Bildexempel med extender och lite tankar
En konverter är det mest flexibla valet eftersom den kan användas till annan fotografering också.
Autofokusen brukar bli osäkrare med konverter, men det är ju av mindre intresse för riktigt nära insektsmacro, då man mest kör manuellt fokus.
Här är ett bar bilder tagna med Sigma 1,4X konverter:
Med Sigma 150/2.8:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/486663.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/485594.htm
Med Canon 300/4.0:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/781544.htm
Med Sigma 50-500 (förvisso inte en macro-bild, men åskådliggör kanske flexibiliteten med en konverter):
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/708853.htm
Vill du enbart komma närmre för insektsmacro, är nog mellanringar ett bättre första steg. De tar en del av ljuset, men eftersom de inte sätter något glas framför ljuset, ger de bättre kvalitet än en konverter. Försämringen med konverter är avhängig objektivets kvalitet; ju bättre objektiv, desto bättre går det med konverter. Tamrons 90mm som du har är ju omvittnat skarp, och borde nog ta en 1,4 konverter med gott resultat.
Mellanringar har ju bäst effekt på kortare brännvidder, så på ett 90 mm är de nog att föredra framför en försättslins. Försättslinser i allmänhet har kanske inte alltid det bästa ryktet, men själv har jag Canons 500D som jag har mycket goda erfarenheter av; det är mycket svårt att urskilja någon märkbar försämring.
Eftersom försättslinser skruvas på i filtergängan, fungerar det utmärkt att köra 500D på andra märken om filterdiametern stämmer. Försättslinser har dock störst effekt på längre brännvidder.
Såväl försättslinser som mellanringar sänker närgränsen. Man måste alltså smyga närmre krypen för att maximera avbildningsskalan, vilket är knepigt. Vill du maximera avbildningsskalan på största möjliga avstånd, måste du gå upp i brännvidd till 150-200mm.
Tänk på att för att uppnå stor avbildningsskala, så är inte bara kameran och objektivet avgörande. Med ökad avbildningsskala minskar det tillgängliga ljuset radikalt, och varje vibration förstoras upp. Skärpedjupet minskar katastrofalt, och det blir en högre andel bilder som måste kasseras.
Stativet är av stor betydelse för att kunna smyga sig på en insekt. Jag har Manfrotto 055 Pro, som möjligör att man arbetar med kamera-armen i horisontellt läge, och så att armen kan roteras kring mittpunkten. Man kan då placera stativ och kamera en bit bort från insekten, och sedan långsamt med mjuka rörelser gradvis rotera in armen och kameran mot motivet. Många insekter reagerar inte på gradvisa långsamma rörelser. Får man tiden på sig, kan man då ta bilder i ökande avbildningsskala och varierande komposition, så att om krypet lyfter innan man nått upp i 1:1 eller mera, så har man kanske i alla fall fått en del bra bilder.
Om du inte redan har det bör du skaffa en trådutlösare för macro-arbete. Det är en billig investering som ger ökad skärpa i många bilder, och vars värde ökar med ökad avbildningsskala.
