Annons

naturfotografi, en förskönad bild av verkligheten

Produkter
(logga in för att koppla)
Re: Nytänkande

Petsan skrev:
Tycker i och för sej att exemplet med Terje är extremt illa valt som svar på Ariadne.

Jag vet inte det, självklart har Terje en massa bilder med den trevliga något romantiska "förskönade" tonen. Dock har han en hel del bilder med med en hårdare stil med ett djupt och starkt budskap. Det är i alla fall hur jag tolkar dem.
 
Sumpen skrev:


För ca ett halvår/år sedan hade kulturprogrammet Kobra eller Kulturnytt (kommer inte ihåg) ett inslag om en fotograf (vars namn jag ej kommer ihåg) som medvetet arbetade med att ta fram kaoset i naturen, såsom naturen hade ordnat det.

Är det Jan Töve du tänker på? Det låter nämligen som det skulle kunna vara han..
 
WOLFGANG:

"Jag tar bilden för att det är roligt att fotografera och vistas i naturen. Det är också ett försök att vara kreativ att fånga det vackra jag ser.
Nu i den "gråa" november månaden finns fina fotomotiv att jobba med.
Det blir aldrig bättre än i verkligen, oftast annorlunda, men man kan försöka komma så nära som möjligt. Och så är det så roligt när kameran säger "klick".
Om nu någon annan har plåtat liknande motiv?
Om jag nu inte har utvecklats?
So what?"


ja, det kan man fråga sig. jag känner ofta som du och fotograferar väl på det sättet också. att det liksom inte måste handla om i första hand att fundera utan om att se och "klicka". men sen ibland tycker jag det är givande att vara gravallvarligt också ibland. att liksom inte skämmas för det, att man inte bara tar allt med klackspark utan att man vill försöka gestalta någonting som är mer än "vackra former vackra färger, vackert linjespel". det är inget fel i detta, jag är självt fängslad av detta och upplever det som meditativt. men nånstans så vill jag också bevaka det andra inom mig, även om det är svårt och även om man kan känna sig hopplöst "pretto".
 
Sumpen skrev:

För ca ett halvår/år sedan hade kulturprogrammet Kobra eller Kulturnytt (kommer inte ihåg) ett inslag om en fotograf (vars namn jag ej kommer ihåg) som medvetet arbetade med att ta fram kaoset i naturen, såsom naturen hade ordnat det. De var mycket intressanta fotografier även om jag inledningsvis hade svårt att ta mig till dem. Jag hittade inga linjer och mönster, det fanns inga mårdar och fjällrävar som tagna från någon reklambroschyr.

Tänk att precis samma fotograf tänkte jag på i morse när jag började läsa denna tråd...

Han tog fram något mycket speciellt ur det som oftast bara stör i mina bilder, snåriga grenar som spretar åt alla håll & kanter & inte bildar nåt i mina bilder utan bara förstör.

Han arbetade för övrigt med storformat i TV-reportaget, någon nämnde att det kunde röra sig om Jan Töve & det stämmer nog ser jag efter lite sökningar i google.

Själv så tar jag inte så allvarligt på mitt fotande & föredrar helt klart en vacker, välkomponerad naturbild framför en studioprodukt, men det är ju bara min åsikt.

Har mer & mer börjat fota människor i vardagsmiljöer eftersom jag har svårt att variera mitt naturfotande.

Finns det någe tråkigare än modefoto? Fast det är ju förstås också bara min åsikt...

Mvh/Larsa som bara retas lite.
 
Och WOLFGANG:

"Om man nu tycker att naturfotografin är så tråkig och outvecklat, varför inte försöker förändra det som känns banalt och tråkigt istället för att "hoppa på" stackars naturfotografer?"

men jag är väl fri att ha en åsikt om naturfotografi även om jag själv inte lägger ner ett endaste dugg på att fotografera natur? ( nu gör jag det, men om vi skulle säga att det är så) jag säger inte i första hand att det här är någonting problem som måste lösas, jag vet inte om det är ett problem, jag bara säger hur jag upplever saker och ting. jag behöver inte ens vara ett dugg intresserad av fotografi för att få ha en åsikt om det. väl? det är väl bara att säga att man snackar bullshit om man nu tycker man gör det.
 
"Finns det någe tråkigare än modefoto? Fast det är ju förstås också bara min åsikt..."

modefoto har också sina sidor. men där är nog tråkigheten av en annan karaktär. får avhandla den i en annan tråd. som du kan starta?:)
 
"Hej Anna, som reflektion på ditt inledande inlägg har jag tänkt i samma banor. Men jag har märkt att "vi" (klumpar ihop alla fotografer något bryskt :)) ofta "tillrättalägger" naturen genom val av objekt, ljus och komposition. Vi vill finna mönster, linjer i naturen för att kunna förmedla och fånga intresset bland åhörare, lite att tämja naturen i sökaren. Det är få som fotograferar kaoset och vimlet."

absolut, visst tillrättarlägger vi. och styr. det gör man ju så fort man väljer utsnitt. man väljer bort en del och fokuserar på en del av verkligheten. går liksom inte att ta med hela verkligheten.


"För ca ett halvår/år sedan hade kulturprogrammet Kobra eller Kulturnytt (kommer inte ihåg) ett inslag om en fotograf (vars namn jag ej kommer ihåg) som medvetet arbetade med att ta fram kaoset i naturen, såsom naturen hade ordnat det. De var mycket intressanta fotografier även om jag inledningsvis hade svårt att ta mig till dem. Jag hittade inga linjer och mönster, det fanns inga mårdar och fjällrävar som tagna från någon reklambroschyr."

låter intressant. och jag kan tänka mig att det är svårt att ta till sig sådana typer av bilder. dels tror jag att vi vill att det ska gå snabbt, vi ska genast fångas av bilden. sen tror jag att vi gärna också vill att varje bild i sig ska vara "komplett" , men vissa bilder fungerar nog bara tillsammans med "sina övriga".
 
Ang. reaktioner på min kommentar...

Wolfgang skrev: Peter, Klum gör väl inga traditionella djurfoto. Hans bilder är både unika och poetiska och han använder varken gömsle eller åtel.


-Nej, och?! Klum tar inga traditionella djurbilder. Eller, javars, IBLAND gör han ju det, men han har ju en skön blandning av stilar och syftningar i sina bilder. Det var nog det jag ville få fram. Han varvar ju rena naturbetraktelser med bilder av mer reportageaktig stil. En klockren kombo för National Geographic och Geo, m a o. Om du med "traditionella djurbilder" menar den typ av bildillustration som skulle tänkas förekomma i en fågelbok eller fauna (dvs helt frilagt djur där artkarakteristika frmgår tydligt) så är det nog så att vi pratat förbi varandra. Att någon av de fotografer jag nämnde skulle ägna sej åt detta har jag inte påstått och det är väl ett av skälen till att t ex Klum och Terje också urskiljer sej från mängden.

Erik: OK! Vi är kanske överrens om att Terjes bilder framförallt skiljer sej från övriga naturfotografer genom den stora mängden bilder där objektet är abstrakt; som sillhuett; i rörelseoskärpa; där endast detaljer av ett större objekt presenteras, etc. Han tar andra typer av bilder också, men det är ovan nämda typ av bilder som blivit Terjes "varumärke".

Jag skulle vilja påstå att Terje (tillsammans med ett par andra nordiska naturfotografer) är mästerliga i att ge just "en förskönad bild av verkligheten", som Anna uttryckte det. DÄRFÖR tyckte jag att Terje i DETTA fall var ett dåligt exempel på naturfotografer som kännetecknas av "råare/dokumentära" bilder.

Om ni har fler synpunkter på MINA åsikter så föreslår jag att vi startar en ny diskussion på en ny tråd, för jag känner att åtminstone jag pladdrar på lite FÖR mycket just nu.

/Peter
 
Boktips...

Jag kan tänka mej att den fotograf som var med i TV var Jan-Peter Lahall. Kolla in hans bok "jag har sett". Den innehåller just den typ av "förgänglighet" som du verkar efterlysa. Den är även fotad på ett sett som är ganska typiskt för våra i dag verksamma nordiska naturfotografer (dvs. det ligger mycket "betraktelse" och "den lilla världen" över bilderna).

/Peter
 
Svar till Anna

Anna, ger man sig in i en diskussion så vore det ju tacknämligt att det finns någon kunskap om ämnet, annars kan man ju inte ha någon uppfattning för förbättringar.
Det är ju alltid lätt att kritisera, men det är svårt att ge kontruktiv kritik.

Inom naturfotografin pågår en ständig diskussion om form och medel för utförandet. Detta sker i fotoföreningar, tidskrifter och kurser.

Jag har alltid undrat varför just "icke-naturfotografer" är så intresserade av att tala om för alla att man inte är intresserad av naturfoto och att den inte har utvecklats.
 
Re: Svar till Anna

Wolfgang skrev:
Jag har alltid undrat varför just "icke-naturfotografer" är så intresserade av att tala om för alla att man inte är intresserad av naturfoto och att den inte har utvecklats.

Det är en bra fråga..de områdena jag inte är så intresserad av lämnar jag därhän..jag anser inte att jag har något konstruktivt att komma med när jag inte är intresserad av ämnet (som exempelvis mode och produkt fotografering)
 
Sumpen skrev:
För ca ett halvår/år sedan hade kulturprogrammet Kobra eller Kulturnytt (kommer inte ihåg) ett inslag om en fotograf (vars namn jag ej kommer ihåg) som medvetet arbetade med att ta fram kaoset i naturen, såsom naturen hade ordnat det.
Jag tror det var Jan Töves "Bortom redan" som inslaget handlade om.
 
Re: Svar till Anna och Joakim

Wolfgang skrev:
1700-talet skrämdes av naturen.

Vem i denna diskussion har överhuvudtaget gett uttryck för att han eller hon är skrämd av naturen? Och om någon vore det, vad hjälper mättade färger den personen?


Inom fotografin är det tekniken som har bestämt utvecklingen.


Just det! Är det på ont eller gott? Har det kreativa fått stått tillbaka när landvinningar inom emulsionstekniken gjorts? Kan vi skönja en liknande utveckling i spåren av PS? Här har vi något att kommentera på ett konstruktivs sätt istället för att ge oss på lösryckta spekulationer om olika diskussionsdeltagares eventuella färdigheter i att promenera i naturen.


Man kan diskutera olika fotografers stilar.


Det är ju det vi gör. Varför uppfattas det av vissa som att naturen förskönas när den inte behöver förskönas (den är alltså tillräckligt vacker som den är). Vad är syftet bakom det?


Jag uppfattar det så att man numera blandar alla stilar, och då tycker "icke-naturfotografer" att tiden har stått stilla.


Kan du beskriva lite närmare vad en icke-naturfotograf är för nåt? Du behöver inte definiera in i minsta detalj, men det skulle underlätta om jag åtminstone förstod vilka du avsåg.


...istället för att "hoppa på" stackars naturfotografer?


Vem har hoppat på vem?
 
WOLFGANG:

"Anna, ger man sig in i en diskussion så vore det ju tacknämligt att det finns någon kunskap om ämnet, annars kan man ju inte ha någon uppfattning för förbättringar.
Det är ju alltid lätt att kritisera, men det är svårt att ge kontruktiv kritik."


absolut, men det hindrar ju inte att man struntar i kritiken bara för att man inte har något direkt förslag på förbättring. om något är fel ska man inte säga det för att man inte har något förslag på förbättring? låter knasigt tycker jag.
sen så upplever jag inte att jag direkt kritiserar, dvs har en direkt önskan om förändring, jag bara delade med mig av hur jag upplever saker och ting. varför ska man inte få säga hur man upplever saker och ting? jag kan väl ha noll kunskap om naturfoto och ändå ha åsikter om det? sen kan man ju tycka vad man vill om de åsikterna, det står ju alla fritt att bemöta det man har åsikter om. antingen så tycker man att det ligger något i det man säger eller så tycker man att man snackar gojja.

eller?

förstår nog inte riktigt problemet.

"Inom naturfotografin pågår en ständig diskussion om form och medel för utförandet. Detta sker i fotoföreningar, tidskrifter och kurser. "

okej. sker det någon förändring i praktiken då tycker du?


"Jag har alltid undrat varför just "icke-naturfotografer" är så intresserade av att tala om för alla att man inte är intresserad av naturfoto och att den inte har utvecklats."

jag är inte så intresserad av att tala om för alla vad jag tycker och tänker, däremot är jag intresserad av att föra en dialog, dvs höra vad andra tycker. och då måste jag liksom först tala om vad jag tycker.
 
"Det är en bra fråga..de områdena jag inte är så intresserad av lämnar jag därhän..jag anser inte att jag har något konstruktivt att komma med när jag inte är intresserad av ämnet (som exempelvis mode och produkt fotografering)"

jag är ganska intresserad av det mesta. även naturfotografi. vet inte om jag alltid har något att säga som är direkt konstruktivt, men säkert något som kan vara indirekt konstruktivt.

det är ju inte mera konstruktivt att inte säga något alls menar jag.
 
WOLFGANG:

det finns faktiskt ingenting som säger att en helt oerfaren person inom området inte kan säga någonting som får en hel kår att sättas i rörelse och kanske leda till en förändring.

eller finns det det? kunskap blir man inte bara vis av, man kan också bli blind.

( och nej, jag har härmed inte utsett mig själv till att vara någon sätter en hel kår i rörelse. jag lovar)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar