Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur mäter ni ljus? Mäter ni, eller testar ni er fram?

Produkter
(logga in för att koppla)

Arleklint

Aktiv medlem
Jag tar en fråga även i natt...
Ni analoga fotografer, kontra ni som är digitala....

Hur mätar ni ljus?

Jag är numera helt digital, Jag mäter men kamerans ljussmätare,

Hur mäter ni?

Mäter ni med "trial and error" och kör på histogram?

Janne
 
Frågan känns lite konstigt ställd; alla mäter väl med kamerans ljusmätare? (förutom dom som saknar inbyggd mätare då).

Det känns mer som du frågar om man är kompetent nog att få det rätt vid första avtryck, eller om man slarvar och exponerar tills det blir rätt utseende på histogrammet.

Själv försöker jag så gott jag kan att få det rätt exponerat på första försöket. Jag använder histogrammet för att se hur jag lyckats med exponeringen. Då lär jag mig hur jag ska kompensera nästa gång för att det ska bli bättre. Jag använder alltså histogrammet dels som input för att lära mig hantera kameran och dels för att dubbelkolla att jag gjort rätt.

Om jag misslyckats och motivet försvunnit så brukar det oftast gå att rädda genom att kompensera i efterhand vid råkonverteringen, jag upplever att +- 1-2 steg går bra att rädda i efterhand.
 
Om det är planerade bilder eller att jag har gott om tid så mäter jag med handhållen mätare och tillämpar ett modifierat zonsystem.

Är det lite mera bråttom kanske jag bara mäter efter låg eller högdager, alt efter huvudmotivet och bestämmer var i zonskalan jag vill placera det.

Och är det riktigt bråttom använder jag kamerans centrumvägda ljusmätare för att få ett hum om tid/bländare.
 
Janne, jag mäter för motiv som inte är allt för långt bort brukar jag mäta det reflekterande ljuset av det infallande i handen, eller mot t ex sommarid mot en grön gräsmatta. Kameran inställd på M och vid fallet av ljuset i handen skruvar jag på rattarna så att indikatorn visar +1 steg mot kamerans uppmätta värde för att kompensera för den högre reflexionen än kamerans förväntade reflexionsvärde. Utifrån detta värde justerar jag sedan exponeringen så jag uppnår önskad effekt och syfte med bilden.
 
Jag gör som Roland om det är seriösare bilder, t.ex med dia. För snapshots med digitalkompakten kör jag bara på Auto och kolla displayen så att det ser OK ut.
 
Om högdagrarna är viktiga mäter jag från dem med utsnittsmätningen (8-9%) och överexponerar två steg - då brukar man kunna undvika att bränna dem och hamna perfekt i högra delen av histogrammet. Jag efterkollar på histogrammet att det ser bra ut och har även "överexponeringsblinket" på (men kommer nog att stänga av det). I vissa fall är utsnittsmätningen för grov och då blir det spotmätning, men den känns lite svårare att hantera. Efterbehandling i Capture One som är den naturliga uppföljningen av exponeringen. Det jag kommer hem med på CF-kortet är alltså för mig endast rådata att fortsätta arbeta med för att nå önskat uttryck.
 
Jag använder oftast ljusmätaren, för det mesta centrumvägd eller spot, i kameran. Beroende på motivtyp har man ju lite olika lång tid på sig att "utverdera" det hela innan man trycker på avtryckaren. Är det frågan om situationer som är mer pressade i tid använder jag inte spot, utan oftare matrismätning och har en grund-exponeringskompensation och kör på "halvautomat".
Ibland dubbelkollar jag på displayen, med högdagerblinket påslaget, för att verifiera att jag mätt/tänkt rätt.

Igår gjorde jag några försök att ta bilder på mig och min hund. Eftersom jag själv inte fanns med i bild när jag var bakom kameran så tog jag några testbilder för att se var jag skulle lägga mig i exponering. Då använde jag inte ljusmätaren för att "sätta" eponeringen, utan för att få en grov uppskattning om var jag skulle börja.
 
Med d2x ljusmätare behövs det inte så mycket klurande i allmänhet... :)

Och är man osäker är det ju lätt att ta en provbild och kika på histogrammet. :)
 
Det finns ju en gammal regel som säger att man ska exponera efter högdagrarna när det gäller dia och lågdagrarna när det gäller negativ.

