Jag kan kanske bidra till att öka förvirringen ytterligare kring det här fenomenet.
Jag hoppade ju in i den här tråden när den var ny för runt ett år sedan. Jag har ju sett en hel del skrivet kring det här fenomenet (i synnerhet på Dpreview för några år sedan - men då mest kring D2-generationen av proffskameror). Jag har även pratat med flera olika press- och sportfotografer och av alla dem (det här var alltså sådana som kör Nikon) var det bara en som sett fenomenet och då på en enda kamera.
Själv kör jag nu min fjärde och femte Nikon-kamera parallellt, två D3-hus. Ett som jag jag skaffade precis när D3 kom ut i slutet av 2007, ett som jag köpte begagnat i början av förra hösten. Min ursprungliga D3 har använts i stort sett dagligen sedan den var ny, ligger ständigt och skramlar i ryggsäcken och ser ut därefter. Repig och sliten. Tumgreppet bak på minneskortsluckan är nästan blankslitet men alla gummigrepp sitter som berget (precis som de gjort på mina tidigare Nikon-kameror. Kan tilläggas att kameran (ofta) blivit regnad på och att den använts i allt från stark hetta till rejäl kyla och allt däremellan.
Mitt andra D3-hus som jag som sagt köpte begagnat hade gått runt 170000 bilder och var i ganska fint skick (alltså fram till att jag började använda det bortsett just från att gummigreppen var nötta och lite blankslitna. Jag hann köra runt 30000 bilder med det huset under hösten och allt var frid och fröjd.
Så åkte jag till Peru över jul och nyår. Hade med mig D3 nummer 2 och en lånad D7000. Kompisen hade med sig en D3s och en D300. Efter några dagar for vi ned till öknen runt Nazca. Ni vet där de har lagt ut stenar som bildar gigantiska figurer som enklast ses från flygplan. Kan rekommenderas om ni har vägarna förbi. Hur som helst där rådde torrt ökenklimat, runt 20 grader varmt. Tänk trevlig inte allt för varm svensk sommardag ungefär. Där lossnade plötsligt tumgreppet nästan helt, gummit framtill på greppet delvis och till och med gummit under objektivfattningen (som i alla fall jag nästan aldrig rör vid) sitter lite löst. Det gick tvärt från att sitta fast till att inte göra det inom loppet av ett par timmar.
Ingen av de andra tre Nikon-kamerorna (eller objektiven) som var med på resan fick några sådana problem och inte fick de några problem under veckan i regnskog sedan heller (mycket varmare och rejält fuktigt, så att man fick problem med imma i objektiven).
Jag har inte brytt mig så mycket om att gummigreppen på ena kameran hänger lite på trekvart, men märkligt är det.
Det som förbryllar mig med det här fenomenet är att
- det trots allt verkar drabba ett ganska litet antal kameror (totalt sett)
- att det verkar drabba vissa personer oftare än andra, men att man som i mitt fall kan ha en kamera som drabbas och andra som är lika mycket använda som inte drabbas
- att det verkar uppstå i vilt skiftande klimat/förhållanden. Om inte Åre förändrats drastiskt sedan jag var där senast så är väl inte de en snustorr stenöken, eller vad säger du Ola?
- att det inte verkar ha speciellt mycket med mängden användning/slitage att göra. Det finns ju gott om D2- och D3-kameror som gått många, många hundratusen exponeringar utan att greppen släpper
- att det ofta verkar uppstå ganska tvärt för en del, och uppstå gradvis för andra
- Trots att Canon-kameror används på liknande sätt och av liknande människor så har jag aldrig hört talas som fenomenet där
Kort sagt, fenomenet verkar uppstå märkligt slumpmässigt.
Jag hoppade ju in i den här tråden när den var ny för runt ett år sedan. Jag har ju sett en hel del skrivet kring det här fenomenet (i synnerhet på Dpreview för några år sedan - men då mest kring D2-generationen av proffskameror). Jag har även pratat med flera olika press- och sportfotografer och av alla dem (det här var alltså sådana som kör Nikon) var det bara en som sett fenomenet och då på en enda kamera.
Själv kör jag nu min fjärde och femte Nikon-kamera parallellt, två D3-hus. Ett som jag jag skaffade precis när D3 kom ut i slutet av 2007, ett som jag köpte begagnat i början av förra hösten. Min ursprungliga D3 har använts i stort sett dagligen sedan den var ny, ligger ständigt och skramlar i ryggsäcken och ser ut därefter. Repig och sliten. Tumgreppet bak på minneskortsluckan är nästan blankslitet men alla gummigrepp sitter som berget (precis som de gjort på mina tidigare Nikon-kameror. Kan tilläggas att kameran (ofta) blivit regnad på och att den använts i allt från stark hetta till rejäl kyla och allt däremellan.
Mitt andra D3-hus som jag som sagt köpte begagnat hade gått runt 170000 bilder och var i ganska fint skick (alltså fram till att jag började använda det bortsett just från att gummigreppen var nötta och lite blankslitna. Jag hann köra runt 30000 bilder med det huset under hösten och allt var frid och fröjd.
Så åkte jag till Peru över jul och nyår. Hade med mig D3 nummer 2 och en lånad D7000. Kompisen hade med sig en D3s och en D300. Efter några dagar for vi ned till öknen runt Nazca. Ni vet där de har lagt ut stenar som bildar gigantiska figurer som enklast ses från flygplan. Kan rekommenderas om ni har vägarna förbi. Hur som helst där rådde torrt ökenklimat, runt 20 grader varmt. Tänk trevlig inte allt för varm svensk sommardag ungefär. Där lossnade plötsligt tumgreppet nästan helt, gummit framtill på greppet delvis och till och med gummit under objektivfattningen (som i alla fall jag nästan aldrig rör vid) sitter lite löst. Det gick tvärt från att sitta fast till att inte göra det inom loppet av ett par timmar.
Ingen av de andra tre Nikon-kamerorna (eller objektiven) som var med på resan fick några sådana problem och inte fick de några problem under veckan i regnskog sedan heller (mycket varmare och rejält fuktigt, så att man fick problem med imma i objektiven).
Jag har inte brytt mig så mycket om att gummigreppen på ena kameran hänger lite på trekvart, men märkligt är det.
Det som förbryllar mig med det här fenomenet är att
- det trots allt verkar drabba ett ganska litet antal kameror (totalt sett)
- att det verkar drabba vissa personer oftare än andra, men att man som i mitt fall kan ha en kamera som drabbas och andra som är lika mycket använda som inte drabbas
- att det verkar uppstå i vilt skiftande klimat/förhållanden. Om inte Åre förändrats drastiskt sedan jag var där senast så är väl inte de en snustorr stenöken, eller vad säger du Ola?
- att det inte verkar ha speciellt mycket med mängden användning/slitage att göra. Det finns ju gott om D2- och D3-kameror som gått många, många hundratusen exponeringar utan att greppen släpper
- att det ofta verkar uppstå ganska tvärt för en del, och uppstå gradvis för andra
- Trots att Canon-kameror används på liknande sätt och av liknande människor så har jag aldrig hört talas som fenomenet där
Kort sagt, fenomenet verkar uppstå märkligt slumpmässigt.