Nybörjarfråga om DPI

[Flash Gordon]

Visst kan man prata om utskrifter men den marknaden utgör kanske en tusendels promille av tryckta bilder.

Den stora volymen av kommersiella bilder används på skärm eller i tryckta massmedier och där är offset/rulloffset allenarådande, ingen har levererat dia på 20 år, reproföretagen försvann i princip för 10 år sen, mer än 95% av allt tryckoriginal levereas som PDF.

All layout sker i InDesign och inget repro eller tryckeri kommer att varna, och än mindre fixa.

Ja, man kan trycka in vilken upplösning som helst och nedsampla till målupplösning, men den som ska använda eller leverera bilden kan bara skita i upplösning om man inte bryr sig om resultatet, vilket konsumenter, läsare, annonsörer etc gör.

Tro inte jag eller Lars med flera inte bryr oss om bilden och utskrifter. För det gör vi. För min del är en bra bild inte färdig före den finns på papper. Då givetvis printa på min egen skrivare. Jag behöver ju sällan mer ett exemplar. Vad som spelar större roll än något annat är färgkontroll från kamera till utskrift. Fast det vet du ju redan som har jobbat på Adobe.

 

[rronnbac]

Jo, det är jag med på, men huruvida layoutaren behöver skala upp eller skala ner är ju ingenting som framgår av hur stor rastertäthet (DPI) som är angiven i metadata.

Tätheten avgör hur stor bilden blir vid sin initiala montering och den är fortsatt viktig då man t.ex. vill skärmvisa i simulerad verklig storlek, eller då man beskär och omformar bilden

 

[rronnbac]

Tro inte jag eller Lars med flera inte bryr oss om bilden och utskrifter. För det gör vi. För min del är en bra bild inte färdig före den finns på papper. Då givetvis printa på min egen skrivare. Jag behöver ju sällan mer ett exemplar. Vad som spelar större roll än något annat är färgkontroll från kamera till utskrift. Fast det vet du ju redan som har jobbat på Adobe.

Jag vet att du är både kunnig och noggrann tro inte annat men ursprungsfrågan i tråden var varför det kan vara viktigt att ange ppi i bildfiler, och det har ju med bildens användning att göra, där det finns så många olika scenarier . Det är nog bäst att vi lämnar färghantering utanför tråden så den inte exploderar alldeles

 

[Flash Gordon]

Crimson har ett program som heter Frontbook som man laddar ner och installerar på datorn. Beroende på vilken storlek på fotoboken man beställer och vilka mallar man använder, så ser man hur stor bilden blir i mallen. I Capture One Pro har jag Recipts som motsvarar de olika storlekarna och de exporterar jag som jpeg i rätt storlek och 300 ppi. De lägger jag i en temporär "Crimson-mapp" och drar in dem därifrån till Frontbook. Rätt storlek, 300 ppi och slutskärpta som jag vill ha dem.

Hmmm,
När du gör en bok vilken upplösning vet du varje bild har. På en sida använder du kanske en bild och på en annan 6 bilder. Jag struntar helt i detta. Det fungerar också bra. Blir lite sämre än mina egna utskrifter men trots det är det lika bra som någon köpt fotobok. Visst kan jag skriva ut filer från LR med en bestämd DPI. Fast varför?

 

[PMD]

Tätheten avgör hur stor bilden blir vid sin initiala montering

Ja, givetvis.

och den är fortsatt viktig då man t.ex. vill skärmvisa i simulerad verklig storlek, eller då man beskär och omformar bilden

Varför det? Layoutprogrammet kan väl skala om?

 

[Flash Gordon]

Jag vet att du är både kunnig och noggrann tro inte annat men ursprungsfrågan i tråden var varför det kan vara viktigt att ange ppi i bildfiler, och det har ju med bildens användning att göra, där det finns så många olika scenarier . Det är nog bäst att vi lämnar färghantering utanför tråden så den inte exploderar alldeles

Vi anger aldrig PPI. Det är något skrivaren räknar ut. Hela frågan handlar om DPI. Du som många andra blandar ihop dem.

Som jag redan sagt kan jag i utskriften skriva in 360 PPI vilket anger upplösningen på bilden och 2400 DPI som anger hur hög upplösning skrivaren skall skall skriva ut.
Det ena är inte lika med det andra.
Detta kan nog vara svårt att förstå för den som inte är van med hela kedjan från bild till skrivare.

 

[rronnbac]

Ja, givetvis.


Varför det? Layoutprogrammet kan väl skala om?

Därför att initialupplösning x skalfaktor ger den effektiva upplösningen, vilket kan ställas i relation till destinationens upplösning

 

[Flash Gordon]

Därför att initialupplösning x skalfaktor ger den effektiva upplösningen, vilket kan ställas i relation till destinationens upplösning

Kan du utveckla detta i något jag förstår? Jag är lite trög eller dum.

 

[alfin]

Hmmm,
När du gör en bok vilken upplösning vet du varje bild har. På en sida använder du kanske en bild och på en annan 6 bilder. Jag struntar helt i detta. Det fungerar också bra. Blir lite sämre än mina egna utskrifter men trots det är det lika bra som någon köpt fotobok. Visst kan jag skriva ut filer från LR med en bestämd DPI. Fast varför?

Ja, man kan överlåta till Crimson att interpolera och slutskärpa bilderna. Själv litar jag mer på min egen bedömningsförmåga än Crimsons automatprocesser, framför allt vad gäller slutskärpningen.

I Capture One kan man softproofa utifrån en specifik storlek och färgrymd och därmed bedöma utskriftsskärpningen direkt för varje storlek, dvs man behöver inte ta in bilderna i Photoshop för detta.

Om man har en bild på en sida i 300 ppi och sex bilder på andra sidan där varje bild också är i 300 ppi i sin egen storlek, så kommer det att bli korrekt när boken trycks.

 

[Flash Gordon]

Ja, man kan överlåta till Crimson att interpolera och slutskärpa bilderna. Själv litar jag mer på min egen bedömningsförmåga än Crimsons automatprocesser, framför allt vad gäller slutskärpningen.

I Capture One kan man softproofa utifrån en specifik storlek och färgrymd och därmed bedöma utskriftsskärpningen direkt för varje storlek, dvs man behöver inte ta in bilderna i Photoshop för detta.

Om man har en bild på en sida i 300 ppi och sex bilder på andra sidan där varje bild också är i 300 ppi i sin egen storlek, så kommer det att bli korrekt när boken trycks.

Jo jag förstår vad du menar. Jag har helt struntat i detta. Så här här långt de alltid levererat resultat som jag kan godkänna.
Kom ihåg att jag är duktig på papper och under 25 år fick reklamationer slängda i ansiktet på mig, Jag blev med tiden expert på att hitta tryckproblem. Det är ju lite pinsamt om man inte kan se vad som är fel när man sitter med en arg tryckeriägare.
Eftersom jag var Marketing Director och Sales Director globalt var det mitt ord som gällde. Det var jag som avgjorde om 50 ton papper skulle skickas tillbaka eller om jag skulle skicka in tryckexperter som skulle leta efter andra problem.
Får jag något som är dåligt från Crimson kommer jag se det.
Så här långt levererar de vad jag förväntat mig, De ligger en bra bit efter min egna Epson 3880 fast det är också vad jag förväntar mig, Deras laserskrivare är 300 DPI och s-RGB. Min skrivare bläckstråle med nio färger. Den kan skriva ut 720 PPI om min kamera har upplösning nog i 2400 DPI och i a-RGB. Blanda nu inte ihop DPI med PPI.

 

[alfin]

Vi anger aldrig PPI. Det är något skrivaren räknar ut. Hela frågan handlar om DPI. Du som många andra blandar ihop dem.

Som jag redan sagt kan jag i utskriften skriva in 360 PPI vilket anger upplösningen på bilden och 2400 DPI som anger hur hög upplösning skrivaren skall skall skriva ut.
Det ena är inte lika med det andra.
Detta kan nog vara svårt att förstå för den som inte är van med hela kedjan från bild till skrivare.

Det är skillnad på en bläckstråleskrivare och Crimsons RGB-laser processer eller deras 6-färgs offset tryck.

En bläckstråleskrivare rastrerar vid en specifik upplösning. I Epsons fall 360 ppi och en Canon-printer vid 300 ppi. I en Fuji Frontier eller Durst Lambda - Crimsons ordinarie printrar- är PPI = DPI, dvs en pixel i bildfilen motsvarar en pixel på papperet.

I en bläckstråleskrivare typ Epson 3880 rastreras 360 ppi till 2440 dpi, dvs en pixel i bildfilen motsvaras av många fler bläckdroppar på papperet.

 

[Perssonkateri]

Dpi, ppi. Det är två olika enheter som alltid nästan blandas samman.
Ppi = pixlar per tum. Dpi = punkter (dots) per tum. För att förklara kan man använda "maskinpunkter" dvs. den minsta enheten som en hårdvara använder. Ex. skannern kan låsa in med 2600dpi. Tryckpressen trycker med 300dpi. Att 300 har blivit vedertaget är lika tokigt som att webb = 72ppi. Många skärmar har i dag den dubbla upplösningen.
Ppi: bilders storlek. Dpi: hårdvarans förmåga.
Typ.....

Var ställer man då in upplösningen i DPI? I af i min version av Photoshop står det bara Pixlar per tum eller /-centimeter??? Vilket jag antar = PPI...

 

[Flash Gordon]

Det är skillnad på en bläckstråleskrivare och Crimsons RGB-laser processer eller deras 6-färgs offset tryck.

En bläckstråleskrivare rastrerar vid en specifik upplösning. I Epsons fall 360 ppi och en Canon-printer vid 300 ppi. I en Fuji Frontier eller Durst Lambda - Crimsons ordinarie printrar- är PPI = DPI, dvs en pixel i bildfilen motsvarar en pixel på papperet.

I en bläckstråleskrivare typ Epson 3880 rastreras 360 ppi till 2440 dpi, dvs en pixel i bildfilen motsvaras av många fler bläckdroppar på papperet.

Jo det där har jag också lärt mig till eftersom jag är lite nörd inom området. Har givetvis också ringd dem om diskuterat vilket papper de använder,
Vad jag menar är att precis som på den analoga tiden lämna din bäst upplösta färdiga fil till tryckeriet och låt dem göra resten. Det har jag alltid gjort och har aldrig haft skäl att klaga. Jo en gång när apple levererade en kalander med häftig moaré i flera bilder. Detta var tryckmoiré som vi inte skall bland samman med moiré i bilder.
Jag skall inte gå in på detaljerna. Apple nekade till att det fanns något problem och givetvis är det partners till dem som gör jobbet.
Efter håller jag mig till Cimson. De står för vad de säger.

 

[iSolen.se]

Jo, det är jag med på, men huruvida layoutaren behöver skala upp eller skala ner är ju ingenting som framgår av hur stor rastertäthet (DPI) som är angiven i metadata.

Det är därför de är så noga med att alla bilder ska vara 300 dpi.

 

[PMD]

Därför att initialupplösning x skalfaktor ger den effektiva upplösningen, vilket kan ställas i relation till destinationens upplösning

Jag utgår nu från att upplösning i detta sammanhang betyder punkter per längdenhet, dvs DPI när det gäller tryck.

Initialupplösningen är alltså rastertätheten som anges i bildens metadata (DPI).

Så man använder alltså det initiala DPI-värdet och skalfaktorn för att avgöra om trycket går att genomföra med tillräcklig kvalitet?

