Jag lekte litet med bilden från
SÄRPEDJUPKALKULATORN
Så uppfattar jag fokuseringen på oändligt och vad som är bortanför "oändligt". Man fokuserar INTE bortanför oändligt.
Det rosa området är bortanför "oändligt" och kan helt enkelt kastas bort. Det finns inte i praktiken. Nada, nix.
När jag fokuserar någonstans närmare kameran "FOCUS HERE" på första bilden då blir det oskarpt i de gråa områdena och skarp i det gröna.
Nu fokuserar jag PÅ oändligt, (nedersta bilden) den röda linjen, då förflyttas den bortre gränsen av skärpedjupet en bit "bortanför oändligt", i den rosa zonen, som praktiskt inte finns. Det finns bara den röda linjen som blir den bortre gränsen. Men, närgränsen har flyttats en bit längre bort från kameran och träd nr 2 och 3 (som exempel) blir oskarpa men sista trädet (det vita i höger) blir skarp. Skärpedjupet blir också litet kortare därför den teoretiska bortre gräns, i den rosa delen finns inte där.
Det är värt att titta på hyperfokal begräppet också, som förklarar en hel del.
Det är två saker jag ville poängtera här:
1 Om man fokuserar en bit, en putte liten bit "närmare" från den oändliga gränsen, då är chansen större att få skarpare objekt närmare kameran, än om man fokuserar exakt på gluggens oändliga sträck. Då förlorar man det som finns (teoretiskt) "bortanför" oändligt.
2 Begreppet "bortanför oändligt", som så intensivt diskuterades här, finns varken teoretiskt eller praktiskt. Det är det rosa obefintliga området.
De som är bekanta med litet mera avancerade matematik eller geometri kan lätt förstå att en ökande Fourier serie når aldrig till oändligt men hela tiden närmar sig. Likaså en parabol blir aldrig en sluten figur, den ökar kvadratiskt. En hyperbol gör samma sak fast med en "ökningshastighet" av det tredje potensen. De kommer ALDRIG TILL oändligt. De bara närmar sig och omöjligen kommer bortanför det oändliga.
Men nog om mattematik och jag hoppas att med bilderna har jag lyckats överföra mina uppfattningar om skärpedjupet i våra objektiv. Sorry för teckningarnas kvalitet.
/Fred
)
