ANNONS
Annons

Krav för att avhysa fotograf

Produkter
(logga in för att koppla)

Visom

Aktiv medlem
På förekommen anledning vill jag komma till klarhet med vad som gäller för att någon ska ha rätt att avhysa någon från ett område pga "olämpligt fotograferande" alternativt förbjuda någon att fotografera.

I min värld är frågan ganska enkel. Om jag befinner mig på ett avspärrat område (i brist på bättre ord) där det finns någon sorts inpasseringskontroll så har arrangören rätt att avhysa folk som bryter mot villkoren för inpasseringen. Ta en konsert tex, jag utgår från att arrangören har rätt att avhysa fotografer om det står fotografering förbjuden på biljetten och att fotografen uppmärksammats på detta men fortsätter fotografera. Detta avspärrade område behöver inte vara förknippat med biljett eller betalning, utan enbart att arrangören har satt upp regler för vad som gäller för området och man måste godkänna dessa för att komma in. En liknelse kan vara en krogägare som avhyser överförfriskade gäster.

I mitt fall var det gratis inträde (utan specifik inpassering) i ett friluftsområde. Det var tydligt att det var ett organiserat arrangemang, vem som organiserade det och att jag var inne på området. Dessvärre sker det en olycka och ambulans tillkallas. Personen är uppenbart rätt illa tilltygad att döma av personer i den skadades närhet. Jag tar några bilder på 30-40m avstånd där man kan se sjukvårdare göra sitt jobb, den skadade personen är skymd av människor och grönska. Moraliskt kan jag tycka att jag ligger nära gränsen och att publicera bilderna innan utgången är klar känns främmande. Dock tycker jag att jag är på rätt sida linjen i min tanke att det är bättre att ta bilderna och fundera senare istället för att låta bli. Jag kan köpa att vissa tycker att jag är på fel sida linjen rent moraliskt.

Men frågan är, finns det öht någon gräns när arrangören i detta fall har rätt att avhysa folk från platsen? Eller att ens förbjuda fotografering? Diskussionen med arrangören blev lite hätsk när arrangören tyckte det var moraliskt förkastligt att fotografera händelsen medan jag och en annan fotograf hävdade vår rätt att fotografera vad vi ansåg lämpligt (mest av principskäl då vi båda triggades lite när vi förbjöds att fotografera) och att det var vår moraliska kompass som avgjorde huruvida det var lämpligt eller ej. Jag kan köpa att man spärrar av området för allmänheten för att ge sjukvårdare och andra inblandade "arbetsro", i min värld var de nämnda 30-40m det avstånd jag tyckte var lämpligt.
 
Rent spontant tycker jag att det är okej att fotografera i alla sammanhang där det inte är förbjudet att göra det. Givetvis ska ens fotograferande då inte störa t.ex. arbetande brandmän, sjukvårdare etc. Visst kan det kanske kännas olustigt ibland att ta bilder i känsliga sammanhang, men det är väl framför allt efter det att bilderna är tagna som man som fotograf verkligen bör ta sig en funderare på vad man ska göra med dem..om någonting alls. Där har fotografen ett stort moraliskt ansvar anser jag.
 
Så vitt jag vet kan man fotografera tills arrangören upplyser dig om att det inte är tillåtet alt. att det är tydligt förbjudet exempelvis på biljetten.

Skulle ev. falla under 5c här (dock inte solklart):
http://www.sfoto.se/tio-fragor-om-lag-och-ratt

Oavsett bör man fråga sig om bilderna verkligen har ett värde och om man vill gå när gränsen för vad som är tillåtet bara för att ta bilder på sjukvårdare på 30-40m håll. Det lär ju knappast ha blivit bra bra bilder. Min moraliska kompass säger att det är fel.
 
På förekommen anledning vill jag komma till klarhet med vad som gäller för att någon ska ha rätt att avhysa någon från ett område pga "olämpligt fotograferande" alternativt förbjuda någon att fotografera.

I min värld är frågan ganska enkel. Om jag befinner mig på ett avspärrat område (i brist på bättre ord) där det finns någon sorts inpasseringskontroll så har arrangören rätt att avhysa folk som bryter mot villkoren för inpasseringen. Ta en konsert tex, jag utgår från att arrangören har rätt att avhysa fotografer om det står fotografering förbjuden på biljetten och att fotografen uppmärksammats på detta men fortsätter fotografera. Detta avspärrade område behöver inte vara förknippat med biljett eller betalning, utan enbart att arrangören har satt upp regler för vad som gäller för området och man måste godkänna dessa för att komma in. En liknelse kan vara en krogägare som avhyser överförfriskade gäster.

I mitt fall var det gratis inträde (utan specifik inpassering) i ett friluftsområde. Det var tydligt att det var ett organiserat arrangemang, vem som organiserade det och att jag var inne på området. Dessvärre sker det en olycka och ambulans tillkallas. Personen är uppenbart rätt illa tilltygad att döma av personer i den skadades närhet. Jag tar några bilder på 30-40m avstånd där man kan se sjukvårdare göra sitt jobb, den skadade personen är skymd av människor och grönska. Moraliskt kan jag tycka att jag ligger nära gränsen och att publicera bilderna innan utgången är klar känns främmande. Dock tycker jag att jag är på rätt sida linjen i min tanke att det är bättre att ta bilderna och fundera senare istället för att låta bli. Jag kan köpa att vissa tycker att jag är på fel sida linjen rent moraliskt.

Men frågan är, finns det öht någon gräns när arrangören i detta fall har rätt att avhysa folk från platsen? Eller att ens förbjuda fotografering? Diskussionen med arrangören blev lite hätsk när arrangören tyckte det var moraliskt förkastligt att fotografera händelsen medan jag och en annan fotograf hävdade vår rätt att fotografera vad vi ansåg lämpligt (mest av principskäl då vi båda triggades lite när vi förbjöds att fotografera) och att det var vår moraliska kompass som avgjorde huruvida det var lämpligt eller ej. Jag kan köpa att man spärrar av området för allmänheten för att ge sjukvårdare och andra inblandade "arbetsro", i min värld var de nämnda 30-40m det avstånd jag tyckte var lämpligt.

Intressant fråga. Iom att jag ofta kånkar med mig kameran även när jag inte fotograferar kommer ofta vakter fram. Jag brukar fråga om det är kameran eller fotograferandet som är förbjudet och de säger att det är fotograferandet. Varpå jag påpekar att det kryllar av mobiltelefonfotografer på samma plats. "Så då är det ok att jag fotar med mobilen?". Nånstans där brukar diskussionen dö ut men vakterna håller sig nära en stund.
 
Jag kan tycka att bilderna har ett värde. En bild på räddningsledaren i telefon, en ambulanssjukvårdare som hämtar en spinebord från ambulansen, arrangör och ambulanspersonal som diskuterar bästa vägen att få ut personen ur skogen och upp på vägen. Bilder på den skadade finns inte på någon bild, det är enbart arrangörer, ambulanspersonal och nyfikna random personer som tittar på som syns på bild.

Jag tackar för länken. Att markägare kan avhysa folk köper jag. Ett friluftsområde lär tillhöra kommunen/staten(?) Eller brukar arrangörer av större händelser 'ärva' den rättigheten? Och isåfall, är det ok att utan tidigare förbud säga att det är förbjudet att fotografera ambulansen alternativ i dess närområde? Ambulansen stod på allmän väg.

Den moraliska frågan är alltid en balansgång. Min undran är mest var gränsen för mina rättigheter går om jag skulle råka ut för samma situation igen.

Som en tankeövning kan man ta bort den moraliska aspekten. Antag att jag fotograferat arrangörens bil, vilket är något han absolut inte tycker om och förbjude mig att fotografera den. Är det ok? Är det någon juridisk skillnad?
 
Senast ändrad:
Jag har kanske en annan moralisk kompass och avstår normalt att fota i sådana situationer. Det är för mig främmande att för eget bruk ha bilder på andras olycka i min samling. Om jag försörjde mig som nyhetsjournalist vore det en annan sak men det är ju ganska få av oss som gör det.
 
Jag har kanske en annan moralisk kompass och avstår normalt att fota i sådana situationer. Det är för mig främmande att för eget bruk ha bilder på andras olycka i min samling. Om jag försörjde mig som nyhetsjournalist vore det en annan sak men det är ju ganska få av oss som gör det.

Fota tycker jag man kan göra i de flesta situationer. Publicera / sälja är en annan sak.

Jag hoppade tex över terrordådet i Stockholm trots att jag lätt kunnat sälja bilder därifrån.
 
Fota tycker jag man kan göra i de flesta situationer. Publicera / sälja är en annan sak.

Jag hoppade tex över terrordådet i Stockholm trots att jag lätt kunnat sälja bilder därifrån.

Nä, den typen av terrorbilder (alltså på offer) hade jag själv aldrig velat ta. Å andra sidan är det ju viktigt att sådant dokumenteras för att "svensson" verkligen ska förstå vad som har hänt. Det är en sak att höra att det skett ett terrordåd och att människor har dött genom att bli överkörda av en lastbil..men det är en helt annan sak att se en bild på ett offer som faktiskt blivit överkörd. Det sätter terrordåd som det i Sthlm i sitt rätta perspektiv. Men åter igen..fotografen har ett stort ansvar för hur denna typ av bilder publiceras i ett senare skede.

Själv fotograferar jag inte räddningspersonal och liknande heller, men ser inget fel i det så länge det sköts snyggt och fotografen inte stör deras viktiga arbete på något sätt. Mycket bättre att fotografera räddningspersonalen än att kasta sten på dem i alla fall...
 
jag som privatperson , ställer mig alltid frågan . vill jag personligen att nån annan fotograferar mig i samma situation . tycker jag inte det avstår jag . det snackas mycket om rättigheter . men ingenting om hur den känner som blir fotograferad . i dagens samhälle med alla olika möjligheter till att publicera bilder kan det få oanade följder .
 
jag som privatperson , ställer mig alltid frågan . vill jag personligen att nån annan fotograferar mig i samma situation . tycker jag inte det avstår jag . det snackas mycket om rättigheter . men ingenting om hur den känner som blir fotograferad . i dagens samhälle med alla olika möjligheter till att publicera bilder kan det få oanade följder .

Om alla tänkte så och avstod från att fotografera vissa händelser pga av det så skulle en hel del viktig information och känsla i bilderna försvinna. Bilders budskap når fram lättare om innehållet är starkt. Med det sagt menar jag inte att man ska ta närbilder på t.ex. människor som är med om olyckor, men att dokumentera räddningspersonal i deras arbete, en sprucken hjälm eller en person på bår så att man inte kan identifiera personen i fråga tycker jag är helt okej.
 
jag som privatperson , ställer mig alltid frågan . vill jag personligen att nån annan fotograferar mig i samma situation . tycker jag inte det avstår jag . det snackas mycket om rättigheter . men ingenting om hur den känner som blir fotograferad . i dagens samhälle med alla olika möjligheter till att publicera bilder kan det få oanade följder .

Jag fotograferade en liknande situation tidigare i år och fick tillbaka detta från den skadades partner. Jag hade skickat bilderna till dem när det stod klart att det "bara" rörde sig om benbrott i axeln samt sagt att jag inte hade för avsikt att publicera dem någonstans:
"Tack. Som vanligt väldigt fina bilder du tar. Eftersom där inte är närbilder så kan du använda bilderna som du vill.
***** har ont i axeln och det kommer ta tid men hon är vid gott mod. "

Jag tror tvärtom att, förutsatt att allt slutar lyckligt, vissa drabbade kan uppskatta att se bilder av hur räddningspersonalen arbetade under olyckan. Inte att de sprids på nätet, utan mer som ett personligt minne av något dramatiskt skeende i deras liv. Om utgången inte är lycklig blir efterarbetet självklart väldigt annorlunda,
 
Jag har kanske en annan moralisk kompass och avstår normalt att fota i sådana situationer. Det är för mig främmande att för eget bruk ha bilder på andras olycka i min samling. Om jag försörjde mig som nyhetsjournalist vore det en annan sak men det är ju ganska få av oss som gör det.

Jag håller med, kan inte tänka mig att ta bilder på andras olycka. Min moral stoppar mig.
 
Det blir alltid knepigt när andra ska ha synpunkter på vad som är lämpligt att fotografera. Vi tycker olika och numera verkar dessutom någon sorts politiskt korrekt uppfattning gälla på internet, där vissa saker är tabu att fotografera och ännu fler situationer är olämpliga. Själv har jag inga problem med bilder på tiggare och uteliggare, medan andra inte gillar sådana bilder. Nakenhet och badstrandsfoton är tillfällen som får vissa att gå i spinn och olycksbilder är spännande och intressanta för somliga, men avskyvärda för andra. Terrorattentatet på Drottninggatan skulle jag inte ha några problem med att fotografera, men bilder på överkörda och sönderslitna offer (som fanns på internet) skulle jag inte vilja ha i min samling. Eget sunt förnuft tror jag man kommer långt med. Att sedan det finns mängder av andra uppfattningar får man nog lära sig leva med. Men man ska kunna stå för sina bilder. Personligen tycker jag man ska respektera dem man fotograferar och situationen de befinner sig i och inte hävda sina rättigheter in absurdum.
 
Personligen är jag inte så intresserad av att fota olyckor men jag har hört att det finns goda skäl att faktiskt göra det, även om man initialt kan tycka att det bär emot och är förkastligt. Jag tog del av ett argument, som jag inte minns i detalj, här i England, då en polis felaktigt stoppade någon från att fota. Det gick ut på att olyckor kan vara viktiga att skildra från samhällssynpunkt när det gäller bevisföring och vad som exakt hände efter olyckan. Jag pratar absolut inte om nån sensationsjournalistik här. Pressen har inte möjlighet att täcka allt och är tacksam för att det finns privatpersoner som är ute och fotar på samma sätt som om en tidningsfotograf skulle ha varit på plats. Det viktiga är ju sedan vad som publiceras.

Mvh
Fredrik
 
Jag håller med, kan inte tänka mig att ta bilder på andras olycka. Min moral stoppar mig.

Håller med.

Har också fullt förståelse, det är ju en självklarhet, att journalister och nyhetsfotografer dokumenterar dessa händelser. Yrkesfolk som arbetar med att upplysa.

Men för eget bruk, nyfikenhet eller "jag fotar tills nån förbjuder mig". Nä jag fattar inte det. Men vi är alla olika.
 
Nej, mer hänsynsfullt än så går det väl knappast att ta bilder på olyckor, om man nu inte väljer att avstå helt.
 
Samma här

Jag håller med, kan inte tänka mig att ta bilder på andras olycka. Min moral stoppar mig.

Dessutom är fotograferna ofta lite väl närgångna. En del skyr inget inför möjligheten till att få med sig en häftig bild. Fråga trafikpolisen om hur det kan se ut vid en trafikolycka.

Jag avstår också från att ta olycksbilder. Även om jag vet att jag inte skall publicera bilderna men de vet inte offret och dennes anhöriga.
 
För att återgå till trådens ämne så kan en fastighetsägare ställa vilka krav som helst för att någon ska få vistas på dennes mark. T.ex. att man måste ha en gul mössa på sig eller att man inte får fotografera.

Kraven behöver inte ställas i förväg och kan ändras närsomhelst. Om inte fotografen slutar fotografera kan fastighetsägaren kräva att fotografen lämnar fastigheten, om den senare vägrar så behövs polis för att avhysa fotografen.

Fastighetsägaren kan överlåta rätten att disponera fastigheten till någon annan och det är då denne som kan ställa diverse krav för vistelse på fastigheten.
 
För att återgå till trådens ämne så kan en fastighetsägare ställa vilka krav som helst för att någon ska få vistas på dennes mark. T.ex. att man måste ha en gul mössa på sig eller att man inte får fotografera.

Kraven behöver inte ställas i förväg och kan ändras närsomhelst. Om inte fotografen slutar fotografera kan fastighetsägaren kräva att fotografen lämnar fastigheten, om den senare vägrar så behövs polis för att avhysa fotografen.

Fastighetsägaren kan överlåta rätten att disponera fastigheten till någon annan och det är då denne som kan ställa diverse krav för vistelse på fastigheten.
TS fotograferar en del mountainbike i skog så jag antar att det rör sig om det med hans beskrivning.
Frågan är då om en skogsägare kan avvisa en p.g.a. gul keps, fotograferar eller för att man plockar bär på skogsägarens mark. Jag förmodar att svaret är nej p.g.a. de konflikter som finns mellan bärplockare och markägare http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5598909
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar