ANNONS
Annons

Nu ska vi reda ut en sak

Produkter
(logga in för att koppla)
Håller helt med. Finns en adekvat vokabulär vinner man mycket på att använda den. Problemet är bara att en del personer blir stötta i kanten när man talar om för dem att det heter si eller så, inte ditt och datt, som de skrev.
Man får försöka ta det lite diplomatiskt, men då ska man väl vara större talang på det än vad jag är...
 
Makten skrev:
Kanske samma ljushuvud som myntade "snabb slutartid". Hur kan en tid vara snabb? Kort däremot går bra, men tiden har ju ingen hastighet och är därför varken snabb eller långsam.
Men begreppet snabb tid används i rätt många sammanhang. Inom sporten handlar det ofta om hur snabb eller långsam tid någon sprungit, simmat eller åkt på. kanske fel men känns naturligt att säga.
 
Nu ska vi inte ägna oss åt pajkastning men det står klart och tydligt i tråden: "Alla EF och EF-S objektiv passar. Men som du säger EF-S objektiven är anpassade för den mindre sensorn. Om du sätter på 17-35 så får du en brännvidd på 27,2-56mm.
"
 
Jag har alltid vetat att att de passar. Det står tydligt i det första jag skrev.

Jag skrev Idioter inom citattecken dvs att jag citerar vad någon annan skrivit.

Det jag vill veta och hela anledningen till att jag skapade denna tråden är: hur kan jag i fortsättningen räkna ut själv om ett ef objektiv är lämpligt att köpa till min kamera med liten sensor?

oavsett om det finns liknande ef-s objektiv? jag har inte tänkt köra 1.6 sensor hela livet nämligen.
 
Nä, det gjorde det inte.

Men för att återgå till grundfrågan så är jag inte helt på det klara med vad Fredrik egentligen menar?
Du har förstått att EF-objektiv går att montera på alla kameror och att EF-S optik bara går att montera på kameror med APS-C format, alltså 450D och 40D, samt deras föregångare (utom 10D).

Det enda du för övrigt behöver tänka på är att en viss brännvidd ger en smalare bildvinkel när sensorn är mindre. Brännvidden i sig ändras inte, men det verkar så, när man tittar i kameran. Därav uttrycket "skenbar brännviddsförändring".

Sätter du ett 50 mm objektiv på en 1Ds bär det sig åt som ett 50 mm objektiv "alltid" har gjort, när alla fotograferade på film.
Men sätter du det på en 1D ger det intryck av att vara ett 65 mm objektiv, och när det kommmer på en 40D blir bildvinkeln desamma som för ett 80 mm objektiv, om det hade suttit på en 1Ds.

Det innebär alltså att om du är ute efter den bildvinkel som traditionellt du får från ett 85 mm objektiv, men vill ha den bildvinkeln på en 40D, då köper du ett 50 mm objektiv. Till en 1Ds köper du just ett 85 mm. Till en 1D skulle du då behöva ungefär 65 mm, men det finns inte som fast objektiv.

Samma sak gäller för zoomar. En EF-S 17-85 mm f/4-5,6 IS USM ger nästan exakt samma utsnitt när den sitter på en 40D som en EF 28-135 mm f/3,5-5,6 IS USM gör, om man sätter den på en 1Ds. Men monterad på 40D ser den ut som en 45-216 mm zoom.

Summan blir alltså att allting som heter EF kan du använda. Ska du använda det på en kamera med annat format får du ett annat resultat, men det går fortfarande. EF-S, däremot, är begränsat till APS-C.
Detta verkade det som om du redan hade förstått. Så vad är det som kvarstår som oklart?

Sen är det ju så att en del objektiv finns bara som EF-S. Ett tydligt exempel är EF-S 17-55 mm f/2,8 IS USM. Den har ingen motsvarighet i EF-världen.
 
Fiddan skrev:
Jag har alltid vetat att att de passar. Det står tydligt i det första jag skrev.

Jag skrev Idioter inom citattecken dvs att jag citerar vad någon annan skrivit.

Det jag vill veta och hela anledningen till att jag skapade denna tråden är: hur kan jag i fortsättningen räkna ut själv om ett ef objektiv är lämpligt att köpa till min kamera med liten sensor?

oavsett om det finns liknande ef-s objektiv? jag har inte tänkt köra 1.6 sensor hela livet nämligen.
Alla EF-objektiv passar till din 1,6X sensor. Det som avgör om gluggen är lämplig eller inte är du själv. Du multiplicerar objektivens brännvidd, ytterlägena förslagsvis med 1,6 och får då fram objektivets bildutsnitt. Om du har planer på FF så småningom är det bara slöseri med pengar att köpa ef-s optik. 16-35 är en helt ok normalglugg till en 1,6X sensor men tyvärr inte optimalt sett till vidvinkel. På en 1,3X sensor är den perfekt.
 
Christoffer Wallstenius

Citerar ifrån det första jag skrev i tråden

"EF-S objektiven är ju anpassade till min sensor"

Ursäkta jag vill inte låta dryg eller otacksam, jag uppskattar som fasiken att ni försöker hjälpa mig.

och nu har du hjälpt mig!
Tack för att du skrev ett så långt och välformulerat inlägg!

Mvh Fredrik
 
Fiddan skrev:
Vissa objektiv så som jag har förstått det passar inte till vissa sensor storlekar..

