Annons

Hur mycket "småfuskas" det bland professionella naturfotografer tror ni..?

Produkter
(logga in för att koppla)
Fast du har ju genomgående argumenterat på det sättet att det är mer äkta fotografi om det är: inte manipulerat, inte i betalhängsle m.m.
Du skrev ju uttryckligen tidigare att manipulerade foton i princip inte ens är ett fotografi.
De påståendena handlar inte om vilken typ av bild du uppskattar.

Ja, jag tycker fortfarande inte det är fotografi om man grovt har bildmanipulerat sina bilder, t.ex. klippt in lodjur i sina landskapsbilder. Det är någonting annat som jag inte riktigt vet vad jag ska kalla det. Däremot har jag väl inte påstått att jag tycker att bilder tagna i betalgömslen inte skulle kallas för fotografi!? I så fall måste det ha varit en rejäl groda som kommit ur min mun och format sig till bokstäver i denna tråd! Nu skrev du i och för sig inte "betalgömsle", utan "betalhängsle"..men betalhängslen har jag definitivt inte yppat ett ord om.... ha ha ha :))
 
Frågan är om vissa personligheter tycker det är kul och en sport i sig att kunna manipulera och bedra sin omgivning? Utan att egentligen vinna något annat på det. Kanske det är det som får de att känna makt eller livsgnista?

Om man misslyckats med det förra gången och blivit genomskådad, så kanske det är en intern inre form av come back och revansch om man kan göra det på nytt (speciellt i ett inlägg som handlar om hur fel det är), men det är ju ren psykologisk spekulation. Bara att man inte kan låta bli då det är svårt att få ihop det för att en normal rationell person (även med asocial förmåga att trampa över andra för egen vinning) skulle göra så.

Mycket skumt beteende oavsett!

Tycker ämnet är jättespännande och fascinerande, men inget man kan spekulera om på ett forum. Klart att det finns en psykologi bakom och vilka spärrar man har. Tycker tex intervjun i radion är absolut best ever :)

Hade medlemmarnas uppfattning om bilden med koltrasten sammanfallit med fotografens beskrivning, hade tråden aldrig fått en sådan edge som den nu fick.
 
Senast ändrad:
Ja, jag tycker fortfarande inte det är fotografi om man grovt har bildmanipulerat sina bilder

Tycker du gör ett generellt misstag, som du upprepar hela tiden när det gäller icke manipulerat vs manipulerat foto.

Icke manipulerade bilder är en arbetsbeskrivning om hur bilden är tagen, ett sätt för redaktioner, nyhetsbyråer och andra att kunna varudeklarera sina bilder, eftersom bilder är en handelsvara. Det har ingenting med fotografi att göra i en vidare mening. En manipulerad bild kan vara lika äkta eller seriös som en icke manipulerad bild.

Klipper man in främmande föremål i en bild och hävdar att den är icke manipulerad då sysslar man med bedrägeri, men bilden är fortfarande ett fotografi eller foto.
 
Så det är inte ett bildmontage då?

Om lodjursbilderna skulle ställas ut på ett galleri, skulle det vara en fotoutställning, även om bilderna är manipulerande, ihopklippta eller whatever.

Den fina bilden på koltrasten, oavsett om det är en, två eller tio dubbelexponeringar är fortfarande ett fotografi.

Men jag förstår vart du vill komma. För mig har en exponering inget egenvärde förutom att det är en exponering och kanske lättare för en redaktion (eller den som vill) att påvisa bildens dokumentära sanningshalt.

Delar heller inte synen på att en fotograf eller ett fotografi måste se ut eller vara på ett visst sätt. Utan det kan se ut på olika sätt.
 
Det är nog en ganska ovanlig inställning som känns lite autistisk. Tror inte så många skulle tycka lika mycket om Cartier Bressons, Petersens eller Capras bilder om man visste att alla avbildade var betalda modeller och allt runtomkring var arrangerat och uppställt av fotografens medarbetare. En av de viktigaste sakerna med en bild är ju vad den föreställer.

Tänk dig en äventyrare som gör den mest fantastiska resan för att komma ett visst djur riktigt nära. Men fotot han sedan tar blir bara tråkigt, för att han är mera äventyrare än fotograf.

Jag kan uppskatta hans berättelse och kanske också fotot. Fotot väcker hans minnen, men inte mina. Jag skulle bilden inte röster fram i galleri FS. Om han som var på djurparken gör det bättre fotot får han min röst. Och det skulle ni ser när ni titta en gång i gallari FS. Där finns den största "fuskfotosamling" om man mäter med er mått. Men det är ju beviset att folk gillar ett vackert foto utan att frågar hur det blev till. Över hälften är ställd, hård bearbetat eller monterad - men fantastisk vackert.
 
Tänk dig en äventyrare som gör den mest fantastiska resan för att komma ett visst djur riktigt nära. Men fotot han sedan tar blir bara tråkigt, för att han är mera äventyrare än fotograf.

Jag kan uppskatta hans berättelse och kanske också fotot. Fotot väcker hans minnen, men inte mina. Jag skulle bilden inte röster fram i galleri FS. Om han som var på djurparken gör det bättre fotot får han min röst. Och det skulle ni ser när ni titta en gång i gallari FS. Där finns den största "fuskfotosamling" om man mäter med er mått. Men det är ju beviset att folk gillar ett vackert foto utan att frågar hur det blev till. Över hälften är ställd, hård bearbetat eller monterad - men fantastisk vackert.

Bilden kan vara vacker, men den är fortfarande manipulerad. Som naturfotograf så föredrar jag in bild tagen i det vilda framför en bild från djurparken. Betalgömsle spelar ingen roll, har man otur så kommer inga djur fram, men i djurparken kan inte djuren komma undan.
 
Jag har en fråga till er som tjötar om att en bild är en bild, det är bara resultatet som räknas, känsla ska inte blandas in för då är det inte bilden man bedömer etc. Hur kommer det sig då att olika människor bedömer samma bild helt olika?

Några kan tycka en bild är fantastisk och ge den 5 av 5 i betyg medan någon annan kan ge samma bild bara 3 av 5 i betyg. Vad beror det på? Det är ju samma bild dem två personerna tittar på. Det måste alltså finnas någonting annat förutom det tekniska eller rent motivmässiga som kan göra en bild mer eller mindre bra!
 
Det är inte konstigt alls. Olika personer uppskattar olika motiv olika mycket. Tycke och smak, helt enkelt. För att veta varför folk har olika tycke och smak måste man nog göra grundliga neurologiska studier som förmodligen inte ens är möjliga med nuvarande kunskapsnivå om hjärnan.
 
Jag har en fråga till er som tjötar om att en bild är en bild, det är bara resultatet som räknas, känsla ska inte blandas in för då är det inte bilden man bedömer etc. Hur kommer det sig då att olika människor bedömer samma bild helt olika?

Några kan tycka en bild är fantastisk och ge den 5 av 5 i betyg medan någon annan kan ge samma bild bara 3 av 5 i betyg. Vad beror det på? Det är ju samma bild dem två personerna tittar på. Det måste alltså finnas någonting annat förutom det tekniska eller rent motivmässiga som kan göra en bild mer eller mindre bra!

Det är just ett bra fotografi gör - den tilltalar ens känslor som ofta är förknippade med ett minne. Om jag inte känner igen mig i fotografiet betyder den inget för mig. Men om jag blir rörd finns det något mitt hjärna tilltalas av, kanske en egen erfarenhet eller upplevelse.

Vissa tycker stranden är vackrare än bergen. Så dem bedömer fotot vid stranden bättre än fotot från bergen. Fast bergsfoton är bättre komponerad. Det får man. Men en bra domare låter inte sina egna preferenser avgöra om fotot är bra. Han kan titta neutral på alla foton och sedan avgöra vilket fotografi är bra.
 
Jag har en fråga till er som tjötar om att en bild är en bild, det är bara resultatet som räknas, känsla ska inte blandas in för då är det inte bilden man bedömer etc. Hur kommer det sig då att olika människor bedömer samma bild helt olika?

Några kan tycka en bild är fantastisk och ge den 5 av 5 i betyg medan någon annan kan ge samma bild bara 3 av 5 i betyg. Vad beror det på? Det är ju samma bild dem två personerna tittar på. Det måste alltså finnas någonting annat förutom det tekniska eller rent motivmässiga som kan göra en bild mer eller mindre bra!

Ja givetvis! Men det andra som gör en bild intressant utöver det, är inte alltid att en svettig man i kamouflagekläder och myggolja lyckas fota en björn i motljus.
Om du får en härlig känsla av att Zeb Machahan tagit ännu en bild av en älg så betyder det inte att den känslan definierar vad fotografi är.
 
Exakt, om Terje skulle göra en utställning "Mina bästa fuskbilder". Kan jag tänka mig att den skulle bli tämligen välbesökt. Allt ståhej är god reklam :)

Jag har faktiskt fått ett flertal förfrågningar om just detta; bland annat från stora gallerier utomlands, så även på ett antal större fotofestivaler utomlands. Jag har tackat nej till alla av två orsaker; dels för att jag givetvis inte kan stå för dessa manipuleringar, men också för att samtliga av dessa manipuleringar är slängda sedan länge (redan hösten 2011).

Jag vet att dessa manipuleringar idag skulle kunna ge mig riktigt stora ekonomiska tillgångar, men jag skulle inte stå ut med mig själv. Pengar är verkligen inte allt!
 
Jag har en fråga till er som tjötar om att en bild är en bild, det är bara resultatet som räknas, känsla ska inte blandas in för då är det inte bilden man bedömer etc. Hur kommer det sig då att olika människor bedömer samma bild helt olika?

Några kan tycka en bild är fantastisk och ge den 5 av 5 i betyg medan någon annan kan ge samma bild bara 3 av 5 i betyg. Vad beror det på? Det är ju samma bild dem två personerna tittar på. Det måste alltså finnas någonting annat förutom det tekniska eller rent motivmässiga som kan göra en bild mer eller mindre bra!
Tycke och smak kanske? En bok är en bok men innehållet kan variera, en del gillar deckare andra inte och de kommer följaktligen att ge helt olika betyg till samma bok. Och vem som skrivit den och hur; papper&penna, skrivmaskin, dator, hemma eller i ett betalgömsle är helt ointressant.
 
Jag har faktiskt fått ett flertal förfrågningar om just detta; bland annat från stora gallerier utomlands, så även på ett antal större fotofestivaler utomlands. Jag har tackat nej till alla av två orsaker; dels för att jag givetvis inte kan stå för dessa manipuleringar, men också för att samtliga av dessa manipuleringar är slängda sedan länge (redan hösten 2011).

Jag skulle tycka att det vore kul att se en utställning med dessa, och gärna blandat med icke "manipulerade" foton av dig (eller andra naturfotografer). Alltså något i stil med konstutställningen "Falskt & Äkta" som visades på Nationalmuseum för ett antal år sedan. Sedan får publiken försöka att själva bedöma bilderna både efter estetik, känsla och inte minst då äkthet.
 
Jag har en fråga till er som tjötar om att en bild är en bild, det är bara resultatet som räknas, känsla ska inte blandas in för då är det inte bilden man bedömer etc. Hur kommer det sig då att olika människor bedömer samma bild helt olika?

Alla har olika referensramar, historia, personlighet, tycke och smak. Känsla är också viktigt. Både för betraktaren och fotografen. Mycket känsla kan ju både skapas, förstärkas och förmedlas med teknik som dubbelexponering, digitalt mörkrum, bildbehandling, etc.
 
Parallellen till mitt fågelskådande och drag på ovanliga arter som andra skådare har hittat tycker jag är väldigt lik det som jag känner med att söka upp sina fotomotiv själv kontra att köpa sig en plats i ett betalgömsle.

Att hitta en egen ovanlig art istället för att åka på ett drag ger en större tillfredsställelse och en genuinare känsla för min del. Fågelarten är precis densamma oavsett om man hittat den själv eller om man ser den på ett drag, men att hitta den där speciella fågeln själv gör att jag kommer värdera den observationen mycket högre än om någon hade pekat ut fågeln åt mig på ett drag.

Samma sak om jag hör att en vän har sett en mycket ovanlig fågel så skulle jag värdera hans observation mycket högre om det visar sig att han själv har lyckats hitta fågeln jämfört med om han bara har åkt på ett drag och tittat på den. Detta oavsett om det var svårt eller lätt för honom att upptäcka fågeln.

Att åka på fågeldrag gör jag..just nu är jag på väg från Blekinge till Närke för att förhoppningsvis få syn på vitryggig hackspett. Den är nästan omöjlig att hitta själv, så därför blir det till att åka på drag för att överhuvudtaget få in den på sin sverigelista. Att sitta i ett betalgömsle för att fotografera björn skulle jag kunna tänka mig att göra bara för att överhuvudtaget få en bild på en vild björn som annars skulle vara väldigt svårt att få. Men jag skulle absolut inte värdera mina bilder på björn från det där betalgömslet lika högt som bilder jag skulle lyckats ta "i det fria" (om ni tillåter att jag uttrycker mig så).
 
Allt det där är tämligen okontroversiellt för de flesta här i tråden, skulle jag tro.

Den knepiga uppstår när man applicerar sina egna preferenser på andra och nedvärderar deras bilder om de inte är skapade med samma filosofi som ens egen.
 
Allt det där är tämligen okontroversiellt för de flesta här i tråden, skulle jag tro.

Den knepiga uppstår när man applicerar sina egna preferenser på andra och nedvärderar deras bilder om de inte är skapade med samma filosofi som ens egen.

Ja, fast det tycker jag inte att jag gör..eller i alla fall har inte det varit min mening. Trist att ni uppfattar det så. Jag har många gånger försökt skriva "jag tycker", "för mig personligen", "själv anser jag", "jag känner" osv för att visa på att det är mina personliga åsikter. Ni får naturligtvis tycka annorlunda och skapa bilder på det sätt som ni vill och känner..det har jag aldrig sagt någonting om.
 
Du har väl uttryckt åsikten att du uppskattar bilder (av andra) mer om de är tagna enligt din filosofi?

Det kan då uppfattas negativt av de "andra", om det kommer en lång utläggning om hur man bör göra för att ta en bild av t.ex. björn på det sätt som du tycker ger mervärde till en bild.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar