Kända duktiga fotografer som använder få prylar?

[Norpan]

http://www.dailymail.co.uk/news/wor...roof-iconic-Falling-Soldier-image-staged.html

Rätt kul det där. Det är erkänt att bilden är tagen under en övning. Läkare har konstaterat att bilden är äkta då soldaten som dör har handen knuten medan han dör. Detta anser de vara bevis för att han redan är död eftersom en levande människa tar emot sig... Jaja.. man vet aldrig.

Alla bilderna är som sagt tagna på samma ställe. Minns ej om det var en förlupet övningsskott som träffade soldaten, eller om det var fiendekulor.

 

[Anders Östberg]

Det vore lite intressant att se om det finns en korrelation mellan motiv och mängd utrustning. Många skulle nog önska att det gick att släpa på färre och lättare prylar men jobbet/motivet kan ju kräva annat.

För att generalisera lite för mycket så gissar jag att det blir hyfsat likartade typer av fotografer och bilder som kommer fram här; fotojournalister/gatufotografer/krigsfotografer plus några landskapsfotografer.

Säg gärna emot, jag har haft fel i mina förutfattade meningar förut.

 

[Merlin]

Knäpp rubrik kanske, men en kul tråd. Jag har (för tillfället) (nästan) lämnat zoom-optik till förmån för fasta gluggar på min D300. Favoriterna är 24 mm (35 i FX) , sedan 35 mm (normal 50 i FX), Vid ett och samma fototillfälle, använder jag nästan uteslutande ett av dessa. Ibland är det 50 mm (kort tele 75 i FX) och för vidvinkeltillfällen Sigma 10-20 mm. Poängen enligt mig är inte att minska vikten eller så, utan att själva beroendet av ett utsnitt, gör att du måste tänka och agera på ett annat sätt än om du har en superzoom eller ett helt batteri av zoomar att ta till. Begränsningen motverkar slentrianen och gynnar kreativiteten såväl som fot(o)arbetet.

/ mvh FiCa1

Nu vet jag inte vad du fotar för något och om du måste agera snabbt, men känner du dig aldrig begränsad med fasta objektiv? Jag håller med om fördelen att man måste bli mer kreativ, vilket jag tror är nyttigt!

 

[Anders Östberg]

Knäpp rubrik kanske, men en kul tråd. Jag har (för tillfället) (nästan) lämnat zoom-optik till förmån för fasta gluggar på min D300. Favoriterna är 24 mm (35 i FX) , sedan 35 mm (normal 50 i FX), Vid ett och samma fototillfälle, använder jag nästan uteslutande ett av dessa. Ibland är det 50 mm (kort tele 75 i FX) och för vidvinkeltillfällen Sigma 10-20 mm. Poängen enligt mig är inte att minska vikten eller så, utan att själva beroendet av ett utsnitt, gör att du måste tänka och agera på ett annat sätt än om du har en superzoom eller ett helt batteri av zoomar att ta till. Begränsningen motverkar slentrianen och gynnar kreativiteten såväl som fot(o)arbetet.

/ mvh FiCa1

Jag tror folk är olika; man kan lika gärna tänka tvärtom och bli inspirerad och motiverad av fler val. Vad nytt kan jag göra med ett annat objektiv? Vilket vore det bästa objektivet för just den bilden jag har i huvudet? Vilken brännvidd på zoomen kan ge mej en intressantare komposition än de jag kan välja med mitt fasta objektiv?

 

[FiCa1]

Nu vet jag inte vad du fotar för något och om du måste agera snabbt, men känner du dig aldrig begränsad med fasta objektiv? Jag håller med om fördelen att man måste bli mer kreativ, vilket jag tror är nyttigt!

Jodå, visst finns det tillfällen när andra grejer behövs. På resor är t.ex. 18-200 ovärderligt, tycker jag. Men man (= jag) riskerar att bli lat om det skulle sitta på jämt.

Men, ingen vinner på att bli vare sig pretto eller fototaliban - man kör med det som passar en syften och kynne bäst. Det är bilden som räknas. Men i tider när folk (sprotfotografer och liknande undantagna) på allvar funderar på att välja den ena kameran framför den andra, därför att den ena klarar 7 fps och den andra bara 5,5, då tror jag att det vore välgörande för vederbörande att som terapi tvingas plåta med 120-film i en Rolleicord (eller -flex) under ett par månader eller så. Plus att tvingas soppa filmerna själv samt kopiera på papper i mörkrum. Den digitala eran har varit en befrielse, men kan samtidigt bli ett nytt bildmässigt fängelse. Fujis X100 får det att vattnas i munnen.

/ mvh FiCa1

 

[FiCa1]

Jag tror folk är olika; man kan lika gärna tänka tvärtom och bli inspirerad och motiverad av fler val. Vad nytt kan jag göra med ett annat objektiv? Vilket vore det bästa objektivet för just den bilden jag har i huvudet? Vilken brännvidd på zoomen kan ge mej en intressantare komposition än de jag kan välja med mitt fasta objektiv?

Absolut. Instämmer. Och som du förstår har jag också ett utbud olika objektiv att välja på. Funderar även på att komplettera med en 85 mm 1:8 eller 105 mm 2:8 micro. Det finns ingen motsättning mellan det du säger i ditt inlägg och det jag säger i mitt, som jag ser det. Min poäng - och den som jag tror att trådskaparen var ute efter - är att om man alltid har tillgång till allt, riskerar man (kanske) att förlora blicken för vad de olika delarna kan erbjuda i bildskapandet (prettovarning här!). Därför kan en självpåtagen teknisk asketism öppna "sinnets och den kreativa fantasins dammluckor" (definitiv prettovarning här!).

/ mvh FiCa1

 

[froderberg]

Ja han kom väl till insikt om att elektronik krånglar mera än mekaniska evighetsmaskiner, när han gick över från helmekanisk Nikon till elektronisk kompakt.

Han körde två FM2r när jag gick workshop med honom 1993.

Då hade han börjat gå in på mer vidvinkel och skaffat sig en 28. Dessutom körde han blixt och tipsade om att slå blixten i fönstret så att blixtljuset fick samma karaktär som det befintliga.

 

[Merlin]

Jodå, visst finns det tillfällen när andra grejer behövs. På resor är t.ex. 18-200 ovärderligt, tycker jag. Men man (= jag) riskerar att bli lat om det skulle sitta på jämt.

Men, ingen vinner på att bli vare sig pretto eller fototaliban - man kör med det som passar en syften och kynne bäst. Det är bilden som räknas. Men i tider när folk (sprotfotografer och liknande undantagna) på allvar funderar på att välja den ena kameran framför den andra, därför att den ena klarar 7 fps och den andra bara 5,5, då tror jag att det vore välgörande för vederbörande att som terapi tvingas plåta med 120-film i en Rolleicord (eller -flex) under ett par månader eller så. Plus att tvingas soppa filmerna själv samt kopiera på papper i mörkrum. Den digitala eran har varit en befrielse, men kan samtidigt bli ett nytt bildmässigt fängelse. Fujis X100 får det att vattnas i munnen.

/ mvh FiCa1

Visst är det så, man prövar sig fram och kommer fram till vad som passar en själv bäst. Kom att tänka på ett reportage i Kamera & Bild om en fotograf som jobbade på .. var det Operan eller kanske Stadsteatern? Har för mig han hade ganska lite prylar. Hittar inte det numret nu däremot.

OT men intressant ur ett psykologiskt perspektiv hur vi så oerhört lätt påverkas av marknadsföringen.

 

[Graal]

Han körde två FM2r när jag gick workshop med honom 1993.

Då hade han börjat gå in på mer vidvinkel och skaffat sig en 28. Dessutom körde han blixt och tipsade om att slå blixten i fönstret så att blixtljuset fick samma karaktär som det befintliga.

Intressant det där med blixten och refkektion i fönstret. Idag ser man ju mest att han kör blixten rakt på med sin lilla kompakt. Tror inte det finns lös blixt till den, som kan vinklas.

 

[froderberg]

Intressant det där med blixten och refkektion i fönstret. Idag ser man ju mest att han kör blixten rakt på med sin lilla kompakt. Tror inte det finns lös blixt till den, som kan vinklas.

Precis. Han har blivit mycket råare mer fysisk i sin stil. Mer kontrast, mer svärta, mer svett, blod och andra koppsvätskor.

 

[Graal]

Precis. Han har blivit mycket råare mer fysisk i sin stil. Mer kontrast, mer svärta, mer svett, blod och andra koppsvätskor.

Frågan är om stilen är ett resultat av den enkla/begränsade tekniken, eller ett medvetet val? Kanske är det ett medvetet val att bli råare i uttrycket? Jacob Holdts "Amerikanska bilder", som uppmärksammats mycket, hade redan 1977 den här råa och enkla stilen med blixt rakt på. Bilderna fotade han med en enkel halvformatskamera med inbyggd blixt. Men i hans fall var nog stilen ett resultat av att han inte kunde dra med sig annat än en liten minikamera på sina äventyr i slummens USA.

 

[Merlin]

Det kändes som en befrielse då jag 1979 gjorde mig av med Canon AE1 med en uppsjö av objektiv, winders o skit. Skruvade på en Rolleiflex på Gitzostativet och tog det lugnt. Handhållen mätare och gott om tid att prata med dem jag ville fotografera. De bästa åren för min del

Ja där ser man

 

[Merlin]

Intressant klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=awuFSWRjoI0&feature=fvw (dra fram till 1:35)

Den viktigaste prylen i kameraväskan är din attityd.

 

[perstromgren]

Letar man istället efter halvdana fotografer med mycket prylar går det säkert att hitta en och annan här, skulle jag tro.

Aj!

Per.

 

[froderberg]

Frågan är om stilen är ett resultat av den enkla/begränsade tekniken, eller ett medvetet val? Kanske är det ett medvetet val att bli råare i uttrycket?

Jag är helt säker på att det är medvetet. Sen har han hittat en kamera som är så spontan som han vill ha den.

Priset på svarta Contax T3 lär ha åkt upp en hel del sedan han började med den... Han har många fans över hela världen.

 

[Sladdfantomen]

Här är en av mina favoriter som inte heller behöver allt för mycket utrustning för att ta fantastiska bilder...

http://www.juzaphoto.com/eng/galleries/landscapes-tunisia.htm

 

[Anders Östberg]

Här är en av mina favoriter som inte heller behöver allt för mycket utrustning för att ta fantastiska bilder...

http://www.juzaphoto.com/eng/galleries/landscapes-tunisia.htm

Tja, jag vet inte jag, saxat från hans egen sida:

"Even tough I own only five lenses - 4 Canon and 1 Sigma - I take photos with tons of lenses and cameras from nearly every manufacturer...I often get lenses from Sigma, Tamrom and other brands both for reviewing and for field testing, and I really enjoy testing equipment. I am fascinated by technology, in particular by high end digital cameras and by lenses."

 

[Sladdfantomen]

Tja vad ska man säga... =)

Sist jag kollade vad han använde för utrustning så körde han med en 7D & 3-4 gluggar, nu verkar det som om även han fastnat i prylträsket...

Så inget snack om saken, han platsar inte i den här tråden, my bad!!

 

[mr.b]

Rätt kul det där. Det är erkänt att bilden är tagen under en övning. Läkare har konstaterat att bilden är äkta då soldaten som dör har handen knuten medan han dör. Detta anser de vara bevis för att han redan är död eftersom en levande människa tar emot sig... Jaja.. man vet aldrig.

Alla bilderna är som sagt tagna på samma ställe. Minns ej om det var en förlupet övningsskott som träffade soldaten, eller om det var fiendekulor.

Hur kan läkare "konstatera" att personen på bilden dör bara för att näven är knuten? Det är lika trovärdigt som att spå i kaffesump!

Var har du läst det?

 

[Merlin]

Inte en. Han har alltid två med sig om den ene pajjar.

Thomas H Johnsson kör med samma för alla sina projekt. Han har slutat använda sin Leica M4-P med Simmicron 35.

James Nachtway är extremt känd och kör med väldigt lite utrustning. Kolla in filmen War Phototograper där han går runt och fotograferar.

http://www.youtube.com/watch?v=WDM4ybnCqYY&feature=related

Vad använder Thomas H Johnsson för utrustning då?