ANNONS
Annons

Kan någon berätta för mig hur blixtar fungerar?

Produkter
(logga in för att koppla)
  • Blixtnivåkompensation - vilket väl motsvarar ljusstyrkan hos studioblixt
  • Blixtläge - iTTL, icke TTL, Autobändarblixt, Manuellt, Reptereande
  • Belysningsmönster - standard, centrumavvägt, jämnt
  • Bländarvärde - separat för blixt resp kamera
  • ISO - separat för blixt resp kamera
  • Format - FX, DX
  • Zoom - avstånd i meter
  • osv

Antagligen var det kanske ett förhastat beslut att köpa en SB-900 som nybörjare
Nej det är inget förhastat beslut.
Det är en väldigt fin och kompetent blixt och kommer att vara en kompanjon i många år.

[*]Blixtnivåkompensation - vilket väl motsvarar ljusstyrkan hos studioblixt
Nej riktigt så kan man nog inte se det.
Se det mer som en justering av blixljuset i förhållande till om automatiken hade fått bestämma allt. En mycket användbar funktion.
 
Först ett stort tack till Per för ett väldigt ödmjukt och utförligt svar gällande blixtar och studioblixtar i synnerhet. Förklarade en hel del faktiskt.

Är naturligtvis väldigt tacksam även för dina svar Per, men jag avsåg Eriks långa ödmjuka svar (läste fel när jag skrev inlägget). Tack båda för era kommentarer.
 
Nybörjarinfo om kamerablixtar

Finns det någon som har några bra länkar till grundläggande info om kamerablixtar?

Och då tänker jag inte på blixtens placering, paraply, softboxar, osv utan mer på hur man med olika inställningar kan påverka bilden. Det jag hittat när jag sökt via Fotosidan och Google handlar nästan uteslutande om studioblixtar.
 
Lite om studioblixtar :)

... hoppas du ursäktar Emma ;-)


1. De flesta hänvisar till Studioblixtar, fungerar inte "vanliga" kamerablixtar lika bra eller är det en prisfråga?
2. Kameran styrs av ISO = slutartid + bländare, men vilka faktorer påverkar blixten?
3. Hur fungerar det med slutartid, kan jag ha en slutartid för fotot och en annan för blixten?
4. Ledtal är en blixts ljusstyrka, så långt är jag med, men kan man jämföra det med bländaren på en kamera? Alltså en stor bländare (f2,0) ger kortare slutartid vs. högt ledtal ger kortare blixttid, eller?

Största fördelen med studioblixten är nog att den har inställningsljus, ett ljus som lyser hela tiden för att man ska kunna se och inse hur ljus o skugga blir när bilden tas med blixten.
Inställningsljuset är dock så svagt att det inte påverkar blixtexponeringen.

Blixtexponeringen påverkas av bländare och isotal, inte kamerans exponeringstid.

Normal slutartid vid användning av studioblixtar är ca 1/125 -1/250 försöker du använda kortare tid , ex 1/1000 s, blir bara en liten del av bilden exponerad och resten svart-oexponerad.
Plåtar du interiörer med kamera på stativ välj en längre slutartid, 1/30- 1/4 eller flera sekunder, för att på så sätt få med mer av det befintliga ljuset, utan att ändra exponeringen av blixtljuset.
Ändrar du i stället bländaren så ändras både exponeringen av blixtljuset och det befintliga ljuset.

Ljuset gör bilden, inte kameran :)

Hälsn.

/Janne Höglund.
 
Först ett stort tack till Per för ett väldigt ödmjukt och utförligt svar gällande blixtar och studioblixtar i synnerhet. Förklarade en hel del faktiskt.



Njo, mina konstiga frågor som nybörjare beror på att jag köpte en SB-900 för att få en kraftfull blixt på kameran, men efter Pers svar förstår jag nu att den har betydligt fler inställningar än en studioblixt. Det går att välja:

  • Blixtnivåkompensation - vilket väl motsvarar ljusstyrkan hos studioblixt
  • Blixtläge - iTTL, icke TTL, Autobändarblixt, Manuellt, Reptereande
  • Belysningsmönster - standard, centrumavvägt, jämnt
  • Bländarvärde - separat för blixt resp kamera
  • ISO - separat för blixt resp kamera
  • Format - FX, DX
  • Zoom - avstånd i meter
  • osv

Utöver dessa så kan jag via kameran välja olika blixtfunktioner, t.ex. höghastighetssynk, blixtvärdeslås, långsam synk, röda ögon..., synk bakre ridå, så lite fler inställningar än att "bara" öka och minska ljusstyrkan ;-)

... och jo faktiskt, den har modelleringsljus! Trycker man in testknappen lyser den med fast sken i ca 3 sekunder, sedan kan man ju tänka sig vad det äter batteri.

Antagligen var det kanske ett förhastat beslut att köpa en SB-900 som nybörjare, men just då tyckte jag att den var liten och nätt, batteridriven och kunde monteras på kameran. Har sett att Nikon har kurser för sina blixtar så det får väl bli en sådan kurs så man kan lära sig hands-on av någon som kan just min blixt utan och innan. Sedan kan man ju alltid välja studioblixt till studion hemma senare.

Blixtnivåkompensation har grundinställningen 0 (noll). Den används när blixten är ställd till något av sina automatiska val. Om man låter den vara på 0 låter man automatiken välja den blixtstyrka som den tycker lagom. Om man vill ha mer eller mindre ljus ändrar man detta genom att välja t ex +1,3 eller -1. Det påminner om hur man använder exponeringskompensation på kameran. (På en studioblixt finns inte automatik, och därmed ingen inställning för att kompensera detta. Där ställer man ett värde helt manuellt i stället.)

TTL-lägena är automatiska lägen som skickar ut en förblixt för att kolla hur mycket ljus som behövs. (TTL står för Through The Lens, det är alltså genom objektivet ljusmätningen görs.) Förblixten är inget man hinner uppfatta medvetet, det ser ut som det bara blixtar en gång eftersom blixtarna kommer så tätt. TTL är lätt att arbeta med och är oftast att föredra när man bara har en blixt på kameran. Nackdelar är att förblixt utlöser andra blixtar som är satta till slavar (så att dessa blixtrar innan exponeringsögonblicket och alltså blir värdelösa). En del individer och djur verkar vara extra snabba på att reagera på blixtljus med att blinka vilket gör att de får halvslutna ögon när den egentliga blixten kommer (tyvärr min är sambo sådan :( ). Då är det mindre sofistikerade automatikläget att föredra eftersom det inte skickar ut någon förblixt. Vet inte hur ljusmätningen görs i detta läge men det brukar oftast funka fint.
I manuellt läge bestämmer du helt själv hur starkt blixten ska lysa. Mycket bra i kontrollerade situationer där man har tid att testa sig fram till exakt vilken ljusstyrka man tycker blir bäst.
Repeterande läge skickar ute en mängd ljuspulser som ett snabbt stroboskop under exponeringstiden och kan ge coola effekter. Funkar bäst med riktigt mörk bakgrund. Det är en specialinställning som mycket sällan används.

Belysningsmönster kollar du lättast själv hur de påverkar belysningen av motivet. Plåta en jämnfärgad vägg så ser du hur blixtens ljusbild förändras mellan lägena. (Använd vidvinkelobjektiv så du inte bara ser mitten av den belysta delen av väggen.) Jag skulle tro att det inte har särksilt stor (kanske ingen) betydelse vid vanligt fotograferande.

Bländare och ISO kan inte vara separat för blixt resp. kamera. Blixten har varken sensor eller bländaröppning. Dessa inställningar (på blixten) är till för att berätta för blixten vilka inställningar kameran har. Det används bara i de fall man har en kamera som inte är kompatibel med blixtens automatik, som inte via blixtskon berättar för blixten hur den är inställd. När du plåtar med en vanlig digital systemkamera från Nikon känner blixten av hur din kamera är inställd och du behöver aldrig bry dig om det.

Format FX / DX bore också kännas av automatiskt. Det är alltså om man har fullformatskamera, t ex D700 eller en kamera med cropsensor, t ex D90. Skillnaden är att blixten inte behöver belysa lika stor yta med samma brännvidd på objektivet ifall man har en cropkamera.

Zoom avstånd i meter. Detta känner blixten av automatiskt ifall man inte väljer att ändra det. Det är en inställning som gör att ljuskonen blir vidare om man har ett vidvinkelobjektiv och smalare ifall man har ett teleobjektiv. Om du har ett zoomobjektiv hör du hur det surrar i blixten när du ändrar brännvidd. Det är blixtens zoommotor som jobbar för att förändra blixtens ljusbild så att den är lagom stor för det du ser genom sökaren. Finns mycket sällan någon anledning att stänga av denna automatik.

Höghastighetssynk gör att du kan ha kortare slutartider än normalt. Används för att minimera omgivande ljus som når sensorn och därmed kunna använda större bländare.

Blixtvärdeslås gör att du gör ljusmätningen i förväg och kan behålla den inställningen till senare exponeringar. Liknar exponeringslås som brukar finnas på kameror.

Långsam synk betyder att kameran (ifall du har den inställd på något automatiskt läge) väljer de inställningar den hade gjort ifall du inte haft någon blixt monterad. Det används för att få in mer befintligt ljus i bilden tillsammans med blixtljuset. Vanligt vid t ex mingelfoto eller andra tillfällen där det omgivande ljuset är viktigt för stämningen.

Röda ögon säger sig självt. Det läget skickar ut förblixtar som är tillräckligt tydliga för att man ska hinna uppfatta dem. Iris hinner dra ihop sig så att men inte belyser lika mycket av ögats röda insida. Mindre risk för att det blir röda pupiller men större risk för att ögonen ser "vassa" ut (pga små pupiller) och att folk hinner reagera lite på blixten. Oftast slipper man röda ögon även utan denna inställning när man använder extern blixt eftersom avståndet till objektivet är större än med den inbyggda och den därmed inte belyser den del av ögats insida som ses genom objektivet.

Synk bakre ridå är samma som långsam synk med den skillnaden att blixten blixtrar i slutet av slutartiden, precis innan slutaren stängs, i stället för i början. Kan se bättre ut i vissa fall när man har rörliga motiv, lite längre slutartider än normalt men är mycket svårare att tajma än långsam synk (eftersom det är svårt att fånga ögonblick när den huvudsakliga belysningen blir fördröjd).

Jag tror att det är väldigt svårt att få någon känsla för hur blixtar fungerar genom att få skriftliga svar på forum. Nu måste du testa en massa inställningar i praktiken. Fota jättemycket och återkom gärna med fler frågor när det är något som gått snett, du behöver tips om hur blixtbelysningen i någon bild kan förbättras eller du har någon annan fundering. Ser fram emot bildexempel...
 
Nu måste du testa en massa inställningar i praktiken. Fota jättemycket och återkom gärna med fler frågor när det är något som gått snett, du behöver tips om hur blixtbelysningen i någon bild kan förbättras eller du har någon annan fundering. Ser fram emot bildexempel...
Enklast att börja är att läsa manualen till blixten.
Här finns exempel på resultat och du kan testa allt som visas.
 
Enklast att börja är att läsa manualen till blixten.
Här finns exempel på resultat och du kan testa allt som visas.

Tyvärr så måste jag nog säga att Nikon totalt misslyckats med manualen/erna till SB-900. Användarhandboken är för mig förvirrande och den exempelsamling som medföljer har knappt märkbara skillnader mellan exempelbilderna, dessutom saknas blixtinfo, däremot anges att bilderna är tagna med en D3 och 24-70 objektiv ;-)

Men jag hittade idag faktiskt en bra källa för mig som nybörjare med blixt, nämligen Digital Photography School.
 
Källan du länkar till verkar bra vid första anblicken. Den lär ut exponeringsstegen på ett bra sätt men den har också en del stora brister. Den berättar t ex inget om blixtens automatik. I exemplen kör de ju SB-900 helt manuellt, precis som man gör med en studioblixt.
Den största bristen är däremot att den nästan helt utelämnar information om position och om ljusformare finns inte ett ord. För att få ljuset att bli som på den första bilden (tjejen framför stadsvyn) kan man inte ha SB-900 på kameran med de parametrar som anges. Testa själv att sätta blixten på manuell 1/2 styrka, kameran på ISO 200 och bländare 6,3 och bränn av en exponering på något som befinner sig tre fot bort. Den viktiga info som utelämnats är att blixten studsar mot, eller lyser genom någon form av ljusformare (som stjäl ljus) och att blixten är slagen från sidan. Det finns ju en möjlighet att blixten sitter på kameran och är studsad rakt åt sidan mot någon ljus yta men troligare är att den står på stativ med ett paraply eller någon annan ljusformare. Man ser att ljuset har en mycket mjukare karaktär än det blir från en blixt utan ljusformare. Mjukare ljus betyder inte svagare ljus, det betyder att det kommer från en större yta och att skuggorna därför blir luddigare och mjukare. Det är ingen slump att de allra flesta guider handlar om positioner mer än inställningar eftersom det är mycket viktigare för bildens karaktär.

Notera i sista exemplet hur mycket skillnad det gör att flytta blixten två fot närmare motivet. Det är det vettigaste avsnittet i artikeln eftersom det klargör hur enormt stor betydelse blixtens placering har.
En annan bra sak de tar upp är hur man med olika kombinationer av bländare och blixstyrka kan få samma exponering av det blixtbelysta motivet men att de olika kombinationerna ger det befintliga ljuset olika stor betydelse. Oviktigt i studio men värt att tänka på i andra sammanhang.

Vet inte om du kanske är extremt teoretiskt lagd men jag skulle tro att för de flesta är detta ett väldigt avigt sätt att närma sig blixtfoto. Jag trodde att studiofoto med blixtar var något komplicerat och svårt tills jag testade det första gången. Visst, man vinner väldigt mycket på att få några grundinställningar att utgå från men sedan är det enklast att testa och titta hur det blir på bilderna.
 
ANNONS
Köp Fujifilm GFX100S II hos Götaplatsens Foto