Annons

Hur kan Sony misslyckas med menysystemet tre gånger?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jo, visst är det bättre, men vad jag förstår saknas det fortfarande sökbara menyer och på/av funktioner kan inte tillordnas till en knapp så att funktionen kan slås av och på utan atan ytterligare klickande. Det syns inte i den här videon men textinmatning är fortfarande från pre 1996, vilket naturligtvis hade behövt förbättras om sökfunktion skulle bli meningsfull, men det hade också varit stor hjälp t.ex. när man skriver in wifi lösenord. För att inte tala om att man kanske hade kunnat använda det för bildkommentarer. Varför inte göra det möjligt att koppla in ett bluetooth tangentbord, och när vi nu är inne på det varför inte bluetooth anslutning för bluetooth hörlurar.

Ja ett bluetooth tangentbord blir ju en verklig höjdare att ha med sig i fält :). Jag vidhåller fortfarande att det är ett stort nederlag att överhuvudtaget behöva konsultera menyerna under aktiv fotografering oavsett om dessa är sökbara eller inte. Det jag tycker skulle finnas direkt i menyn istället vore en möjlighet att kalla upp en fyllig förklarande text om man är osäker på hur en funktion fungerar. Det vore inte fel ibland om man även kunde få en överblick över en funktions beroenden. Det skulle säkert underlätta för en del vid konfigurering av kameran.
 
Läser om första inlägget av Jonas, han säger inte att menyerna är misslyckade med A7SIII, men tyckte sig märka på visningen av kameran som han var på att det var lite lurigt av sig, demonstranten hittade inte direkt vid visningen tydligen, såg videon med R5:ans genomgång av menyn och konfigureringen han gjorde, han pratade mycket och det var ju personligen för honom, räcker han över kameran till frugan så passar det inte för henne. Har också fått första intrycket av att det inte skall vara några större skillnader, men Northrup nämnde också att han hade önskat sig en sökfunktion.
 
Ett virtuellt tangentbord i stil med Samsungs SelfieType kanske vore mer praktiskt än ett BT-tangentbord. Vi får väl se om det kommer ut några virtuella tangentbord på marknaden.

Men de flesta är väl ganska vana vid att ha ett "tangentbord" på skärmen på sin telefon, så det borde väl inte vara mycket värre att göra samma sak på kamerans skärm. Kameraskärmar tenderar dock att vara mindre än telefonskärmar vilket kanske gör det lite bökigare.
 
Ja ett bluetooth tangentbord blir ju en verklig höjdare att ha med sig i fält :). Jag vidhåller fortfarande att det är ett stort nederlag att överhuvudtaget behöva konsultera menyerna under aktiv fotografering oavsett om dessa är sökbara eller inte. Det jag tycker skulle finnas direkt i menyn istället vore en möjlighet att kalla upp en fyllig förklarande text om man är osäker på hur en funktion fungerar. Det vore inte fel ibland om man även kunde få en överblick över en funktions beroenden. Det skulle säkert underlätta för en del vid konfigurering av kameran.
Fyllig kanske är att ta i, men Nikon har det för det mesta om man trycker på frågetecknet.

Tangentbord? Ny version av Ericsson Chatboard? Vad jag skulle ha det till vet jag dock inte. Att sitta och skriva romaner på kameran känns inte helt aktuellt.
 
I min första blogg om "Sony Klick"-konfigurering" berättade jag om hur jag konfigurerar min A7:a för maximal fotofrihet, minimalt missade bilder och maximalt fokus på fotomotiven:

Detaljerna finns i länken precis under:


Jag har nu kompletterat med Del 2: Med "Sony Klick"-konfiguration i usel belysning och med snabba motiv. Den handlar om hur samma konfiguration kan funka i riktigt dåligt ljus utan blixt och vad man behöver göra för att bildresultaten ska bli acceptabla.

 
Ett virtuellt tangentbord i stil med Samsungs SelfieType kanske vore mer praktiskt än ett BT-tangentbord. Vi får väl se om det kommer ut några virtuella tangentbord på marknaden.

Men de flesta är väl ganska vana vid att ha ett "tangentbord" på skärmen på sin telefon, så det borde väl inte vara mycket värre att göra samma sak på kamerans skärm. Kameraskärmar tenderar dock att vara mindre än telefonskärmar vilket kanske gör det lite bökigare.
Det går att använda skärmen för inmatning på Nikons med pekskärm (undantag kanske finns), men i min D850 är det ABCDEF och inte QWERTY. Internationella tecken saknas nog också, men det går ändå betydligt snabbare att mata in WiFi-lösenord eller vad det kan vara än att hålla på och bläddra fram och tillbaka mellan bokstäverna. Att ändra till QWERTY och fler tecken borde dock inte vara alltför svårt om det anses bättre.
 