Med digitalt finns det ju oftast möjlighet att se på histogrammet om man "bränner" högdagrarna. I vissa fall spelar ju det ingen roll tex ett blänk från ett smycke. Men vissa hävdar att man ska oavsett motiv (tex nattmotiv) lägga sig så långt ut i högerkanten på histogrammet (dock ej utanför) och sedan dra ner ljusstyrkan i efterbehandlingen (tex Photoshop). Någon som har erfarenhet av detta?
 
matnyttige skrev:
Men vissa hävdar att man ska oavsett motiv (tex nattmotiv) lägga sig så långt ut i högerkanten på histogrammet (dock ej utanför) och sedan dra ner ljusstyrkan i efterbehandlingen (tex Photoshop). Någon som har erfarenhet av detta?
Ja, det är jag gör. Men det gäller givetvis endast raw. Och ljusstyrkan drar jag ner i råkonverteringen med exponeringskompensationen och inte med gråpunktsslidern.
Fördelarna med "högerexponering" är att man får bättre tonalitet och i skuggorna minskar bruset.
 
Jag använder kamerans ljusmätare, men ställer oftast in tid och bländare manuellt. Då kan jag kompensera som jag vill beroende på motivet.

Det är ju en slags testa-sig-fram metod eftersom den bygger på tidigare erfarenheter av liknande ljussituationer.

-- MW
 
Förr med film mätte jag noggrant med spot eller utsnittsmätning.

Nu med digitalt kör jag oftast A-läget med flerfältsmätning. Sedan tittar jag ALLTID på histogram/blink och kollar så att inte viktiga högdagrar är utfrätta. Finns sådana justerar jag ner exponeringen med exponeringskompensation. Visar histogrammet att det finns "luft" kvar till höger lägger jag i stället på pluskompensation.

Om bilden är ljus eller mörk på kamerans LCD struntar jag i så länge histogrammet är bra.
 
I dag med svartvitt försökte jag köra efter zonmetoden så gott det gick. Zonmetoden försöker jag använda mig av även när jag fotograferar digitalt i jobbet och har mer bråttom. Histogram har jag aldrig brytt mig om, vet inte ens hur man får fram det på den digitala 300:an. Och även om jag skulle få fram det så vet jag inte vad det säger mig.
Skulle jag stå inför situationen att ta en väldigt viktig bild men är osäker på exponeringen så tar jag hellre några fler alternativexponeringar, även om jag vid tillfället kör film.
 
RolandM skrev:
Janne, jag mäter för motiv som inte är allt för långt bort brukar jag mäta det reflekterande ljuset av det infallande i handen, eller mot t ex sommarid mot en grön gräsmatta. Kameran inställd på M och vid fallet av ljuset i handen skruvar jag på rattarna så att indikatorn visar +1 steg mot kamerans uppmätta värde för att kompensera för den högre reflexionen än kamerans förväntade reflexionsvärde. Utifrån detta värde justerar jag sedan exponeringen så jag uppnår önskad effekt och syfte med bilden.

Då måste du hålla handen där motivet är.
Hur gör du om ditt motiv är i skugga, men inte du?
Går dit där motivet är och mäter på handen... försås!

Jag är med!
 
vid negativ utgar jag fran zonsystemet och lagdager med punktuell matning.

Vid digital fotogr. anvander jag histogramet, det mest korrekta enligt min uppfattning.
 
Enkla symboler funkar också.

Eftersom jag är en förespråkare av enkelhet kunde jag inte låta bli att införskaffa en rysk Lomo-kamera vid namn Smena Symbol för endast 75:- på Tradera (såg att man på lomography.com annonserade ut sådana för över det 10-dubbla nyligen). Den kameran fungerar utan exponeringsmätare. Där är ögat det som bedömer ljuset. Först ställer man in filmkänsligheten på en ratt. Denna ratt är kopplad till bländaren, Sedan finns en symbolskala kopplad till slutaren. Klar sol-1/250, slöjad sol/skugga-1/125, ljusa moln-1/60, mörka moln-1/30 och regnmoln-1/15. Något begränsat men enklare kan det inte bli! Man kan förstås mäta ljuset med lös mätare och ställa tid/bländare som man vill också.

I normala fall använder jag kamerans exponeringsmätare eller lös mätare för att mäta ljuset. Har jag tid och möjlighet använder jag spotmätare och lägger exponeringen ngt olika beroende på motiv/kontrast och vad jag vill framhäva. Ni som testar och kollar histogram etc. förstår jag inte sysslar med gatufotografering? Där hinner man inte med sådant. Då är det förmätning/inställning eller AE (ev. med lås) som gäller.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar