Hur tyder man Histogramet...
- Trådstartare zandztrom
- Start datum
Lex67
Medlem
Denna sida tycker hag är rätt bra. http://www.ekdahl.org/kurs/histograms/
Rodin
Aktiv medlem
Hej Fredrik!
Ett histogram visas ibland för varje enskild färgkanal (rött, grönt och blått) och ibland för kanalerna sammanslagna. Principen är dock att längst till vänster är det svart, och längst till höger är det vitt (för det sammanslagna histogrammet).
Höjden på staplarna anger hur stor andel av bilden som innehåller punkter med en viss intensitet. Om man till exempel fyller en halv bild med helt svarta punkter och den andra halvan med helt vita punkter så kommer du få ett lodrätt streck längst till vänster som når halvvägs upp, och ett lodrätt streck längst till höger som också når halva vägen upp. Fyller du i stället hela bilden med en mellangrå nyans så kommer du få ett lodrätt streck på mitten av den horisontella stapeln. Detta streck kommer att gå hela vägen upp till toppen av histogrammet. Motsvarande gäller också för de enskilda kanalerna, om dessa visas i diagrammet. Alltså... Längst till vänster, ingen intensitet alls och längst till höger full intensitet.
Genom att använda ett histogram kan man avgöra hur bilden är exponerad. Det kräver dock samtidigt att man är medveten om ljusförhållanden och hur objekten i bilden är färgade om man ska ha nytta av histogrammet. Förenklat kan man säga att det går att använda för att avgöra om bilden är över- eller underexponerad. Har man en stapel allra längst till vänster är bilden ofta underexponerad, och har man fått en stapel längst till höger så är bilden troligen överexponerad. Detta gäller för "vanliga" vardagsbilder. Samtidigt så kan ju vissa ljusförhållanden göra att det är oundvikligt att få en kort stapel i någon av kanterna. Till exempel en bild på en människa mot ett svart drapperi måste man oftast välja att underexponera i förhållande till kamerans ljusmätare eftersom kameran annars vill exponera lite längre för att det mörka (det svarta drapperiet) inte ska bli så mörkt som det i praktiken måste bli för att människan ska bli rätt exponerad. I ett sådant fall kommer det bli ett parti med staplar långt till vänster i bilden, utöver de andra staplarna som hamnar närmare mitten (och alltså motsvarar människan).
Nu kanske jag rör till det ännu mer för dig, men avslutningsvis så vill jag hävda att histogram kan vara jättebra att använda, men för att ha nytta av det så kräver det en del övning och att man faktiskt tittar på hur histogrammet ser ut för en massa olika bilder man har tagit. När man har lärt sig det så kan det ibland vara till stor nytta.
Ett histogram visas ibland för varje enskild färgkanal (rött, grönt och blått) och ibland för kanalerna sammanslagna. Principen är dock att längst till vänster är det svart, och längst till höger är det vitt (för det sammanslagna histogrammet).
Höjden på staplarna anger hur stor andel av bilden som innehåller punkter med en viss intensitet. Om man till exempel fyller en halv bild med helt svarta punkter och den andra halvan med helt vita punkter så kommer du få ett lodrätt streck längst till vänster som når halvvägs upp, och ett lodrätt streck längst till höger som också når halva vägen upp. Fyller du i stället hela bilden med en mellangrå nyans så kommer du få ett lodrätt streck på mitten av den horisontella stapeln. Detta streck kommer att gå hela vägen upp till toppen av histogrammet. Motsvarande gäller också för de enskilda kanalerna, om dessa visas i diagrammet. Alltså... Längst till vänster, ingen intensitet alls och längst till höger full intensitet.
Genom att använda ett histogram kan man avgöra hur bilden är exponerad. Det kräver dock samtidigt att man är medveten om ljusförhållanden och hur objekten i bilden är färgade om man ska ha nytta av histogrammet. Förenklat kan man säga att det går att använda för att avgöra om bilden är över- eller underexponerad. Har man en stapel allra längst till vänster är bilden ofta underexponerad, och har man fått en stapel längst till höger så är bilden troligen överexponerad. Detta gäller för "vanliga" vardagsbilder. Samtidigt så kan ju vissa ljusförhållanden göra att det är oundvikligt att få en kort stapel i någon av kanterna. Till exempel en bild på en människa mot ett svart drapperi måste man oftast välja att underexponera i förhållande till kamerans ljusmätare eftersom kameran annars vill exponera lite längre för att det mörka (det svarta drapperiet) inte ska bli så mörkt som det i praktiken måste bli för att människan ska bli rätt exponerad. I ett sådant fall kommer det bli ett parti med staplar långt till vänster i bilden, utöver de andra staplarna som hamnar närmare mitten (och alltså motsvarar människan).
Nu kanske jag rör till det ännu mer för dig, men avslutningsvis så vill jag hävda att histogram kan vara jättebra att använda, men för att ha nytta av det så kräver det en del övning och att man faktiskt tittar på hur histogrammet ser ut för en massa olika bilder man har tagit. När man har lärt sig det så kan det ibland vara till stor nytta.
boris.bonasin
Aktiv medlem
bEPH
Aktiv medlem
Ett annat sätt som är mycket lärorikt är att ladda in bilder i ett bildbehandlingsprogram och prova ljusa/mörka bilden med hjälp av olika verktyg. Gör dettta samtidigt som du tittar hur histogrammet förändras (i programmet naturligtvis), prova även att rita/skapa egna bilder och se hur histogrammen ser ut på dem.
