Publicering av bilder tagna före 1 januari 1944 mm

[Graylingman]

I en diskussion kring upphovsrätt och publicering påstod någon att det är fritt fram att publicera foton tagna före 1 januari 1944. När jag googlar på detta hittar jag bara nedanstående formuleringar. På wikipedia.

Detta svenska foto är fritt använda av något av följande två skäl:
"Fotografiska verk " är fria att använda:
a) om fotografen dött före 1 januari 1944, eller
b) om fotografen inte är känd och inte kan spåras, och bilden skapats före 1 januari 1944.
"Fotografiska bilder ", såsom pressens bilder, är fria att använda om de är skapade före 1 januari 1969 (övergångsbestämmelser 1994 ).
Fotografen, om känd, ska alltid anges.
Ge alltid information om källa.

Jag har ju fått lära mig att upphovsrätten för foton sträcker sig till 70 år efter fotografens död, vilket rimmar illa med ovanstående.

Kan någon reda ut detta? Förhoppningsvis en gång för alla. Pedagogiskt och tydligt

 

[Uffe_Nordholm]

Skillnaderna kan bero på något så enkelt som att politikerna har ändrat vad som gäller under åren. Min syn på saken är att varje verk borde skyddas av de regler som gäller när verket skapas. Det betyder att tex om skyddstiden förlängs efter att ett visst verk skapats så skyddas det inte enligt den längre skyddstiden, medan alla efterföljande verk skyddas enligt den längre skyddstiden.

OBS: jag är inte juridiskt skolad!

 

[Graylingman]

Jo, men frågan kvarstår: Vad är det som egentligen gäller? Just nu.

 

[Uffe_Nordholm]

Jo, men frågan kvarstår: Vad är det som egentligen gäller? Just nu.

Så vitt jag vet gäller att ett foto som skapas idag är skyddat till 70 år efter fotografens död. Men för tidigare bilder kan det gälla andra villkor: det borde vara bestämmelserna när fotot togs som gäller för varje bild.

 

[cocuyo]

Övergångsbestämmelserna finns i förarbetena till varje lagändring, så det är ganska knepigt att ge en samlad bild av dem, eftersom det är svårt att alls hitta dem.

I regel är det så att verk vars skyddstid inte hade gått ut när en lagändring trädde i kraft omfattades av de nya reglerna, medan verk där skyddstiden hade gått ut fortfarande var fria efter att skyddstiden förlängdes.

Skyddstiden för nu gällande lag har inte att göra med när verket skapades, utan när upphovsmannen avled, utom i de fall där upphovsmannen är okänd. Då gäller skyddstiden från när verket först blev känt. Det innebär att verk skapade före 1944 kan vara skyddade av den nu aktuella lagen, om upphovsmannen inte hade dött ett visst antal år innan respektive lagändring, och i praktiken är det ganska många bilder från fyrtiotalet, vars upphovsmän fortfarande lever. De verken kommer att vara skyddade i sjuttio år efter upphovsmannens frånfälle oaktat att de tillkom före 1944. Jag kan inte se något stöd i lagen för någon annan bedömning. Exempelvis tror jag att Beata Bergströms första bilder är skapade före 1944, och jag tror hon lever än. Alla hennes bilder, oavsett när de är tagna, är skyddade av den nu aktuella lagen.

 

[ErlandH]

Texten i Wikipedia stämmer. Skyddstiden var 50 år, men förlängdes till 70 år 1994. För verk där upphovsmännen dött före 1944 hade alltså skyddstiden löpt ut och förlängdes inte, så dessa verk är fria.

 

[Graylingman]

Så bilder tagna före 1 jan 1944 vars upphovsman fortfarande levde det datumet skyddades enligt de nya bestämmelserna, dvs skyddade 70 år efter upphovsmannens död. Korrekt uppfattat?

 

[Graylingman]

Fattar jag rätt?

Är nedanstående text korrekt? Texten ska så småningom publiceras på min blogg och jag vill såklart veta om jag fattat allting rätt.

Grundprincipen är enkel. Man får nästan aldrig publicera en bild utan att ha upphovsmannens tillstånd. Med publicering menas att ”göra bilden tillgänglig för allmänheten”, t ex trycka den i en bok, i en tidning eller lägga upp den på en hemsida. Om upphovsmannen varit död i minst 70 år är det dock fritt fram att publicera bilden. Observera att det spelar ingen roll hur gammal själva bilden är. Den kan vara äldre än så, men är det mindre än 70 år sedan upphovsmannen dog är bilden ändå inte fri. Gränsen 70 år efter upphovsmannens död infördes när upphovsrättslagen ändrades år 1994, och då uppstod en speciell situation för en del bilder. Tidigare gällde nämligen 50 år efter upphovsmannens död, vilket innebar att en del bilder vars upphovsman dött före 1 januari 1944 var fria att publicera 1994 och fortfarande är det. Men.... om fotografen fortfarande levde 1 januari 1944 fick de bilderna förlängd skyddstid, dvs 70 år efter upphovsmannens död. Det innebär alltså att en del bilder tagna före 1 januari 1944 är fria att använda medan andra inte är det. Det avgörs alltså av om fotografen levde 1 januari 1944 eller inte. Dessutom finns det olika typer av licenser med olika begränsningar: Bilden kan vara helt fri, eller tillåten att publicera endast i vissa sammanhang osv. Upphovsmannen är då den som bestämmer, helt enkelt.

 

[cocuyo]

Du förefaller ha fattat alldeles rätt. Möjligen kan texten skäras ner lite eller delas upp till en struktur som gör den ännu lättare att läsa och förstå.

Det är inte någon kritik av din text som sådan, utan jag tänker mest på att väldigt många har mycket svårt att ta till sig textbudskap, vilket lätt leder till missuppfattningar, som vi ju också har sett när det gäller upphovsrätten.

 

[Graylingman]

Tack för det Urban! Du har helt rätt i att innehållet kan struktureras på ett annat sätt. Tack för det påpekandet också!

 

[Graylingman]

Här är det färdiga blogginlägget

Korrigera mig gärna om det är något jag missuppfattat.

 

[Paragrafryttaren]

Sen har vi den eviga diskussionen om verkshöjd... Suck...

 

[cocuyo]

Sen har vi den eviga diskussionen om verkshöjd... Suck...

Diskussionen om verkshöjd kan lätt lösas om man tittar på förarbeten och rättsfall. Det behövs verkligen inte mycket för att verket ska ha tillräcklig höjd; det unika är att det inte ska vara alldeles självskrivet. I regel får fotografier antas ha höjd som verk. De få fall där det är tveksamt är exempelvis skärmbilder (röntgenbilder av bröstkorgen tagna i en särskild apparat), och bilder som till sin karaktär närmar sig reproduktioner. När det gäller rena reproduktioner saknar de upphovsrätt utöver originalverkets.

Det är väl inte heller särskilt sannolikt att någon skulle söka prejudikat kring exempelvis en produktbild av en kartong för att hävda en skyddstid på ytterligare tjugo år om bilden används i tro att den skulle vara fri femtio år efter att upphovsmannen dött.

Fotografier, alltså de som vi vanligen tar, har som regel höjd som verk, och om man vill ifrågasätta det, så är det ju ändå fotografier; det handlar bara om de sista tjugo åren innan sjuttio år har förflutit efter upphovsmannens död.

Så för tandläkarröntgen och skärmbild gäller inte längre skyddstid än femtio år, medan i stort sett alla vanliga fotografier skyddas av upphovsrätt i sjuttio år efter att upphovsmannen har avlidit, hur trivialt motivet än kan synas.

 

[Paragrafryttaren]

Nja. Det är 70 år efter upphovsmannens död eller 50 år efter det att bilden framställdes. Viss skillnad.

Ibland utmanas dock verkshöjdsbegreppet. Det är inte ovanligt att "semesterbilder/partybilder" och vissa enklare nyhetsbilder omnämns som exempel på "fotobilder". Må bero på okunnighet men till sist får en domare för sig det och då...

 

[Graylingman]

Så för tandläkarröntgen och skärmbild gäller inte längre skyddstid än femtio år, medan i stort sett alla vanliga fotografier skyddas av upphovsrätt i sjuttio år efter att upphovsmannen har avlidit, hur trivialt motivet än kan synas.

Kan inte låta bli att spinna lite på det där med verkshöjd...

Ett exempel:
På en presskonferens står ett 10-tal fotografer och trängs framför podiet och bränner av bilder så det bara smattrar. Menar du att alla dessa närmast identiska bilder har verkshöjd och är skyddade i 70 år?

 

[cocuyo]

Kan inte låta bli att spinna lite på det där med verkshöjd...

Ett exempel:
På en presskonferens står ett 10-tal fotografer och trängs framför podiet och bränner av bilder så det bara smattrar. Menar du att alla dessa närmast identiska bilder har verkshöjd och är skyddade i 70 år?

Ja, större höjd än så krävs inte.

Du kan tycka att bilderna är triviala, men verkshöjden för ett fotografi behöver inte vara stor för att det ska kunna hamna i kategorin "verk". Eftersom vi ska kunna använda lagen som någon slags rättesnöre i daglig hantering av bilder är det enklast att betrakta alla bilder där fotografen har inflytande över vad som hamnar på bilden som verk.

 

[Jochum Berg]

Ursäkta jag förstår inte riktigt allt det där det är blir förvirrande allt om när fotografen är död och 44 och 94, denna text jag länkar till nedan tycker jag är enklare att förstå: är bilden tagen innan 1969 = fritt fram att köra, sen gäller 50 år efter fotot togs respektive 70 år efter fotografens död beroende på om det är foto eller "verk".

Upphovsrätt mm

Det finns många gamla och även en del nytagna bilder i mitt material. Har undersökt och dubbelkollat med flera. Både hos myndigheter och med bransch-företrädare att jag inte av misstag trampar på n…

varmlandskindustrihistoria.wordpress.com

Några åsikter om detta?

 

[ErlandH]

är bilden tagen innan 1969 = fritt fram att köra, sen gäller 50 år efter fotot togs respektive 70 år efter fotografens död beroende på om det är foto eller "verk".
[URL

Såvitt jag förstår är det precis så. (Sen kan det ju kompliceras av att någon från ett annat land kommer och hävdar att bilden ändå är skyddad, enligt det landets lagstiftning ...)