en lysande affärsverksamhet, precis som sensorföretaget.
Exakt den sensorn sitter även i min Panasonic TZ-100 (en för övrigt utmärkt pocketkamera för semester).
En standardkomponent ifrån Sony Semiconductor Solutions Corp. som säljs till en rad olika tillverkare (ingen kundspecifik sensor som tex. för Sony A7S eller Nikon D4/Df).
Däremot så har tillgången och logistikflödet varit ett stort problem (tagit tid att starta upp tillverkningslinorna och få upp yielden efter de senaste jordbävningarna i Kumamoto).
För att utveckla tankarna lite till: Det kan vara så som Jonas och Stefan tror, men jag betraktar det ändå som ytterst osannolikt.
Glöm inte att Nikon och det som idag heter Sony Semiconductor Solutions Corp (tack Martin T för det korrekta namnet) har samarbetat kring teknik väldigt länge, Sony har som jag förstår varit en ganska trogen kund hos Nikon för deras litografiutrustning och liknande (se www.nikonprecision.com).
Sedan finns det en hel del som tyder på att man kan ha samarbetat länge kring sensorteknik. Glöm inte att Nikon designat egna sensorer i över 25 år nu men att man aldrig under den tiden haft någon egen tillverkningskapacitet - det har man alltid köpt in. Nikon sitter helt enkelt sannolikt på en hel del teknik i form av patent, Sony också förstås. Men ta bara de här med hybridfokus med PDAF på sensorn. Så vitt jag kan förstå är Sonys teknik för det oerhört lik den som Aptina haft. Och vem tog Aptina fram den tekniken ihop med? (ledtråd: bland av de första kamerorna med hybrid-AF i sensorn var Nikon J1/V1 vars sensorer tillverkades av Aptina).
Det här med att konkurrerande företag köper (licensierar) teknik från varandra är inte ovanligt, ser vi på kameraindustrin så köper nog många teknik från Fujifilm som har enormt mycket patent på allt från ansiktsigenkänning till hur man bygger färgfiltermatriser. Och ser vi på optisk stabilisering så sitter ju Canon och Nikon på väldigt mycket av patenten där (och deras respektive lösningar för stabilisering har ofta varit besynnerligt lika Glöm inte att både Sigma, Tamron och Cosina av och till tycks tillverka optik (alltså märkesoptik) åt de olika kameratillverkarna.
Kort sagt, det finns oerhört mycket trådar kors och tvärs i kamerabranschen som gör att alla nog är rätt försiktiga med att agera negativt mot varandra. Och just i och med att Sony Semiconductor Solutions Corp idag har en så enormt dominerande ställning när det gäller kamerasensorer (alla, inklusive Canon köper ju deras kompaktamaresensorer) är de nog extremt försiktiga med att stöta sig med någon kameratillverkare. Man har långsiktiga affärsrelationer man är mycket rädd om och där är nog Sony Imaging Products & Solutions (som gör kamerorna) bara en kund av många. Och de är varken den största kunden eller kanske ens den man har mest tekniksamarbete med.
Glöm inte att Nikon och det som idag heter Sony Semiconductor Solutions Corp (tack Martin T för det korrekta namnet) har samarbetat kring teknik väldigt länge, Sony har som jag förstår varit en ganska trogen kund hos Nikon för deras litografiutrustning och liknande (se www.nikonprecision.com).
Sedan finns det en hel del som tyder på att man kan ha samarbetat länge kring sensorteknik. Glöm inte att Nikon designat egna sensorer i över 25 år nu men att man aldrig under den tiden haft någon egen tillverkningskapacitet - det har man alltid köpt in. Nikon sitter helt enkelt sannolikt på en hel del teknik i form av patent, Sony också förstås. Men ta bara de här med hybridfokus med PDAF på sensorn. Så vitt jag kan förstå är Sonys teknik för det oerhört lik den som Aptina haft. Och vem tog Aptina fram den tekniken ihop med? (ledtråd: bland av de första kamerorna med hybrid-AF i sensorn var Nikon J1/V1 vars sensorer tillverkades av Aptina).
Det här med att konkurrerande företag köper (licensierar) teknik från varandra är inte ovanligt, ser vi på kameraindustrin så köper nog många teknik från Fujifilm som har enormt mycket patent på allt från ansiktsigenkänning till hur man bygger färgfiltermatriser. Och ser vi på optisk stabilisering så sitter ju Canon och Nikon på väldigt mycket av patenten där (och deras respektive lösningar för stabilisering har ofta varit besynnerligt lika
Glöm inte att både Sigma, Tamron och Cosina av och till tycks tillverka optik (alltså märkesoptik) åt de olika kameratillverkarna. Kort sagt, det finns oerhört mycket trådar kors och tvärs i kamerabranschen som gör att alla nog är rätt försiktiga med att agera negativt mot varandra. Och just i och med att Sony Semiconductor Solutions Corp idag har en så enormt dominerande ställning när det gäller kamerasensorer (alla, inklusive Canon köper ju deras kompaktamaresensorer) är de nog extremt försiktiga med att stöta sig med någon kameratillverkare. Man har långsiktiga affärsrelationer man är mycket rädd om och där är nog Sony Imaging Products & Solutions (som gör kamerorna) bara en kund av många. Och de är varken den största kunden eller kanske ens den man har mest tekniksamarbete med.