Den saken går ju annars lätt att räkna ut genom att dividera antalet punkter i bildfilen med önskat längdmått för den tryckta bilden. Alltså utan att blanda in ett godtyckligt DPI-värde i metadatat.

 

[PMD]

Det är därför de är så noga med att alla bilder ska vara 300 dpi.

Om 300 dpi är obligatoriskt för alla bilder så är det ju ingenting man behöver tala om för tryckeriet med hjälp av metadata.

 

[Flash Gordon]

Om 300 dpi är obligatoriskt för alla bilder så är det ju ingenting man behöver tala om för tryckeriet med hjälp av metadata.

Så enkelt är det inte. Vanliga laser printrar kan givetvis både hantera sämre och bättre upplösning.

Nu har vi också detta med interpolering att ta hänsyn till.
Min egen Epson 3880 trivs bäst i 360 PPI. Fast när det gäller DPI är det något annat. Det vanliga är 1240- Fast glöm den siffran.
Det är PPI som är intressant.
Denna siffra kommer från hur många pixlar min fil är är och till det format jag tänker printa till.
Om jag tänker printa till A2 med en raw-fil från Fuji X-T2 så ger det ungefär 250 PPI. Fast nu råkar min skrivare gilla 360 PPI bäst. Även 240 PPI eller 720 brukar gå bra.
Av Jeff Schewe och Michael Reichmann har jag lärt mig att alltid interpolera upp till nästa högre upplösning som passar skrivaren.

Det är inte enkelt att få allt merd pappersprofiler och ljus stämma med sig egen skrivare.
När jag sedan skickar böcker att bli utskrivna lämnar jag över det mesta till dem. Där Där sker en massa mest digitalt som jag inte har en aning om.
Fast resultatet i de fall jag använt dem är bra.
Det viktigaste i hela kedjan är alltid att jag jobbar med en kalibrerad och profilerad skärm. Det är nog en av de viktigaste sakerna för varje seriös fotograf.

 

[iSolen.se]

Om 300 dpi är obligatoriskt för alla bilder så är det ju ingenting man behöver tala om för tryckeriet med hjälp av metadata.

Nu läser du inlägg som fan läser bibeln igen.

Självfallet alla bilder till den kunden, eller t o m den beställningen.

Det finns som du säkert sett 240, 300, 360, 720, 1200 osv, annars skulle inställningen inte finnas.

Notera också att de flesta bilder inte går till tryck.

 

[PMD]

Självfallet alla bilder till den kunden, eller t o m den beställningen.

Självfallet ...

Det finns som du säkert sett 240, 300, 360, 720, 1200 osv, annars skulle inställningen inte finnas.

Jag har inte studerat DPI-värden i metadata så noga, men det är väl ett numeriskt fält, helt enkelt?

Jag har fortfarande inte lyckats inse vad poängen är med att ange en rastertäthet som metadata. Det går ju att räkna ut lämplig rastertäthet för trycket utgående från önskad bildstorlek, antalet punkter i bildfilen. Finns det någon bra tutorial för det här på nätet med vilken jag kan avhjälpa min okunnighet?

 

[iSolen.se]

Självfallet ...


Jag har inte studerat DPI-värden i metadata så noga, men det är väl ett numeriskt fält, helt enkelt?

Jag har fortfarande inte lyckats inse vad poängen är med att ange en rastertäthet som metadata. Det går ju att räkna ut lämplig rastertäthet för trycket utgående från önskad bildstorlek, antalet punkter i bildfilen. Finns det någon bra tutorial för det här på nätet med vilken jag kan avhjälpa min okunnighet?

Det är redan förklarat ovan, det gör det lätt för designern att använda bilden. Blir bilden mindre än den ytan bilden ska användas på vet designern att bilden har för låg kvalitet och att resultatet måste granskas extra. Är bilden större är det inget problem.

Ställ in photoshop på 300 pixlar per tum eller vad nu köparen vill ha, skicka bilden i den högsta upplösning du har (slutskärp inte) och glöm saken.