Plåta 120 anställda...Pris?

[Stellann]

Hej Patrik!

Jag förstår hur du tänker och visst hade jag kunnat göra så, ngt att tänka på till nästa gång kankse. Men jag trodde ju det skulle bli diskussion om priset och då är det ju bra att ha tänkt i förväg vilken nivå man minst är beredd att lägga sig på och i mitt fall skulle det vara 9000 då.

Vet inte om du sett hela tråden men vi har väl kommit fram till att de som begärde oferten trodde det rörde sig om ett par tusen max kanske så det hade nog inte varit mycket jag kunde göra åt det med 9000 kr heller. Sen hade man väl kännt sig dum som inte tog 12000 fårn början om de nu nappade så snabbt på 9000...hoppas du hängde med där =)

 

[PatrikAdolfsson]

Stellann skrev:
Hej Patrik!

Jag förstår hur du tänker och visst hade jag kunnat göra så, ngt att tänka på till nästa gång kankse. Men jag trodde ju det skulle bli diskussion om priset och då är det ju bra att ha tänkt i förväg vilken nivå man minst är beredd att lägga sig på och i mitt fall skulle det vara 9000 då.

Vet inte om du sett hela tråden men vi har väl kommit fram till att de som begärde oferten trodde det rörde sig om ett par tusen max kanske så det hade nog inte varit mycket jag kunde göra åt det med 9000 kr heller. Sen hade man väl kännt sig dum som inte tog 12000 fårn början om de nu nappade så snabbt på 9000...hoppas du hängde med där =)

Jodå, jag har läst tråden och hängde med

 

[T.B.A]

Synd man vart så sen i tråden.. haha! typ ett år eller mer. men men nån kanske ser detta och tänker efter lite.

Jobbar som skolfotograf på höstarna och kan styrka att man lätt klarar av 50 pers i timmen. Det är ett otroligt stresstålighetskrävande jobb men när det sitter så sitter det.
Många fotografer (och andra) verkar vara av åsikten att de som jobbar med skolfoto inte är speciellt kvalificerade eller typ tillhör "lägsta klassens" fotografer tillsammans med passfotografen och likande. Det tycker jag är ren BS och riktigt naivt tänkande, för vem känner du annars som kan få 50 pers att se bra ut på bild på en timme? Inte ateljé fotografen nere i Vasastan i sin piffiga lilla ateljé i alla fall. (Om nu han eller hon ens hinner fota så många under sin yrkeskarriär som porträttare)

Nä mer respekt till skolfotograferna tack, vi förtjänar en jäkla massa beröm för all skit vi tar i stort sett varje dag från elever, lärare och föräldrar. För det mesta är det riktigt kul om man tänker sig att bilderna man tar faktiskt kommer följa dessa människor resten av livet i många fall, i kompisars plånböcker, mormors vägg, mammas o pappas nattduksbord och till släkten på månen, vad vet jag. (Kan ju tillstå med att det visst förekommer att detta är lite lustigt av andra anledningar oxå men det är ju en annan historia. Vissa BLIR helt enkelt INTE KANON PÅ BILD! )

 

[Stellann]

Oj, blev förvånad över att denna tråden kom upp på anslagstavlan igen. Läste hela tråden igen...känns som folket var mycket trevligt mot mig då bak in the day...nu ser man mest "sök i forum" som svar när någon oerfaren vill ha lite stöd...bara en tanke

 

[T.B.A]

Tänkte precis samma sak. Folk har väl latat till sig och blir nervösa av konkurrensen. haha!

 

[aliceiunderlandet]

Ja det var länge sen den här tråden började, men det är först nu jag läste den och har läst hela med intresse. Det är inte första gången jag läst och funderat över i stort sätt samma fråga här på fotosidan.

Jag tror inte att jag någonsin tänker ta mitt fotointresse till yrke. Utan kommer nog bara ha det som hobby. Men dessa frågor intresserar mej på grund av att jag drömmer om att en dag kunna jobba (och försörja mej) som konstnär, alltså teckningar och måleri som material.

Även fast det ligger långt fram i tiden, så hoppas jag på att jag ska kunna börja lite smått långt innan jag kan det så bra att jag har något större hopp om att kunna leva på det. Och då blir det ju lite samma fråga som även jag måste ta ställning till, vad för pris kan jag ta!

Det jag kommit fram till genom lång tid av funderingar är: Magkänslan är nog det viktigaste för mej. Jag tänker på ett jobb jag gjort eller så som jag tror att jobbet kommer bli, sen tänker jag på ett pris. Då känner jag direkt om det känns bra eller dåligt i magen.

Skulle jag sälja ett arbete för mer pengar än vad min magkänsla säger är rätt, skulle jag känna mej som en bluff och hela tiden vara rädd för att bli avslöjad.

Skulle jag sälja för mindre än vad min magkänsla säger är rätt, ja då skulle jag känna mej utnyttjad.