Vissa EF gluggar står det att de fungerar kalas bra med 1.6 sensorer. men vad är det inte jag vet så att jag kan räkna ut det själv vad som passar och inte passar bra?

Tex jag vill nu köpa en EF 24-70 2,8? men kommer den funka med min lilla sensor?

Jag vill inte heller vara dryg, men jag tycker absolut inte att det var tydligt. Men bra att det löste sig iaf.
 
Makten skrev:
Kanske samma ljushuvud som myntade "snabb slutartid". Hur kan en tid vara snabb? Kort däremot går bra, men tiden har ju ingen hastighet och är därför varken snabb eller långsam.

Nu vill inte jag verka dryg, absolut inte. Ta detta på rätt sätt nu.

Tiden har visst en hastighet, det visade Einstein redan 1910-nånting. Vi färdas alltid genom rumtiden med hastigheten C = ljushastigheten. Det är därför tiden går långsammare för någon som färdas närmare ljushastigheten eftersom mer energi då går åt till att förflytta sig genom rummet och mindre energi till att förflytta sig genom tiden. Här nere på jorden där vi sällan förflyttar oss genom rummet speciellt snabbt går givetvis tiden nästan lika fort för alla. Observera nästan.
 
vectrex skrev:
Nu vill inte jag verka dryg, absolut inte. Ta detta på rätt sätt nu.

Tiden har visst en hastighet, det visade Einstein redan 1910-nånting. Vi färdas alltid genom rumtiden med hastigheten C = ljushastigheten. Det är därför tiden går långsammare för någon som färdas närmare ljushastigheten eftersom mer energi då går åt till att förflytta sig genom rummet och mindre energi till att förflytta sig genom tiden. Här nere på jorden där vi sällan förflyttar oss genom rummet speciellt snabbt går givetvis tiden nästan lika fort för alla. Observera nästan.

Ja, faktum är ju till och med att skillnaden i tidens hastighet går att mäta. Det har gjorts genom att observera tidsskillnaden mellan atomur i sateliter och atomur på jorden, om jag inte missminner mig :) "Mind boggling", helt klart :)
 
Walle skrev:
Ja, faktum är ju till och med att skillnaden i tidens hastighet går att mäta. Det har gjorts genom att observera tidsskillnaden mellan atomur i sateliter och atomur på jorden, om jag inte missminner mig :) "Mind boggling", helt klart :)

Ja det har du rätt i. Det är faktiskt så stor skillnad att det har betydelse i praktiken också. Dagens GPS system har inbyggd korrektion för tidsdilatationen. Skulle dom inte ha det så skulle positionsangivelserna på din GPS enhet vara flera hundra meter fel, kanske t.o.m kilometervis fel.

Men nu går vi way off topic. Ber om ursäkt och hoppas trådskaparen fått svar på sin ursprungsfråga.
 
Visserligen korrigeras gps-satelliternas klockor på grund av tidsdilatationen, men det har inte så mycket med satellitens hastighet att göra. Att klockorna i satelliterna respektive gps-mottagarna i våra bilar går olika fort beror till största delen på att gravitationen är olika stark vid jordytan och på 20000 km höjd.
 
ErlandH skrev:
Visserligen korrigeras gps-satelliternas klockor på grund av tidsdilatationen, men det har inte så mycket med satellitens hastighet att göra. Att klockorna i satelliterna respektive gps-mottagarna i våra bilar går olika fort beror till största delen på att gravitationen är olika stark vid jordytan och på 20000 km höjd.

Ja, det är ju klart! Satelliterna ligger ju i geostationär bana, så hastighetsskillnaden är inte stor. Jag vet inte om jag tänker rätt, men visst är det dock en viss hastighetsskillnad? Jag tänker på hastigheten som jorden roterar på. Periferihastigheten "där ute" är ju högre, än periferihastigheten på jordytan. Men jag är nog ändå enig om att det främst är gravitationensskillnaden som gör det.

Det jag syftade på i mitt inlägg var dock ett test jag läste om, jag tror det var i illustrerad vetenskap, där de lade en satellit i låg omloppsbana = hög hastighet.
 
Walle skrev:
Ja, det är ju klart! Satelliterna ligger ju i geostationär bana, så hastighetsskillnaden är inte stor. Jag vet inte om jag tänker rätt, men visst är det dock en viss hastighetsskillnad?
Nja, många satelliter är ju geostationära, men inte just gps-satelliterna, om jag förstått det rätt.

För en geostationär satellit är givetvis den relativa hastigheten (som ju är det enda som är intressant i det här fallet) noll, jämfört med en fast punkt på jorden.
 
Walle skrev:


Det jag syftade på i mitt inlägg var dock ett test jag läste om, jag tror det var i illustrerad vetenskap, där de lade en satellit i låg omloppsbana = hög hastighet.

En omloppsbana på låg höd antar jag? Närmare jorden är ju dragningskraften högre så därför måste ju hastigheten vara högre för att den inte ska falla tillbaks på jorden.

Ja visst är det en liten hastighets skillnad om man utgår från jordens mittpunkt på geostationära satelliter, skillnaden beror ju på hur mkt längre ut satelliterna befinner sig från jordens yta, om man ska mäta därifrån.
 
GPS-satelliterna har en omloppstid på 12 timmar. Därför ligger de ungefär 22000 km ut, inte 36000 km som krävs för 24 timmars omloppstid.
Undantaget är vissa satelliter för WAAS och Egnos.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar