ANNONS
Annons

Hur viktigt är det med fler Megapixlar?

Produkter
(logga in för att koppla)

Joakim88

Aktiv medlem
Har funderat länge på det här med antalet Mp i en kamera. Hur viktigt är det egentligen med fler megapixlar?
Jämförde min gammla sony a77 (24mp) mot farsans gammla nikon d40 (6mp) och ja det var en oerhört stor skillnad. Så visst megapixlar spelar roll plus ett å annat mer..
Har idag en sony a7ii med 24 megapixlar, den levererar jättefina bilder tillsammans med mina objektiv.
Har dock vart lite sugen på att införskaffa mig en fuji X-t20 som andrahands kamera, men så tänkte jag, efter att ha läst lite här och där i diverse forum /ryktes vägar.
Om något år släpps väl ff/apsc kameror i 30,40,50 Mp sensorer.
Men idag verkar 24mp vara standard?
Imorgon??
Så då kan det ju kännas trist att ha två hus i 24mp klassen om jag nu skulle köpa xt20.
Visst husen byter man efter några år och objektiven återstår.

Visst sony, canikon å co har ju kameror idag med högre pixeltal än just 24.
Men min fråga är egentligen hur viktigt är det med fler Megapixlar? Blir bilderna ytterligare skarpare eller är det bara bra att ha när du cropar en bild?
Å andra sidan så är ju sony a7s "bara" 12 megapixlar fast så mycket bättre än min a7 under mörka förhållanden.
En fundering mvh jocke
 
Det är bara dom vassaste gluggarna som har optisk upplösning över 30MP, kort sagt så är ofta gluggarna "suddigare" än sensorerna numera. Jag skulle inte fundera det minsta över upplösningen, om du inte är paparazzi eller nåt, och koncentrera mig på att ta bättre bilder istället.

En parameter som däremot har stor betydelse imho är bildkvaliteten vid höga ISO, och den kan såklart förbättras ännu mer, jag skulle bekymra mig mer om det än om antalet megapixel .....
 
Har funderat länge på det här med antalet Mp i en kamera. Hur viktigt är det egentligen med fler megapixlar?
Jämförde min gammla sony a77 (24mp) mot farsans gammla nikon d40 (6mp) och ja det var en oerhört stor skillnad. Så visst megapixlar spelar roll plus ett å annat mer..
Har idag en sony a7ii med 24 megapixlar, den levererar jättefina bilder tillsammans med mina objektiv.
Har dock vart lite sugen på att införskaffa mig en fuji X-t20 som andrahands kamera, men så tänkte jag, efter att ha läst lite här och där i diverse forum /ryktes vägar.
Om något år släpps väl ff/apsc kameror i 30,40,50 Mp sensorer.
Men idag verkar 24mp vara standard?
Imorgon??
Så då kan det ju kännas trist att ha två hus i 24mp klassen om jag nu skulle köpa xt20.
Visst husen byter man efter några år och objektiven återstår.

Visst sony, canikon å co har ju kameror idag med högre pixeltal än just 24.
Men min fråga är egentligen hur viktigt är det med fler Megapixlar? Blir bilderna ytterligare skarpare eller är det bara bra att ha när du cropar en bild?
Å andra sidan så är ju sony a7s "bara" 12 megapixlar fast så mycket bättre än min a7 under mörka förhållanden.
En fundering mvh jocke

Behovet av upplösning är väl till stor del beroende på va du gör med dina bilder. Lägger du ut dom på webben eller på,en taskig TV så duger väl pappas kamera. Vill du croppa och göra högkvalitativa prints så krävs andra doningar. ISO egenskaperna är för mig väldigt viktiga, jag vill till 99% fota i befintligt ljud. Likaså är hög fps viktigare än hög upplösning för mig. Men det är beroende på hur jag fotograferar. Tänk igenom hela kedjan från motiv till presentation
 
Ja jag var mest nyfiken på hur viktigt det var med fler pixlar. jag skriver ut foton i allt från A4 till större canvas /aluminium tavlor 60x60 cm :)
 
Ja jag var mest nyfiken på hur viktigt det var med fler pixlar. jag skriver ut foton i allt från A4 till större canvas /aluminium tavlor 60x60 cm :)

Jag har skrivit ut 100*70 cm från en något croppad bild tagen med en Pansonic LX3 kompaktkamera med 10 MP sensor. Inga problem. Funkade perfekt. Att skaffa en massa pixlar bara för att kunna beskära bilderna i efterbehandlingen, är ju samma sak som att använda digital zoom. Naturligtvis viktigt för vissa naturfotografer, men knappast något för andra. Man kommer långt med 4 MP. Min Leica M Monochrom har en FF-sensor på 18MP. Tillsammans med Leica-glas har jag skärpa så det svider i ögonen. För de allra flesta ändamål funkar 8–12 MP utmärkt, även om man vill göra stora förstoringar.

/ mvh, FiCa1
Sawant Photography
 
Jag har skrivit ut 100*70 cm från en något croppad bild tagen med en Pansonic LX3 kompaktkamera med 10 MP sensor. Inga problem. Funkade perfekt. Att skaffa en massa pixlar bara för att kunna beskära bilderna i efterbehandlingen, är ju samma sak som att använda digital zoom. Naturligtvis viktigt för vissa naturfotografer, men knappast något för andra. Man kommer långt med 4 MP. Min Leica M Monochrom har en FF-sensor på 18MP. Tillsammans med Leica-glas har jag skärpa så det svider i ögonen. För de allra flesta ändamål funkar 8–12 MP utmärkt, även om man vill göra stora förstoringar.

/ mvh, FiCa1
Sawant Photography


Hehe har förstått detta, fick en grym länk av en annan forum svarare.
Grymma monochroma landskaps bilder ;)
 
Jag sitter nu med en FF kamera på 42 Mpix utan AA-filter och kan konstatera att skärpan blir brutal, om jag sätter skärpan rätt och inte skakar för mycket. De av mina objektiv som var skarpa på 24 Mpix är det på 42 också. Antiskakfunktionen i huset är bättre än i mitt gamla hus på 24 Mpix men det är ändå svårare att få bilden skarp på pixelnivå. Nu kommer ju dessa skakningar bara synas vid enorma förstoringar och det kommer jag troligtvis inte att göra några. Däremot så kan jag beskära bilden ordentligt och ändå göra stora förstoringar om pixlarna är skarpa. Mina fasta gluggar blir lite som zoomar kan man säga.
Kul, men jag behöver inte upplösningen egentligen. Mina förra 24Mpix fungerar fortfarande utmärkt. Dessutom så har min dator av nån konstig anledning blivit mycket långsammare sen nya kameran kom... Ingenjören i mig jublar dock när jag synar på pixelnivå, men jag blir ju inte bättre fotograf.
Hade jag däremot varit fågelfotograf så hade jag absolut haft nytta av upplösningen. Och jag kommer också att ha det om jag tar upp makrofotandet igen. Fast den fördelen får man ju mycket billigare med en APS-C sensor också.

För mig var det allt annat i kameran som lockade. Det är 8 år mellan modellerna och det har hänt väldigt mycket med Sony under dessa år!
 
Jag sitter nu med en FF kamera på 42 Mpix utan AA-filter och kan konstatera att skärpan blir brutal, om jag sätter skärpan rätt och inte skakar för mycket. De av mina objektiv som var skarpa på 24 Mpix är det på 42 också. Antiskakfunktionen i huset är bättre än i mitt gamla hus på 24 Mpix men det är ändå svårare att få bilden skarp på pixelnivå. Nu kommer ju dessa skakningar bara synas vid enorma förstoringar och det kommer jag troligtvis inte att göra några. Däremot så kan jag beskära bilden ordentligt och ändå göra stora förstoringar om pixlarna är skarpa. Mina fasta gluggar blir lite som zoomar kan man säga.
Kul, men jag behöver inte upplösningen egentligen. Mina förra 24Mpix fungerar fortfarande utmärkt. Dessutom så har min dator av nån konstig anledning blivit mycket långsammare sen nya kameran kom... Ingenjören i mig jublar dock när jag synar på pixelnivå, men jag blir ju inte bättre fotograf.
Hade jag däremot varit fågelfotograf så hade jag absolut haft nytta av upplösningen. Och jag kommer också att ha det om jag tar upp makrofotandet igen. Fast den fördelen får man ju mycket billigare med en APS-C sensor också.

För mig var det allt annat i kameran som lockade. Det är 8 år mellan modellerna och det har hänt väldigt mycket med Sony under dessa år!

Japp tummen upp!
 
Då jag just skaffat nikon d800 på 36 megapixel märkte jag hur datorn totalt säckade ihop. Som att arbeta i sirap. Utrymme var aldrig några problem.
Det blev en ny dator. Underbart att inte känna någon begränsning till crop verktyget.
Jag fotade en gång myror med ett vidvinkelzoom och croppade bilden max för en instagram bild, det dög fint. Naturligtvis har jag även tagit balla bilder med macro optik och croppade en hel del och fått bra skärpa.
Men en dag kom då jag lämnade d800 bakom mig och gått tillbaka till 24mpixlar. Vet inte om jag kommer sakna megapixlarna för mycket.
Datorn flyter mycket bättre. Ingen väntan vid exporteragar i lightroom.
Hade vart kul med en kamera som kan välja raw size från 24mpx och uppåt.
 
Då jag just skaffat nikon d800 på 36 megapixel märkte jag hur datorn totalt säckade ihop. Som att arbeta i sirap. Utrymme var aldrig några problem.
Det blev en ny dator. Underbart att inte känna någon begränsning till crop verktyget.
Jag fotade en gång myror med ett vidvinkelzoom och croppade bilden max för en instagram bild, det dög fint. Naturligtvis har jag även tagit balla bilder med macro optik och croppade en hel del och fått bra skärpa.
Men en dag kom då jag lämnade d800 bakom mig och gått tillbaka till 24mpixlar. Vet inte om jag kommer sakna megapixlarna för mycket.
Datorn flyter mycket bättre. Ingen väntan vid exporteragar i lightroom.
Hade vart kul med en kamera som kan välja raw size från 24mpx och uppåt.

Hur kommer det säg att datorn segar så? Är det pga fler pixlar att ta hand om?
Jo det kan jag tänka mig ang cropningen :)
 
många variabler

Det är många variabler som har förbättras när det kommer en ny sensor eller ny typ av sensor. Antal pixlar är väl bara en av dem. Men alla förbättringar hänger naturligtvis ihop. Det är ingen slump att också pixlarna ökar

Minns när jag bytte kamera och märke. Absolut inget negativt om Canon men jag bytte bort mitt 7D system och köpte en Nikon D800 när den kom för nästan 5 år sedan.

Vilken förändring jag tyckte det var. Närmast brutal. Förutom FF så kunde jag ta upp skuggorna samt beskära bilden på ett sätt som jag inte trodde var möjligt. Satt och gapade... Nu känns det som "har det inte alltid varit så?"
 
Det är många variabler som har förbättras när det kommer en ny sensor eller ny typ av sensor. Antal pixlar är väl bara en av dem. Men alla förbättringar hänger naturligtvis ihop. Det är ingen slump att också pixlarna ökar

Minns när jag bytte kamera och märke. Absolut inget negativt om Canon men jag bytte bort mitt 7D system och köpte en Nikon D800 när den kom för nästan 5 år sedan.

Vilken förändring jag tyckte det var. Närmast brutal. Förutom FF så kunde jag ta upp skuggorna samt beskära bilden på ett sätt som jag inte trodde var möjligt. Satt och gapade... Nu känns det som "har det inte alltid varit så?"


Intressant. På tal om gammalt och nytt, jag är ju uppväxt med digitalkamerorna och inte de analoga om man säger så.
Förutom filmen som man använder i analoga kameror hur skiljer sig sensorerna åt där? Samt var det megapixel man sade om analoga kameror ocskå?
Tex min minolta gx har 2mp typ (hittade på här)
Hänger ni med hur jag menar? :)
 
Om jag inte minns fel så var det ISO i gemene mans mun, Ektachrome 64 var the-shit om man säger så ...
 
Intressant. På tal om gammalt och nytt, jag är ju uppväxt med digitalkamerorna och inte de analoga om man säger så.
Förutom filmen som man använder i analoga kameror hur skiljer sig sensorerna åt där? Samt var det megapixel man sade om analoga kameror ocskå?
Tex min minolta gx har 2mp typ (hittade på här)
Hänger ni med hur jag menar? :)

Dagens sensor motsvarar dåtidens film, så pixlar existerade helt enkelt inte :)
 
ASA och DIN

Filmen var dåtidens sensor och hur ljuskänslig den var angavs i endera ASA eller DIN tal.
DIN 21 jämfört med DIN 18 var dubbelt så snabbt.
ASA 200 jämfört med ASA 100 var dubbelt så snabb
Tror att 21 DIN var samma sak som 100 ASA

Man kunde "pressa" filmen ytterligare. "Skruva upp ISO värdet". Då fick man berätta det vid framkallning eller att man gjorde den själv. Många tog s/v med Tri-X för kunna få ut högre ljuskänslighet och framkallade filmen själva.

Kodachrome 64 diaflm vad det som gällde för mig.

På den analoga tiden köpte man sensorn styckevis. Det egentliga skillnaden mellan kameror och system var glasen och ljusmätningen.
 
Filmen var dåtidens sensor och hur ljuskänslig den var angavs i endera ASA eller DIN tal.
DIN 21 jämfört med DIN 18 var dubbelt så snabbt.
ASA 200 jämfört med ASA 100 var dubbelt så snabb
Tror att 21 DIN var samma sak som 100 ASA

Man kunde "pressa" filmen ytterligare. "Skruva upp ISO värdet". Då fick man berätta det vid framkallning eller att man gjorde den själv. Många tog s/v med Tri-X för kunna få ut högre ljuskänslighet och framkallade filmen själva.

Kodachrome 64 diaflm vad det som gällde för mig.

På den analoga tiden köpte man sensorn styckevis. Det egentliga skillnaden mellan kameror och system var glasen och ljusmätningen.

Spännande tack för informationen :)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar