Annons

Nybörjarfråga om DPI

Produkter
(logga in för att koppla)

PutteMacGuff

Aktiv medlem
Jag jobbar personligen inte med tryck så har aldrig satt mig in i det här
men ibland händer det att den som beställer ett jobb skriver: "Bilderna måste vara minst 1200 DPI".

And I'm like: "okay..."

Finns det någon möjlighet för mig att bestämma hur många "duts per tum" en bild jag fotar ska vara på när den levereras?

När jag tittar under "properties" känns det ibland som att dpi-värdet kan variera från typ 96 -1443 fast upplösningen räknat i pixlar är den samma.

Försök skapa lite ordning i mina funderingar är ni snälla :)

//A
 
Jag jobbar personligen inte med tryck så har aldrig satt mig in i det här
men ibland händer det att den som beställer ett jobb skriver: "Bilderna måste vara minst 1200 DPI".

And I'm like: "okay..."

Finns det någon möjlighet för mig att bestämma hur många "duts per tum" en bild jag fotar ska vara på när den levereras?

När jag tittar under "properties" känns det ibland som att dpi-värdet kan variera från typ 96 -1443 fast upplösningen räknat i pixlar är den samma.

Försök skapa lite ordning i mina funderingar är ni snälla :)

//A

Jo jag ser också ibland att man skall fylla i antal Dpi. Har aldrig förstått varför. Det känns som en kvarleva från forntiden. Det skulle egentligen ange ett utskriftsformat.
Om min kamera har Fuji X-T2 har 6000x4000 pixlar och jag inte beskär är det 24 MpX.
Sedan är det frågan vad jag gör med den. Om jag vill skriva ut den kan jag se hur många ppi det blir per tum i LR. För A2 blir det ungefär 250 ppi. Fast min Epson 3880 trivs bäst vid 360 ppi så om jag anger det kommer bilden interpoleras till det värdet. Programmet kommer då fylla ut med framräknade punkter som räknas fram från omkringliggande pixlars värden. Så för utskrifter har det ingen betydelse.
Det finns förresten också LPI (lines per inch) vilket vi på svenska brukar benämna rastertäthet.

Du kan läsa på här men egentligen är DPI en kvarleva från forntiden.
https://moderskeppet.se/resurs/ppi/
 
DPI är i princip ett mått på 'pixeltätheten' på utskrifter och personligen tycker jag det måttet fyller ett syfte när man ska ta reda på om upplösningen är tillräcklig. För tidningar och annat som betraktas på nära håll vill man ha runt 300 dpi, dvs om bilden är 4x4 tum behövs upplösningen 1200x1200. Ska man däremot ha en tapet eller annat som betraktas på längre avstånd så räcker ca 70 dpi. Samma bild (1200x1200) skulle då se ok ut om den var ca 17x17 tum (1200/70) . Samma bild med samma upplösning får alltså olika dpi beroende på hur stor utskriften ska vara rent fysiskt.
 
DPI är i princip ett mått på 'pixeltätheten' på utskrifter och personligen tycker jag det måttet fyller ett syfte när man ska ta reda på om upplösningen är tillräcklig. För tidningar och annat som betraktas på nära håll vill man ha runt 300 dpi, dvs om bilden är 4x4 tum behövs upplösningen 1200x1200. Ska man däremot ha en tapet eller annat som betraktas på längre avstånd så räcker ca 70 dpi. Samma bild (1200x1200) skulle då se ok ut om den var ca 17x17 tum (1200/70) . Samma bild med samma upplösning får alltså olika dpi beroende på hur stor utskriften ska vara rent fysiskt.

Fint men var du du hänsyn till interpolering och vilken källa som skall skriva ut det hela?
Laserskrivaren hos Crimson som jag använder för göra fotoböcker har en bästa upplösning och när jag använder min Epson Pro 3880 är det något annat. Så när ser du det bäst att ange DPI?
 
Jag jobbar personligen inte med tryck så har aldrig satt mig in i det här
men ibland händer det att den som beställer ett jobb skriver: "Bilderna måste vara minst 1200 DPI".

And I'm like: "okay..."

Finns det någon möjlighet för mig att bestämma hur många "duts per tum" en bild jag fotar ska vara på när den levereras?

När jag tittar under "properties" känns det ibland som att dpi-värdet kan variera från typ 96 -1443 fast upplösningen räknat i pixlar är den samma.

Försök skapa lite ordning i mina funderingar är ni snälla :)

//A

Det är för att verktygen de använder läser inställningen och visar bilden i "rätt" storlek utan att de behöver göra några justeringar.

Ställ in det som de kräver och tänk inte mer på det.
 
Det är för att verktygen de använder läser inställningen och visar bilden i "rätt" storlek utan att de behöver göra några justeringar.
Men utan att veta hur många pixlar bilden har på bredden respektive höjden så kan man ju inte veta om det blir "rätt" storlek om "rätt" storlek är ett värde fastställt i förväg (t.ex. av layouten på det som ska tryckas).

Ställ in det som de kräver och tänk inte mer på det.
Så skulle jag också göra, och om tryckaren inte blir nöjd av det så får man väl be om fler instruktioner.
 
Men utan att veta hur många pixlar bilden har på bredden respektive höjden så kan man ju inte veta om det blir "rätt" storlek om "rätt" storlek är ett värde fastställt i förväg (t.ex. av layouten på det som ska tryckas).


Så skulle jag också göra, och om tryckaren inte blir nöjd av det så får man väl be om fler instruktioner.

Tänk att du ska importera några bilder till InDesign eller liknande. Dina bilder har korrekt satt DPI till 300 och får då en bredd i tum. Arbetsytan har en fysisk storlek på t ex 10"x20". De importerade bilderna får då en väldefinierad storlek utan att den som importerar behöver fundera på om bildernas kvalitet duger (de är ju 300DPI) och de får också en fysisk storlek så de presenteras rätt.

Problemet uppstår när det kommer bilder som har tex 72 DPI som blir alldeles fel storlek och fel kvalitet.
 
DPI är i princip ett mått på 'pixeltätheten' på utskrifter och personligen tycker jag det måttet fyller ett syfte när man ska ta reda på om upplösningen är tillräcklig. För tidningar och annat som betraktas på nära håll vill man ha runt 300 dpi, dvs om bilden är 4x4 tum behövs upplösningen 1200x1200. Ska man däremot ha en tapet eller annat som betraktas på längre avstånd så räcker ca 70 dpi. Samma bild (1200x1200) skulle då se ok ut om den var ca 17x17 tum (1200/70) . Samma bild med samma upplösning får alltså olika dpi beroende på hur stor utskriften ska vara rent fysiskt.

Då måste alltså fotografen få veta i förväg hur stor utskrift som skall göras för att kunna garantera att antalet pixlar är tillräckligt högt? :)
 
Förr eller senare så kommer bilderna visas på skärm eller skrivare och då beror kvaliteten på hur många pixlar bilden har och på hur stor yta dessa pixlar ska visas.

En kamera ger ett visst antal pixlar, men den vet inget om hur stor yta bilden ska visas på eller vilken kvalitet vi förväntar oss, de sakerna handlar om hur bilden ska användas.

En köpare som säger att de vill kunna skriva ut bilden i minst A3 samt 300dpi talar alltså om för dig hur många pixlar din bildfil måste ha, men det är upp till dig (eller photoshop) att göra matten
 
Här ändrar du i Photoshop.

Jovisst finns det ställen att fylla i dessa värden. Fast varför?
Om jag gör en fotobok hos Crimson så kan deras laserprintar skriva ut i 300 PPI/DPI.
Min bok som de skall printa har mängder av bilder. Den som kräver mest är ofta omslaget.
Jag har då lagt in bilder som för en helsida eller flera bilder på en sida har mycket högre upplösning än de kan printa.
På en sida har jag ibland bara en bild på andra kanske 6 stycken. Varför skulle jag jobba med att sitta och räkna ut hur många DPI bilden bör vara? Jag lägger in kamerans högsta uppläsning i jpeg och sedan fixar tekniken reste. Dessutom finns det väldigt bra interpolering som gör att man kan skala upp bilder.
 
Sammanblandning av enheter!

Dpi, ppi. Det är två olika enheter som alltid nästan blandas samman.
Ppi = pixlar per tum. Dpi = punkter (dots) per tum. För att förklara kan man använda "maskinpunkter" dvs. den minsta enheten som en hårdvara använder. Ex. skannern kan låsa in med 2600dpi. Tryckpressen trycker med 300dpi. Att 300 har blivit vedertaget är lika tokigt som att webb = 72ppi. Många skärmar har i dag den dubbla upplösningen.
Ppi: bilders storlek. Dpi: hårdvarans förmåga.
Typ.....
 
Jovisst finns det ställen att fylla i dessa värden. Fast varför?
Om jag gör en fotobok hos Crimson så kan deras laserprintar skriva ut i 300 PPI/DPI.
Min bok som de skall printa har mängder av bilder. Den som kräver mest är ofta omslaget.
Jag har då lagt in bilder som för en helsida eller flera bilder på en sida har mycket högre upplösning än de kan printa.
På en sida har jag ibland bara en bild på andra kanske 6 stycken. Varför skulle jag jobba med att sitta och räkna ut hur många DPI bilden bör vara? Jag lägger in kamerans högsta uppläsning i jpeg och sedan fixar tekniken reste. Dessutom finns det väldigt bra interpolering som gör att man kan skala upp bilder.

Det finns ett par teoretiska anledningar till att man kan vilja optimera upplösningen, framförallt om det gäller offsetttryck med linje/punktraster, och det har att göra med att man teoretiskt kan få sämre kvalitet och lägre föeutsägbarhet med för hög upplösning, likaså bör skärpning etc göras på en bild som är skalad till optimal upplösning. I realiteten spelar det ingen stor roll, men man får ju också längre leveranstid med stora filer, samt att de tar längre att rippa
 
Det finns ett par teoretiska anledningar till att man kan vilja optimera upplösningen, framförallt om det gäller offsetttryck med linje/punktraster, och det har att göra med att man teoretiskt kan få sämre kvalitet och lägre föeutsägbarhet med för hög upplösning, likaså bör skärpning etc göras på en bild som är skalad till optimal upplösning. I realiteten spelar det ingen stor roll, men man får ju också längre leveranstid med stora filer, samt att de tar längre att rippa

Jag har spenderat långt över 25 år med att sälja papper till tryckare världen runt. Jag vet hur detta fungerar i detalj. Det var jag som sålde papperet till Hasseblads alla fina böcker och tidningar. Samt omslagen till Ikeas alla kataloger under många år- Fast redan då började man försöka rasterlöst för Hasselblad. Dagens digitala tryckpressar är något helt annat. De fungerar mer som en skrivare än som en gammal analog tryckpress där man gjorde tryckplåtar och satte in dem i pressen.
 
Jag har spenderat långt över 25 år med att sälja papper till tryckare världen runt. Jag vet hur detta fungerar i detalj. Det var jag som sålde papperet till Hasseblads alla fina böcker och tidningar. Samt omslagen till Ikeas alla kataloger under många år- Fast redan då började man försöka rasterlöst för Hasselblad. Dagens digitala tryckpressar är något helt annat. De fungerar mer som en skrivare än som en gammal analog tryckpress där man gjorde tryckplåtar och satte in dem i pressen.

Så är det, digitaltryck/utskrifter/stokastiska raster har inte de begränsningar som linje/punktraster har men för offsetttryck så gäller dey fortfarande.
 
Så är det, digitaltryck/utskrifter/stokastiska raster har inte de begränsningar som linje/punktraster har men för offsetttryck så gäller dey fortfarande.

Om man levererar bilder till gammaldags offsettryck lär det vara bäst att lämna bildfilerna i största möjliga storlek till tryckaren och låta dem ta hand om resten.
Man lämnade inte tryckplåtar heller till tryckaren utan ett negativ/dia. Sedan skannade de bilderna och skapade de bilderna och skapade filerna för att skapa filer för de plåtar de behövde. Redan för 30 år sedan var det inte alltid man tryckte i enbart 4 färger.
DPI är som jag sade forntid. PPI däremot måste jag ta hänsyn till när jag skriver ut bilder på en printer.
 
Senast ändrad:
Om man levererar bilder till gammaldags offsettryck lär det vara bäst att lämna bildfilerna i största möjliga storlek till tryckaren och låta dem ta hand om resten.
Man lämnade inte tryckplåtar heller till tryckaren utan ett negativ/dia. Sedan skannade de bilderna och skapade de bilderna och skapade filerna för att skapa filer för de plåtar de behövde. Redan för 30 år sedan var det inte alltid man tryckte i enbart 4 färger.
DPI är som jag sade forntid. PPI däremot måste jag ta hänsyn till när jag skriver ut bilder på en printer.

Offsettryck är knappast gammeldags och det finns ingen tryckare som sitter och justerar ditt original. Dpi är en absolut nödvändig komponent i den ekvation som måste göras av av varje enhet som ska återge ett digitalt original på papper, eller av programvaror som ska simulera print på skärm.

Innan du mästrar mig för mycket om din bakgrund så kan du veta att min är som produktansvarig hos Adobe för alla deras printprodukter och jag har besökt, undervisat och konsultat på många av landets tryckerier, i princip alla stora medieförlag, dagstidningar, katalogproducenter etc.

Det du säger är i praktiken sant för många konsumenter, att de kan skicka in sin fil och strunta i om den har för hög upplösning, automatisk nedsampling sköter det bra nog, men det är absolut inte sant för den som vill veta hur det fungerar på djupet eller för den som vill optimera kvalitet och arbetsflöden.

Jag tror inte du och jag har olika uppfattning om de sakerna egentligen.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar