Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Köpa ny Bildskärm

Produkter
(logga in för att koppla)
Man får som sagt vad man betalar för....
Men vet ej om jag vill ha en ny Imac eller först testa med en extern skärm för att se om det är ok. Så hade nog velat ha en billigare skärm i max 3000 kr klassen.... Eller det får man ej för de pengarna??
 
Man får som sagt vad man betalar för....
Men vet ej om jag vill ha en ny Imac eller först testa med en extern skärm för att se om det är ok. Så hade nog velat ha en billigare skärm i max 3000 kr klassen.... Eller det får man ej för de pengarna??

iMacs egen skärm är inte så rolig för bildbearbetning. Och jag har dålig koll på skärmar i prislägen från 5000 kr och neråt. Har aldrig hittat någon som har tillräckligt bra prestanda för mina krav. Nu är ju mina krav rätt högt ställda ;-)
 
Kika in benq sw2700pt
Jäkla nöjd med min faktiskt. Kommer med sladd att bara plugga in i thunderbolten/DisplayPort dessutom.
 
Det florerar eländigt massa floskler om kalibrering av skärmar som om det vore en livsnödvändighet för att få bra bilder och kunna göra en bildbehandling. Idag är de flesta skärmar fullt tillräckliga för amatörbruk. Oftast är det skärmarnas ljusstyrka som skiljer mest. Ett tränat öga kan upptäcka färgstick bättre än den bästa kalibrator. Detta vet de som arbetar med färgkopiering och tryckteknik yrkesmässigt. För övriga som blir osäkra när flosklerna florerar, vill jag tipsa om nedanstående enkla metod...


Test: Ta en bild med din kamera en molnig dag på ett hyfsat varierande motiv gärna med hudtoner. Låt ett bra labb göra några bilder åt dig. Jämför pappersbilderna med när bilderna visas på din skärm. Då har du referensobjekt och kan om möjligt skruva själv till det du tycker ser bra ut.

Till den som köpt en fin skärm; nej du behöver inte köpa en kalibrator. Gör du det enkla testet och det ser bra ut så är det bra. Hitta en "ljusnivå" på din skärm som du använder när du bildbehandlar samt ska skapa bilder för utskrift. Det är oftast där problemet ligger, och försök att jobba i någorlunda samma rumsbelysning under bildbehandlingen.
 
Det florerar eländigt massa floskler om kalibrering av skärmar som om det vore en livsnödvändighet för att få bra bilder och kunna göra en bildbehandling. Idag är de flesta skärmar fullt tillräckliga för amatörbruk. Oftast är det skärmarnas ljusstyrka som skiljer mest. Ett tränat öga kan upptäcka färgstick bättre än den bästa kalibrator. Detta vet de som arbetar med färgkopiering och tryckteknik yrkesmässigt. För övriga som blir osäkra när flosklerna florerar, vill jag tipsa om nedanstående enkla metod...


Test: Ta en bild med din kamera en molnig dag på ett hyfsat varierande motiv gärna med hudtoner. Låt ett bra labb göra några bilder åt dig. Jämför pappersbilderna med när bilderna visas på din skärm. Då har du referensobjekt och kan om möjligt skruva själv till det du tycker ser bra ut.

Skärmen jag köpte sist låg väldigt fel tyvärr (alldeles för varm - minst 400-500K i motsvarighet), så fick köpa en begagnad kalibrator som jag sedan sålde vidare för samma pris som jag köpte den. Väldigt smidigt att koppla in, trycka på ett par knappar och vänta några minuter så var det klart. Har inte känt behov av att kalibrera sedan dess.
 
Det florerar eländigt massa floskler om kalibrering av skärmar som om det vore en livsnödvändighet för att få bra bilder och kunna göra en bildbehandling. Idag är de flesta skärmar fullt tillräckliga för amatörbruk. Oftast är det skärmarnas ljusstyrka som skiljer mest. Ett tränat öga kan upptäcka färgstick bättre än den bästa kalibrator. Detta vet de som arbetar med färgkopiering och tryckteknik yrkesmässigt. För övriga som blir osäkra när flosklerna florerar, vill jag tipsa om nedanstående enkla metod...................
Skojar du? Eller vill du bara provocera?
 
Skojar du? Eller vill du bara provocera?

Vad är det du inte förstår? Fundera på hur alla bilder genom åren som producerats och produceras i färgfotolabben blir korrekta i färg och täthet. Tror du att det är en kalibrator eller analysator som avgör det i slutändan. Det samma gäller bättre skärmar, de kan antingen kalibreras per teknik eller av ett par tränade ögon.

Många förstår inte att ett tränat färgsinne kan vara bättre än den bästa maskin. "- Va! Kan en människa göra det bättre än min dyra nyinköpta kalibrator?..." Jämför med att köra era systemkameror i autoläge konstant. Förhoppningsvis tränar du upp dina sinnen och överglänser automatiken...

Du får gärna berätta om din egen erfarenhet gällande skärmar. Pröva gärna mitt tips om att jämföra; enkelt och väl fungerande.
 
Många förstår inte att ett tränat färgsinne kan vara bättre än den bästa maskin.

Grattis till ditt tränade färgsinne. Själv är jag inte duktig som du, men tycker att en kalibrator är ett enkelt och bra sett att få skärmen att prestera bra. Med tanke på att skärmen åldras och måste justeras över tid överlåter jag arbetet med varm hand till kalibratorn.
 
Grattis till ditt tränade färgsinne. Själv är jag inte duktig som du, men tycker att en kalibrator är ett enkelt och bra sett att få skärmen att prestera bra. Med tanke på att skärmen åldras och måste justeras över tid överlåter jag arbetet med varm hand till kalibratorn.

Det tar tid att träna upp, olika för olika person, ungefär som musikalitet, men som du säger kan en apparat hjälpa till på vägen. Bedöma färgstick och annat är ju det som är en del fotografins beståndsdelar.

Det sprids felaktig information om detta; jag hoppas bidra till att ta död på den.

"Du kan göra på två sätt; antingen med mjukvara och ditt öga eller med programvara och ett verktyg, som du under kalibreringen fäster på din bildskärm."

Så här skriver Crimson om detta: https://crimson.se/support/kunskapsbank/skarmkalibrering/kalibrera-din-skarm
 
Det florerar eländigt massa floskler om kalibrering av skärmar som om det vore en livsnödvändighet för att få bra bilder och kunna göra en bildbehandling.

Det må överdrivas en smula ibland, men inte värre än "behovet" av superskarpa objektiv eller annat prylrelaterat i kameravärlden :)

Idag är de flesta skärmar fullt tillräckliga för amatörbruk.

Många, men långt ifrån alla, och skillnaderna kan vara överraskande stora.

Oftast är det skärmarnas ljusstyrka som skiljer mest.

Nej, största skillnaderna ligger i betraktningsvinklar, jämnhet och stabilitet. Följt av förgrymd, ljusblödning och inställningsmöjligheter. Sedan kommer egnskaper som kontrast, ljusstycka m m.

Ett tränat öga kan upptäcka färgstick bättre än den bästa kalibrator. Detta vet de som arbetar med färgkopiering och tryckteknik yrkesmässigt.

Nej, de flesta om jobbar i den branschen vet att det exakt motsatta förhållandet råder. Vår mänskliga syn är otroligt otillförlitlig och lättpåverkad när det gäller att bedöma färg. Medan bra mätare är oerhört exakta och
även en rätt enkel mätare har riktigt bra mätprecision så länge de är hela och inte åldrats.

Det du skrev där ovan är ett helt barockt påstående i strid med i princip all känt och etablerad kunskap.

Test: Ta en bild med din kamera en molnig dag på ett hyfsat varierande motiv gärna med hudtoner. Låt ett bra labb göra några bilder åt dig. Jämför pappersbilderna med när bilderna visas på din skärm. Då har du referensobjekt och kan om möjligt skruva själv till det du tycker ser bra ut.

Resultatet från det "bra" labbet kan variera, ljuset en "molnig dag" kan variera, olika kameror ger rätt olika hudtoner och dessutom kan de påverkas kraftigt av hur bilden efterbearbetats (i eller utanför kameran). Så metoden du föreslår är inexakt och kan ge väldigt olika resultat för olika personer.

Till den som köpt en fin skärm; nej du behöver inte köpa en kalibrator.

Alla kan ha stor nytta av en kalibrator, men ju bättre skärm man köper, ju större nytta har man av en kalibrator.

Gör du det enkla testet och det ser bra ut så är det bra. Hitta en "ljusnivå" på din skärm som du använder när du bildbehandlar samt ska skapa bilder för utskrift. Det är oftast där problemet ligger, och försök att jobba i någorlunda samma rumsbelysning under bildbehandlingen.

Nu skrev du faktiskt en intressant sak: ljusnivån i skärmen är ofta det stora problemet.

"försök att jobba i någorlunda samma rumsbelysning" ... Not shit! :)
 
Det må överdrivas en smula ibland, men inte värre än "behovet" av superskarpa objektiv eller annat prylrelaterat i kameravärlden :)



Många, men långt ifrån alla, och skillnaderna kan vara överraskande stora.



Nej, största skillnaderna ligger i betraktningsvinklar, jämnhet och stabilitet. Följt av förgrymd, ljusblödning och inställningsmöjligheter. Sedan kommer egnskaper som kontrast, ljusstycka m m.



Nej, de flesta om jobbar i den branschen vet att det exakt motsatta förhållandet råder. Vår mänskliga syn är otroligt otillförlitlig och lättpåverkad när det gäller att bedöma färg. Medan bra mätare är oerhört exakta och
även en rätt enkel mätare har riktigt bra mätprecision så länge de är hela och inte åldrats.

Det du skrev där ovan är ett helt barockt påstående i strid med i princip all känt och etablerad kunskap.



Resultatet från det "bra" labbet kan variera, ljuset en "molnig dag" kan variera, olika kameror ger rätt olika hudtoner och dessutom kan de påverkas kraftigt av hur bilden efterbearbetats (i eller utanför kameran). Så metoden du föreslår är inexakt och kan ge väldigt olika resultat för olika personer.



Alla kan ha stor nytta av en kalibrator, men ju bättre skärm man köper, ju större nytta har man av en kalibrator.



Nu skrev du faktiskt en intressant sak: ljusnivån i skärmen är ofta det stora problemet.

"försök att jobba i någorlunda samma rumsbelysning" ... Not shit! :)

Märkliga uttalanden från en administratör på ett amatörforum. Själv arbetade jag som färgkopist i många år i samband med fotografering industri och reklamfoto. Vi processade E-6 samt R-3 processen. Färganalysatorer, densitometer var instrument som jag arbetade med dagligen för att styra och kontrollera processerna. (Används än idag). Förutom grundutbildningen inom Foto & Bildteknik gick jag ett flertal kurser för den legendariske Helge Ivarsson, på Kodak Ab Professionella Industriella Avdelningen.

Den digitala delen har jag följt och fortlöpande uppdaterat min kunskap i. Grundläggande optiska och fototekniska regler gälller fortfarande.

Det är ingen större idé att bemöta; men att säga att färgseende inte kan tränas upp avslöjar ju mycket tydligt att du inte arbetat professionellt med detta. I och med det tackar jag för mig och lämnar över till dig att fortsätta sprida kunskap i ämnet.

Ps. Vad har du för fototeknisk bakgrund i ämnet, förutom det du läst på internet?
 
Vad är det du inte förstår? Fundera på hur alla bilder genom åren som producerats och produceras i färgfotolabben blir korrekta i färg och täthet. Tror du att det är en kalibrator eller analysator som avgör det i slutändan.

Det är ju självklart så att det är dina tränade ögon som avgör hur bilden ska se ut. Men om du sitter vid en skärm som visar bilden på ett felaktigt sätt är det svårt att färgkorrigera den. Dessutom tjänar profilen två syften, dels att skärmen ska visa bilden på rätt sätt, dels använder de program som är färghanterade denna profil för att veta vilka egenskaper din skärm har.

Har lite svårt att förstå varför det är så många som tycker att en kalibrator är en alldeles för dyr och onödig sak. En riktigt bra kalibrator kostar cirka 2500 kr. Jämfört med mycket annat inom fotografi är det ju inte särdeles mycket.

Och om du hävdar att man på tryckerier inte kalibrerar sina skärmar, då talar du mot bättre vetande. Jag jobbar med flera av Sveriges bästa tryckerier och de har bra skärmar, bra kalibratorer och bra arbetsmiljö.
 
Det är ju självklart så att det är dina tränade ögon som avgör hur bilden ska se ut. Men om du sitter vid en skärm som visar bilden på ett felaktigt sätt är det svårt att färgkorrigera den. Dessutom tjänar profilen två syften, dels att skärmen ska visa bilden på rätt sätt, dels använder de program som är färghanterade denna profil för att veta vilka egenskaper din skärm har.

Har lite svårt att förstå varför det är så många som tycker att en kalibrator är en alldeles för dyr och onödig sak. En riktigt bra kalibrator kostar cirka 2500 kr. Jämfört med mycket annat inom fotografi är det ju inte särdeles mycket.

Och om du hävdar att man på tryckerier inte kalibrerar sina skärmar, då talar du mot bättre vetande. Jag jobbar med flera av Sveriges bästa tryckerier och de har bra skärmar, bra kalibratorer och bra arbetsmiljö.

Självklart Stefan är det en nytta i att kalibrera sin skärm. Jag utgår från amatörperspektivet och försöker göra det enkelt och inte skrämma upp folk med att det inte går att göra själv med bra resultat även utan ett instrument. Vad som görs på tryckerier och i labben lämnar jag därhän. Där är det ju nödvändigt att ha exakt kontroll på hela kedjan. Det är bättre att den gängse amatören förstår att med enkla medel kan ett bra resultat uppnås.

Det finns en bra testbild på Crimsons sida att ladda ner för den hugade. Eller beställ en utskrift av Crimson på denna (jag förutsätter att de har styr på sina processer samt utskrifter och levererar en färgriktig pappersbild). Då kan du göra jämförelsetestet med din skärm.
 
Märkliga uttalanden från en administratör på ett amatörforum. Själv arbetade jag som färgkopist i många år i samband med fotografering industri och reklamfoto. Vi processade E-6 samt R-3 processen. Färganalysatorer, densitometer var instrument som jag arbetade med dagligen för att styra och kontrollera processerna. (Används än idag). Förutom grundutbildningen inom Foto & Bildteknik gick jag ett flertal kurser för den legendariske Helge Ivarsson, på Kodak Ab Professionella Industriella Avdelningen.

Den digitala delen har jag följt och fortlöpande uppdaterat min kunskap i. Grundläggande optiska och fototekniska regler gälller fortfarande.

Det är ingen större idé att bemöta; men att säga att färgseende inte kan tränas upp avslöjar ju mycket tydligt att du inte arbetat professionellt med detta.

Nej, det påstod jag inte alls. Nu försöker du skälla på mig för saker du hittar på att jag sagt :)

Det finns människor som tränat upp fantastiskt färgseende, men de kan fortfarande inte tävla med förmågan hos en bra kalibrator. Och då talar vi om människor som arbetar med färg och tryck och som ofta har gjort det hela sina yrkeskarriärer.

För oss vanliga dödliga är en kalibrator, även en relativt enkel sådan, ett överlägset mycket enklare sätt att få en skärm bra inställd än att lägga ner åratal av träning på att nästan men inte riktigt kunna uppnå samma resultat.

I och med det tackar jag för mig och lämnar över till dig att fortsätta sprida kunskap i ämnet.

Ps. Vad har du för fototeknisk bakgrund i ämnet, förutom det du läst på internet?

Jag har som en del av mitt jobb mätt, testat och jämfört bildskärmar, bokstavligen hundratals av dem, sedan 2003 för att nu ta upp en sak. Och jag har genom åren fått många intressanta genomgångar kring färg och färgåtergivninghär från bildskärmstillverkare, tillverkare av kalibratorer, människor som arbetar med tryck och reproduktion, av annat branschfolk som jobbar med allt från skrivarbläck till papper, skrivare eller tryckteknik. En av dem är för övrigt Stefan Ohlson som jag såg också svarat dig. Han är en av Sveriges ledande experter på det här området och har utbildat hundratals fotografer i ämnet.
 
Inom budget

Om du skall få en skärm inom budget som du kan kalibrera och som har en stor färgrymd så rekommenderar jag dig att titta på denna;Dell UltraSharp 27 | UP2716D. Jag har en föregångare till den och kalibrerar den av och till med en xrite-kalibrator. Det fungerar utmärkt. Lätt att ställa in ljusstyrkan så att den överensstämmer med min Epsonskrivare. Det finns också en motsvarande 4K-skärm men den är betydligt dyrare. Mvh Åke
 
Nej, det påstod jag inte alls. Nu försöker du skälla på mig för saker du hittar på att jag sagt :)

Det finns människor som tränat upp fantastiskt färgseende, men de kan fortfarande inte tävla med förmågan hos en bra kalibrator. Och då talar vi om människor som arbetar med färg och tryck och som ofta har gjort det hela sina yrkeskarriärer.

För oss vanliga dödliga är en kalibrator, även en relativt enkel sådan, ett överlägset mycket enklare sätt att få en skärm bra inställd än att lägga ner åratal av träning på att nästan men inte riktigt kunna uppnå samma resultat.



Jag har som en del av mitt jobb mätt, testat och jämfört bildskärmar, bokstavligen hundratals av dem, sedan 2003 för att nu ta upp en sak. Och jag har genom åren fått många intressanta genomgångar kring färg och färgåtergivninghär från bildskärmstillverkare, tillverkare av kalibratorer, människor som arbetar med tryck och reproduktion, av annat branschfolk som jobbar med allt från skrivarbläck till papper, skrivare eller tryckteknik. En av dem är för övrigt Stefan Ohlson som jag såg också svarat dig. Han är en av Sveriges ledande experter på det här området och har utbildat hundratals fotografer i ämnet.


En tränad kopist, tryckare avgör slutligen alltid hur bilden eller trycket ska bli. Inte en kalibrator. För dig som inte arbetat med detta och istället mätt och gjort massor andra tester förstår jag att det jag säger ruckar på hela din uppfattning om att en apparat alltid bättre än en människas sinnen. Om så vore fallet behövdes inget folk på labben eller i tryckerierna med tränade färgseenden.


Med jämförelsetestet behövs inte "min" träning. Alla kan enkelt se resultatet i praktiken och samtidigt lära sig något på vägen.
 
Själv arbetade jag som färgkopist i många år i samband med fotografering industri och reklamfoto. Vi processade E-6 samt R-3 processen. Färganalysatorer, densitometer var instrument som jag arbetade med dagligen för att styra och kontrollera processerna.

!

Ahh.

Intressant att du använder instrument, och inte litar på din egna kunskap och överlägsna mänskliga tränade uppskattning.
 
En tränad kopist, tryckare avgör slutligen alltid hur bilden eller trycket ska bli. Inte en kalibrator. För dig som inte arbetat med detta och istället mätt och gjort massor andra tester förstår jag att det jag säger ruckar på hela din uppfattning om att en apparat alltid bättre än en människas sinnen. Om så vore fallet behövdes inget folk på labben eller i tryckerierna med tränade färgseenden.

Med jämförelsetestet behövs inte "min" träning. Alla kan enkelt se resultatet i praktiken och samtidigt lära sig något på vägen.

Att en kalibrator är både exaktare och mer konsekvent än människans sinnen är inget jag har hittat på - det är en konsekvens av hur vår (i och för sig fantastiska) synförmåga fungerar. Hur bra färgseende en människa än tränat upp är de alla A) lite individuellt olika, B) alltid lite inkonsekventa och C) lätt påverkade av störningsfaktorer (ljus, färger kring skärmen, vad man sett strax innan osv).

Att det behövs människor med bra färgseende kullkastar inte att kalibratorer är exakta och konsekventa eller att de är ett både enklare och effektivare sätt att få bra kalibrerade bildskärmar. Det är som att påstå att det inte behövs exponeringsmätare eftersom det finns erfarna fotografer och kopister som är bra på att bedöma exponering.

Som Stefan påpekade, en bra kalibrator grå att få för runt 2500 kronor idag och är ett både enkelt och mycket effektivt sätt att få en skärm som faktiskt visar så korrekta färger den kan.

Visst har kvaliteten på bildskärmar jämnats ut de senaste tio eller tjugo åren. Men det är fortfarande påtagliga generella skillnader mellan billiga/mellandyra och riktigt påkostade skärmar. Eller i jämnhet/stabilitet mellan de med enkel, mellanbra eller riktigt påkostad bakgrundsbelysning. Eller i färgkvalitet mellan skärmar med 6-, 8- eller 10-bitars-paneler. Eller beroende på vilken panelteknik de använder, eller vilken tillverkare det handlar om (en del har väsentligt bättre styrelektronik än andra).

Att köpa en hyfsad skärm (säg, 3000-5000 kr) och profilera den med en kalibrator (man kan dela en mellan flera fotografer) är ett både enkelt och effektivt sätt att få någorlunda bra och konsekvent färgvisning - och det utan att ägna tio år att arbeta i ett labb för att träna upp sitt färgseende. Att köpa en lite mer påkostad skärm med hårvarukalibrering eller inbyggd kalibrator är kostandseffektivt för seriösa entusiaster och yrkesfotografer eftersom man i längden spar in extrakostnader och en massa tid man annars skulle lagt på provutskrifter.
 
Tycker det primära är att man vet hur ens skärm funkar, så att man har en någorlunda referenspunkt, dvs man vet på ett ungefär hur bilden blir allmänt. Har en ganska enkel skärm men jag kan se svärtan ner till i princip 0,0,0 vilket jag tycker är viktigast.

Redigeringsbilden blir då ganska kritig i skärmen (vilket jag gillar o ger mig full koll). Den färdiga bilden visas sedan i en Retinaskärm och blir då en "common" bild som ger ett medelvärde för andras skärmar, surfplattor mm.

Nästa skärm som köpes in kommer också bli en som täcker 0,0,0 2,2,2 4,4,4 osv. Resten tycker jag ändå är subjektivt och vad som är korrekt.

Sysslar man med trycksaker och vill ha allt 1:1, då kan jag mer förstå behovet, men även där finns det ett utrymme för subjektivitet.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar