För mig är slutresultatet bara en bråkdel av min hobby. Vägen dit är den största delen. Så varför inte låta oss gilla "slowphoto"? Ni får gärna "stressfota" om ni mår bättre av det.
Jag tycker definitivt att Linus som startade tråden skall prova på det där med mellanformatare för att se om det är något han gillar (kommer ni ihåg vad ursprungsfrågan handlade om?). Kanske inte nödvändigtvis för att få bättre bilder, utan för att det kanske kan passa hans person bättre och han därav finner sin hobby roligare och mer avkopplande (så var det för mig). Han kanske inte skall köpa sig en dyr utrustning direkt utan prova med lånade prylar utifall han upptäcker att det inte är något för honom.
En illustration:
----------------
Den bild på fotosidan jag har som fått mest tittar (husqvarnan) och antagligen är mest spektakulär är tagen med digitalkamera och faktum är att den i grund och botten är en skitbild som jag photoshoppat till oigenkännlighet utan någon större möda. Jag känner dock ingen speciell stolthet över den bilden, det är inte jag som tagit bilden, det är min kamera, jag tänkte inte för fem öre när jag tog den. Inte heller photoshoppandet är något jag var speciellt road över, det kändes ändå så självklart hur man skulle göra bilden spektakulär.
Däremot en rätt måttligt intressant bild min 'betraktare i dimma' är jag mycket stolt över. Där planerade jag min fototur genom att gå upp tidigt på morgonen. Jag visste att det sannolikt skulle bli dimma då kvällen innan varit klar med hög luftfuktighet. Jag visste att bonden brukade ha korna ute. Jag satte upp mitt stativ, jag mätte mina lågdagrar och högdagrar, konstaterade att jag hade låg kontrast och antagligen ville framkalla lite extra länge, lade skärpan där jag ville ha den, valde själv blandare utifrån vilket skärpedjup jag ville ha och en slutartid som matchade mina ljusmätningar. Jag väntade på ögonblicket då de tre korna tittade mot mig och tryckte av. Den här bilden hade jag verkligen tagit själv. Jag framkallade filmen hemma i mitt kök lite extra och öppnade med spänning framkallningsdosan för att granska negativet, när jag fixat 5 minuter.
Husqvarnabilden var mera "wow vilken frän motorcykel, tryck på avtryckarknappen, surr surr uppspelning av en trudelutt som sade klick, titta på displayen med dum min och fånig hållning, äsch vad trist det blev, får fixa i photoshop". Naturligtvis är väl de flesta digitalfotografer mer noga än så.
En bra bild för mig är en bild som jag haft roligt att framställa.