arne strömberg
Aktiv medlem
Tanken med bildkritik är ju som bekant att man skall kunna utvecklas som fotograf. För att kunna ge konstruktiv bildkritik tycker väl jag att det krävs ganska mycket engagemang och eftertanke om det skall bli mer än en "å vad fint"-kommentar. Att ge kommentarer som speglar ens intryck, associationer och synpunkter på komposition, bildbehandling osv är ju alltid något att sträva emot. I praktiken tycker jag dock det finns en tendens att folk mest kommenterar bilder som de gillar med entusiastiska omdömen fria från kritik, och bilder som inte gillas förblir okommenterade. Nu är frågan, skall vi ha dåligt samvete för det?
Ja och nej, tycker jag. Ja, för att vi är nog rätt många som ibland skulle kunna ta oss an bilder som vi är mindre imponerade av, och försöka säga något vettigt som kan vara till nytta för fotografen. Men också nej, vi skall inte ha dåligt samvete för att ge uteslutande positiva omdömen, så länge de kommer från hjärtat. Även om dessa kommentarer inte ger nya uppslag för fotografen så ger det energi, och en impuls att jobba mer, vilket ju kan betyda jättemycket!
Jag skriver detta för att man kan bli litet avskräckt när man läser om fotosidans bildregler, och om hur kritik bör gå till. Ibland har jag också sett någon litet föraktfull kommentar om att vi är klubben för inbördes beundran. I bildreglerna står det även att man bör undvika att tacka frekvent men, är ändå inte det upp till var och en? Personligen tycker jag det känns naturligt att tacka i anslutning till kommentaren snarare än att gå in på profil och gästbok, ofta är ju också tacket ett svar på kommentaren i övrigt. Att tacka genom att motkommentera har jag litet svårt för; jag vill inte kommentera av tacksamhet, utan snarare på grund av att bilden intresserar mig, liksom att jag hoppas att kommentarer jag får inte är pga tacksamhetsskuld.
Så, i korthet tycker jag: Det måste vara en bra sak att ge positiva omdömen med eller utan kloka ord, inget att skämmas för. Så länge det är uppriktigt ger det ny energi! Har jag fått en kommentar som är engagerad tackar jag var och hur jag vill. Leve de positiva vibbarna! Att kommentera okommenterade, mindre populära bilder är ofta en större utmaning som kräver större mod.
Då har jag vädrat mina tankar. Vad tycker ni?
Arne
Ja och nej, tycker jag. Ja, för att vi är nog rätt många som ibland skulle kunna ta oss an bilder som vi är mindre imponerade av, och försöka säga något vettigt som kan vara till nytta för fotografen. Men också nej, vi skall inte ha dåligt samvete för att ge uteslutande positiva omdömen, så länge de kommer från hjärtat. Även om dessa kommentarer inte ger nya uppslag för fotografen så ger det energi, och en impuls att jobba mer, vilket ju kan betyda jättemycket!
Jag skriver detta för att man kan bli litet avskräckt när man läser om fotosidans bildregler, och om hur kritik bör gå till. Ibland har jag också sett någon litet föraktfull kommentar om att vi är klubben för inbördes beundran. I bildreglerna står det även att man bör undvika att tacka frekvent men, är ändå inte det upp till var och en? Personligen tycker jag det känns naturligt att tacka i anslutning till kommentaren snarare än att gå in på profil och gästbok, ofta är ju också tacket ett svar på kommentaren i övrigt. Att tacka genom att motkommentera har jag litet svårt för; jag vill inte kommentera av tacksamhet, utan snarare på grund av att bilden intresserar mig, liksom att jag hoppas att kommentarer jag får inte är pga tacksamhetsskuld.
Så, i korthet tycker jag: Det måste vara en bra sak att ge positiva omdömen med eller utan kloka ord, inget att skämmas för. Så länge det är uppriktigt ger det ny energi! Har jag fått en kommentar som är engagerad tackar jag var och hur jag vill. Leve de positiva vibbarna! Att kommentera okommenterade, mindre populära bilder är ofta en större utmaning som kräver större mod.
Då har jag vädrat mina tankar. Vad tycker ni?
Arne