PMD
Aktiv medlem
Det kan väl fortfarande bli så? Jag kan inte se något i referatet av IR-intervjun på SAR som säger något om den saken.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
NASA har aldrig varit på månen heller.
Håller helt med M.A. att det är helt obefogat och konspiratoriskt, trams som några få Nikonitinister rökt på för mycket, och ibland även vissa Sonyninster som fantiserar hur Sonys företag för sensortillverkning skall gynna deras kameraföretag och missgynna Nikon.
Som alla normala personer i tråden redan kommenterat så faller det på sin egen orimlighet.
Sony har dessutom under förra året medvetet flyttat ut deras sensortillverkning till ett eget självständigt dotterbolag. Det innebär att sensortillverkningen inte länge är inom samma division (eller ens bolag) som kameratillverkningen.
http://www.sony.net/SonyInfo/News/Press/201510/15-082E/
Sedan vore det korkat av Sony att sabotera försäljningen hos ett av deras mest vinstdrivande bolag, genom att lägga krokben för en av deras viktigaste kunder på kameramarknaden.
Detta för att ge "fördelar" till ett relativt litet (med Sonymått mätt) bolag inom divisionen som gör konsumentkameror, och som inte är varken speciellt strategiskt eller lönsamt för koncernen.
Men för "skoj skull" så kan vi välja att inte låtsas om dessa fakta, och istället ta på oss huvudbonaderna av folie; Om Sony nu verkligen hade velat favorisera sin kamerahustillverkning/försäljning på bekostnad av sensortillverkningen/försäljningen, hade det då varit troligt att de just vägrade Nikon av alla? Ett företag som inte direkt konkurrerar med Sonys modeller. Är det något företag de borde låta bli att sälja sensorer till så hade det varit mer logiskt att förvägra Fujifilm eller Panasonic. Dels är de mindre viktiga kunder, och dels så konkurrerar de (till skillnad ifrån Nikon) just direkt med deras spegellösa E-mountkameror (Sonys A-mount och spegelhus är i stort ett helt dött, eller nära döende system, så det behöver i inte räkna med).
Finns ingen logik i att de bara skulle sabotera för Nikon - om de ens skulle vilja sabotera för en av deras viktigaste kunder för ett av deras viktigaste bolag, och som dessutom inte konkurrerar direkt med deras kameraförsäljning. Då hade Fuji och Panasonic varit mycket troligare "mål" för sabotageverksamhet/leveransförvägran.
Om vi nu tar av oss foliebonaderna och kommer tillbaka till verkligheten så är jag inte det minsta oroad för detta. Vad jag däremot är lite orolig för är att de får, om inte monopol, så ivf. kontroll över en väldigt stor del av marknaden. Speciellt efter köpet av både Toshibas sensortillverkning (också det en konsekvens av problem efter seismiska aktiviteter i Japan) och Aptina
Dels så blir det känsligt om en stor del av tillverkningen koncentreras till ett fåtal fabriker på ett fåtal platser (se bara på jordbävningarna i somras), och dels så får de ju lättare att ta rejält betalt för sina produkter om konkurrensen på marknaden minskar. Tror det bara är Omnivision, Samsung, and Canon som gör sensorer förutom nu Sony Semiconductor Solutions Corporation.
Effekten av detta kan man se efter jordbävningen som lamslog stora delar av Sonys (och därmed stora delar av världens) sensortillverkning:
http://www.sonyalpharumors.com/worldwide-effect-sony-sensor-production-stop-kumamoto/
En gång hade jag en jobbarkompis som hade klistrat upp en lapp på väggen bakom en gardin där rubriken löd "Vad var det jag sa?". Där hade han skrivit upp invändningar han hade mot en del av företaget vägval. Han brukade bocka av där när det gick på röven.
Nu kan jag bocka av just detta:
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?threadid=169081
Men var i intervjun säger Sony-killen att de skall hålla på sina bästa sensorer? Det verkar ju mest vara en rätt kreativ tolkning gjord av administratören på Sonyalpharumours. Det som sägs är ju
"The sensor is a custom [design, meaning that] only Sony can use these sensors, and our strength is our in-house technology"
De verkar alltså prata om en nu sensor de anpassat ("custom") en så den passar dem själva. Dvs ungefär som Nikon då och då gör och då och då gjort förr. Vad är nyheten i det? Och vad kommer det där med "bästa sensorerna" från?
martinot
Aktiv medlem
Var inte så självsäker...
Det kan bli jag som skickar ett "Vad var det jag sa?" till dig!
afe
Aktiv medlem
Och nu har det kommit nya bud http://www.sonyalpharumors.com/sony...ource-re-posted-online-important-corrections/
Det verkar trots allt som att Sony (förstås) inte alls håller på sina bästa sensorer.
http://www.sonyalpharumors.com/sony...ource-re-posted-online-important-corrections/Det verkar trots allt som att Sony (förstås) inte alls håller på sina bästa sensorer.
Oquist
Avslutat medlemskap
Och nu har det kommit nya bud
Det verkar trots allt som att Sony (förstås) inte alls håller på sina bästa sensorer.
Och nog är det tragiskt att de ska behöva förtydliga det, men internet är ju internet.
Vem skulle göra en sådan tolkning om när ett företag säljer med det piffiga "kundanpassade och unika lösningar" ska sluta leverera tidigare tjänster till andra kunder allteftersom de får nya/andra kunder?