Ja ett bluetooth tangentbord blir ju en verklig höjdare att ha med sig i fält :). Jag vidhåller fortfarande att det är ett stort nederlag att överhuvudtaget behöva konsultera menyerna under aktiv fotografering oavsett om dessa är sökbara eller inte. Det jag tycker skulle finnas direkt i menyn istället vore en möjlighet att kalla upp en fyllig förklarande text om man är osäker på hur en funktion fungerar. Det vore inte fel ibland om man även kunde få en överblick över en funktions beroenden. Det skulle säkert underlätta för en del vid konfigurering av kameran.

Jag tänkte nog mest att man skulle ha nytta av tangentbordet när man satt hemma och konfigurerade något, En annan lösning kunde vara att man hade ett konfigureringsprogram för PC/Mac med mer plats för sådant som dokumentation och beroendeöversikter. En laptop har man ju dessutom oftast med sig i fält.

Och du har helt rätt i att bättre dokumentation behövs, både direkt i kamera och på nätet/papper/pdf.
 
Ett virtuellt tangentbord i stil med Samsungs SelfieType kanske vore mer praktiskt än ett BT-tangentbord. Vi får väl se om det kommer ut några virtuella tangentbord på marknaden.

Men de flesta är väl ganska vana vid att ha ett "tangentbord" på skärmen på sin telefon, så det borde väl inte vara mycket värre att göra samma sak på kamerans skärm. Kameraskärmar tenderar dock att vara mindre än telefonskärmar vilket kanske gör det lite bökigare.

Varför välja, man kan ansluta tangentbord till de flesta telefoner varför inte även till kameran. Borde inte vara speciellt dyrt att åstadkomma när man redan har bluetooth för andra funktioner
 
Fyllig kanske är att ta i, men Nikon har det för det mesta om man trycker på frågetecknet.

Tangentbord? Ny version av Ericsson Chatboard? Vad jag skulle ha det till vet jag dock inte. Att sitta och skriva romaner på kameran känns inte helt aktuellt.

Nej kanske inte skriva romaner, men för att göra kofigurationsarbetet mindre pilligt, eller för att det inte ska ta 10 minuter innan man lyckats få in något krångligt wifi-lösenord.

Låt oss säga att du skriver m och kameran hittar alla kommandon som börjar med m,eller M. Skriver du Mi får du alla som börjar med Mi .o.s.v. Får du flera val bläddra med piltangentern, tryck retur för att verkställa.

Om det kunde göras enkelt att in skriva text skulle hade det dessutom varit meningsfullt att kunna namnge konfigurationsfiler man sparar på minneskortet utan att behöva flytta dem till datorn
 
Läser om första inlägget av Jonas, han säger inte att menyerna är misslyckade med A7SIII, men tyckte sig märka på visningen av kameran som han var på att det var lite lurigt av sig, demonstranten hittade inte direkt vid visningen tydligen, såg videon med R5:ans genomgång av menyn och konfigureringen han gjorde, han pratade mycket och det var ju personligen för honom, räcker han över kameran till frugan så passar det inte för henne. Har också fått första intrycket av att det inte skall vara några större skillnader, men Northrup nämnde också att han hade önskat sig en sökfunktion.

Känner igen problemet, inte en chans att jag och min fru kan byta kameror trots att vi båda har A7r iv. Vi löser problemet genom att lagra våra konfigurationer i filer på ett minneskort, som vi läser in om vi behöver samsas om en kamera. Det går ganska snabbt att läsa in. Dessutom är det bra att ha backup på sin konfiguration.
 
Det är nog trots allt undantag och möjligen finns en del buggar dessutom. Problemet är som jag tidigare ventilerat att exv. system som AF eller exponeringssystemet idag har vuxit med strukturell tillväxt i rätt många år. Inget tas bort i princip utan mer och mer har kommit till. Det finns dessutom massor av beroenden och interlock och uppenbarligen har man inte helt örnkoll på precis allt.
Livet med kamera förr, var mycket enklare!
In med en filmrulle, nästan alltid Kodak Tri-X-Pan 400 ISO eller Fujifilm Superia 200/400 ISO!
Inga funderingar över krångliga menyer, bara plåta, fotograferingen var huvudsaken,
- har vi glömt bort det?
Inte jag, i alla fall! :)
 
Senast ändrad:
Jag tänkte nog mest att man skulle ha nytta av tangentbordet när man satt hemma och konfigurerade något, En annan lösning kunde vara att man hade ett konfigureringsprogram för PC/Mac med mer plats för sådant som dokumentation och beroendeöversikter. En laptop har man ju dessutom oftast med sig i fält.

Och du har helt rätt i att bättre dokumentation behövs, både direkt i kamera och på nätet/papper/pdf.

Alltså jag är ingen motståndare vare sig till konfiguration via exv. USB eller blue tooth. Det kunde säkert vara ett bra alternativ för en del. Jag är ingen fan av displaytangentbord för jag skriver mycket mer fel med dessa än vanliga tangentbord.

Jag tänker dock att det nog kan vara rätt knöligt med sökningsfunktioner på så små skärmar men om man använder den funktion eller delsystem man står på i menyn så kunde man väl åtminstone länka till den plats där funktionen eller delsystemet förklaras i en elektronisk manual i kameran. Tyvärr har åtminstone Sony gjort det väl lätt för sig och jag har aldrig gillat deras manualer även om jag inte har några problem med engelskan. Så jag vet inte om jag skulle vilja ha just de i kameran. Jag har f.ö. alltid mina menyer på engelska eftersom det är enda sättet att kunna få hjälp via sökningar på nätet om man behöver det.
 
Livet med kamera förr, var mycket enklare!
In med en filmrulle, nästan alltid Kodak Tri-X-Pan 400 ISO eller Fujifilm Superia 200/400 ISO!
Inga funderingar över krångliga menyer, bara plåta, fotograferingen var huvudsaken,
- har vi glömt bort det?
Inte jag, i alla fall! :)

Ja du Lars, när jag hade mitt andra haveri med bildstabiliseringen i min då nyinköpta KonicaMinolta D7D och skiten dessutom felfokuserade med var och var annat objektiv jag hade, så var jag verkligt nära att ge upp allt vad foto hette då 2005 till 2006. Dessutom föll kitobjektivet som följde med bokstavligen i bitar då flera av skruvarna som höll linspaketet på plats ramlade bort utan att jag märkte det.

Det lustiga var att D7D-kamerahuset nog var det mest välbyggda och robusta (på utsidan) som jag någonsin haft, men trots det var innehållet skört som ett ägg. Den kameran absolut tålde ingenting. Första gången stabiliseringen pajade låg kameran inne i en ryggsäck som råkade tippa in i ett skott på Waxholmsbåten. Det var ingenting, men mer behövdes inte!

Då stabiliseringshaveriet hände befann jag mig på en "once in my life time"-resa mitt i en öarkipelag (Los Roches) utanför Venezuela för att fiska bone fish och tarpoon. Hade jag inte haft min lilla Ricoh Caplio-kompakt, så hade det inte blivit några bilder överhuvudtaget. D7D var nämligen konstruerad så att om stabiliseringen inte funkade så fick man överhuvudtaget inte igång den kameran.

Lyckligtvis har just bildstabiliseringen i alla kameror idag utvecklats så att det ytterst ytterst sällan är några fel på den. Jag har aldrig haft tillstymmelse till fel på något av alla Sony-hus jag haft hittills - peppar peppar.

Jag har haft min gamla analoga Pentax ME från 70-talet utan andra några som helst problem vid sidan av ett trasigt räkneverk som man faktiskt både kan ha och mista. Den har varit med på många och långa resor och aldrig klickat trots att jag dessutom tappat den i marken flera ggr.

Världen var kanske enklare förr men jag tycker faktiskt att jag nu har en kamerakonfiguration som faktiskt är ännu enklare att hantera än min gamla Pentax. Även på Pentaxen valde jag bländare (då den hade tidsautomatik) men där måste man faktiskt i samma veva kolla exponeringen (den sköter ju faktiskt min A7:a själv) och dessutom måste man ju även fokusera själv. På toppen av det skulle man dra fram filmen och byta rulle efter 36 bilder. Har du verkligen glömt vilket slit det var Lars?! Bytte man mellan dia och Tri-X måste man dessutom ratta in det nya ASA (ISO)-talet. Var det verkligen jag som alldeles nyss skrev att välden var enklare förr?
 
Senast ändrad:
Ja du Lars, när jag hade mitt andra haveri med bildstabiliseringen i min då nyinköpta KonicaMinolta D7D och skiten dessutom felfokuserade med var och var annat objektiv jag hade, så var jag verkligt nära att ge upp allt vad foto hette då 2005 till 2006. Dessutom föll kitobjektivet som följde med bokstavligen i bitar då flera av skruvarna som höll linspaketet på plats ramlade bort utan att jag märkte det.

Det lustiga var att D7D-kamerahuset nog var det mest välbyggda och robusta (på utsidan) som jag någonsin haft, men trots det var innehållet skört som ett ägg. Den kameran absolut tålde ingenting. Första gången stabiliseringen pajade låg kameran inne i en ryggsäck som råkade tippa in i ett skott på Waxholmsbåten. Det var ingenting, men mer behövdes inte!

Då stabiliseringshaveriet hände befann jag mig på en "once in my life time"-resa mitt i en öarkipelag (Los Roches) utanför Venezuela för att fiska bone fish och tarpoon. Hade jag inte haft min lilla Ricoh Caplio-kompakt, så hade det inte blivit några bilder överhuvudtaget. D7D var nämligen konstruerad så att om stabiliseringen inte funkade så fick man överhuvudtaget inte igång den kameran.

Lyckligtvis har just bildstabiliseringen i alla kameror idag utvecklats så att det ytterst ytterst sällan är några fel på den. Jag har aldrig haft tillstymmelse till fel på något av alla Sony-hus jag haft hittills - peppar peppar.

Jag har haft min gamla analoga Pentax ME från 70-talet utan andra några som helst problem vid sidan av ett trasigt räkneverk som man faktiskt både kan ha och mista. Den har varit med på många och långa resor och aldrig klickat trots att jag dessutom tappat den i marken flera ggr.

Världen var kanske enklare förr men jag tycker faktiskt att jag nu har en kamerakonfiguration som faktiskt är ännu enklare att hantera än min gamla Pentax. Även på Pentaxen valde jag bländare (då den hade tidsautomatik) men där måste man faktiskt i samma veva kolla exponeringen (den sköter ju faktiskt min A7:a själv) och dessutom måste man ju även fokusera själv. På toppen av det skulle man dra fram filmen och byta rulle efter 36 bilder. Har du verkligen glömt vilket slit det var Lars?! Bytte man mellan dia och Tri-X måste man dessutom ratta in det nya ASA (ISO)-talet. Var det verkligen jag som alldeles nyss skrev att välden var enklare förr?

Var du inte och vadade i djupt vatten också, då kunde du ha din Ricoh i bröstfickan har jag minne av. Det fans lite trix också när man rattade in ASA, var det en ISO 100 film så kunde man luras genom att ratta in ISO 80 vilket påverkade exponeringen.
 
Livet med kamera förr, var mycket enklare!
In med en filmrulle, nästan alltid Kodak Tri-X-Pan 400 ISO eller Fujifilm Superia 200/400 ISO!
Inga funderingar över krångliga menyer, bara plåta, fotograferingen var huvudsaken,
- har vi glömt bort det?
Inte jag, i alla fall! :)

Jo mycket var enklare förr, jag väntade på 10x15 film eller DIA bilderna har nog en 15 album i bokhyllan som gäster förr fick titta i med väntan på kaffe eller maten, vid julens släktträffar satt man där och bläddrade, frågade högt vad gammal Stina kunde vara på just den bilden man hade framme, det fans som oftast små berättelser om många bilder, vid DIA visning så kunde 10-talet titta på samma bild, fram med duken och i bland var strykbordet bra att ställa projektorn på.

Nu har man typ Dator Nr4 i ordningen, hårddiskar med bilder, USB-minnen med bilder, DVD/CD skivor med bilder vilket man provade i början, sladdar över allt på golvet är det.:)
 
Livet med kamera förr, var mycket enklare!
In med en filmrulle, nästan alltid Kodak Tri-X-Pan 400 ISO eller Fujifilm Superia 200/400 ISO!
Inga funderingar över krångliga menyer, bara plåta, fotograferingen var huvudsaken,
- har vi glömt bort det?
Inte jag, i alla fall! :)

Med en rätt konfigurerad Sony skulle jag nog påstå att automatiken ger dig mer tid att koncentrera dig på motivet än du hade med de flesta kameror på filmens tid.

Visst man kunde önskat att Auto Min SS hade kunnat ställas in i 1/3 slutartidssteg, och att man hade kunnat skapa en lista med tider som man sedan kunde växla mellan, med en enda knapptryckning, eller att Auto Min SS hade kunnat hanteras i ett custom shoot set, men det är fortfarande inte mer besvärligt att ändra Auto Min SS än att ändra slutartid på filmens tid. Inte heller då brukade man kunna välja slutartid i tredjedels steg, och precis som med Sonys Auto Min SS var man tvungen att välja tider från hela slutartidskalan

Problemet är att få till den där rätta konfigurationen inte alltid är så enkelt, men du kan till stor del göra det hemma vid köksbordet när du har gott om tid.
 
Senast ändrad:
Om man håller sig borta från Apple produkter så brukar det vara ganska trådlöst numera.
Jag måste erkänna att jag inte alls hänger med här. Vilka av Apples produkter är mer trådbundna än andra? Jag säger inte att det inte skulle kunna vara så, men kommer själv inte på något exempel.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.