Hur kan Sony misslyckas med menysystemet tre gånger?

[ArneB]

Om fotografen satt ett för lågt värde i Max ISO under Auto ISO blir väl bilden underexponerad? Det krävs väl inget avancerat menysystem för det?

 

[Falumas]

Eller så kan man kalla en del i den äldre generationen för teknikfientliga. Min 90-åriga farmor kunde läxa upp dom flesta i mycket teknologi. Hon hängde med hela tiden och var lärare i oteknologiska ämnen när hon jobbade.
Att bara sätta sig på en stol och tycka att allt var bättre förr har aldrig lett någon vart.

 

[Falumas]

Om fotografen satt ett för lågt värde i Max ISO under Auto ISO blir väl bilden underexponerad? Det krävs väl inget avancerat menysystem för det?

Vi får väl anta att detta är en avart i Sonys version av auto iso

 

[Bengf]

Inte så jäkla lätt alla gånger för våra hjärnor att koppla ihop allting ( inget försvar nu för Sonys menyer även om det blir lite väl mycket som utökar menyerna varje år ) Såg ett program för några år sedan om Amerikanska strids piloter, välutbildade och skärpta killar, det var då man körde planen manuellt, man fick information genom radio som hjälp, men det gick ofta åt skogen, man hade svårt att både manövrera planen och samtidigt uppmärksamma vad som sades i radion, det blev för komplicerat speciellt i kniviga situationer, är utvecklades hjälp av dator och automatik och för tidig död kunde undvikas- Användar vänlighet har efterfrågats i flera år vad gäller våra olika datorprogram genom åren, tipsen om att kunna låsa delar av kamerornas menyer kanske går att fundera på men jag vet inte om det blir bra, kräver nog en bra grund struktur först.

 

[Bengf]

Eller så kan man kalla en del i den äldre generationen för teknikfientliga. Min 90-åriga farmor kunde läxa upp dom flesta i mycket teknologi. Hon hängde med hela tiden och var lärare i oteknologiska ämnen när hon jobbade.
Att bara sätta sig på en stol och tycka att allt var bättre förr har aldrig lett någon vart.

När detta med Dator tog ordentlig fart för flera år sedan så var det inte ovanlig att Dator läraren hade svårt att hänga med 14-åringarna som lärde sig mycket snabbt. En annan sak man ser nästan varje gång man handlar, är hur kassörskan ofta får hjälpa dom lite äldre för att det stökar till sig med betalkorten. Och så finns det 100 åringar som har rökt hela livet och inte käkat medelhavs kost eller. sedan vete tusan om all digital teknik bara är av godo, om 50 år jobbar ingen längre, robotar sköter det mesta, så jag vete tusan vad övriga 12 miljarder skall göra för någonting.

 

[Falumas]

så jag vete tusan vad övriga 12 miljarder skall göra för någonting.

Fotografera är väl en trevlig hobby?

 

[unoengborg]

Uno Engberg har A7RIV nästan den senaste modellen, tycker det är bra att Uno uppmärksammar och berättar, en ganska så påkostad kamera som kostar en slant. väldigt aktiv med sitt fotande och vill att det skall fungera så bra som möjligt, så visst är det uppenbart att med den modellen Uno har så finns det några bitar kvar att förbättra vad gäller menyerna. Det är ju den är typen av kritik som för utvecklingen framåt, det är bra för oss konsumenter, klart att Uno anpassar sig efter hand man har ofta inga andra val så har det ju ofta varit för oss alla genom dom olika modeller vi ägt genom åren, man har svurit i det tysta och gått vidare. Nu har Sony ryckt upp sig betydligt vad gäller FW vilket är trevligt, kanske det kan gå att få ändrat en del med Unos A7RIV.

Ja självfallet anpassar man sig men ett bra gränssnitt gör detta enklare.
Titta på den här videon där kring 7:43 där Chelsea Northrop får mera problem med Sony som hon använt ett år än en med en helt ny Panasonic modell.

Ett år borde vara mer än tillräckligt med erfarenhet för att inte hamna i problem med att ta ett porträtt för en professionell fotograf. Speciellt inte om fotografen är van att testa många olika kameror.

För egen del tog det ungefär två månader att lära sig kameran tillräckligt bra för att känna mig säker på att inte göra något som kunde resultera i oväntade problem vid stillbildsfotografering. Två månader där jag kunde fått fler keepers med ett mera strukturerat och konsekvent gränssnitt och då tänker jag inte enbart på menyerna. Motsvarande läroprocess när jag bytte från min gamla Olympus E450 till Nikon D800 tog kanske någon vecka.

Det som tog längst tid att lära sig var inte menystrukturen utan de dolda begränsningarna/konflikterna mella olika menyval. När man konfigurerat något så att det kändes bra kunde det hända att något annat hade slutat fungera

När jag väl lärt mig kameran tillräckligt för att konfigurera den "rätt" är den dock ett otroligt effektivt fotoverktyg. jag rotar i princip aldrig i några menyer, men jag kan inte tillfälligt låna min frus A7r iv, olika konfigurationer gör samma modell till helt olika kameror. När du väl konfigurerat den är kameran din egen.

 

[larsborg]

Vissa saker kan man inte förklara på en enda rad hur gärna man än vill, då de faktiskt är väldigt för att inte säga oerhört komplexa.

Om du vill förstå Auto ISO Min Shutter Speed t.ex så kan du ju titta i detalj på Mark Galers video som finns inbakad i den länk jag bifogade ovan i min blogg från Essaouria. Men inte ens den är helt enkel att förstå och det beror inte bara på att den är lång. Den som orkar igenom videon ser också att även ett system som detta, trots sin stora flexibilitet ändå går att rigga så att det kör i väggen under vissa omständigheter.

Vad händer om fotografen exv. satt max ISO under Auto ISO till ett väl lågt värde och systemet inte kan parera lågt ljus med att öka ISO? Sånt är det också bra att ha koll på om man faktiskt ska förstå varför vissa saker hanteras som de gör av kameran.

Jag förstår att detta är våldsam överkurs för de som har svårt att ens hitta delsystemet i menyerna, när de försöker killgissa sig fram i menykatakomberna fullt upptagna med att följa minsta motdtåndets lag men ibland krävs det faktiskt en viss ansträngning om man fullt ut ska kunna utnyttja dessa mycket kompetenta och komplexa IT-system. Ja det är faktiskt dags att kalla en modern avancerad systemkamera för vad den egentligen i grund och botten är - ett tämligen avancerat och komplext IT-system med mängder av beroenden och inbyggda interlock.

Idag är det tyvärr så att vardagstekniken för länge sedan passerat gränsen för vad många egentligen klarar av och det gäller tyvärr inte bara min 90 åriga svärmor och hennes gubbe som inte ens kan förstå sig på sin nya radio. Detta gäller heller inte bara kameror utan även datorer, telefoner och trådlösa telenät och routrar samt allt man kan ansluta till dessa.

Det finns en utbredd åldersfascistisk uppfattning om att det är främst äldre som är tekniskt handikappade och det är en djupt kränkande uppfattning faktiskt. Det handlar väldigt mycket mer om generell bildningsnivå och yrkesbakgrund. IT-samhället byggdes inte av dagens 15-25 åringarna (de är oftast bara konsumenter) utan faktiskt av de som är 70-80+ idag. Många av dessa är vida kunnigare än många av dagens yngre "funktionella analfabeter" som i många fall har uppenbara problem med att läsa t.o.m. relativt enkla tekniska instruktioner än gång, utan att fullständigt rynka ihop.

Tyvärr får väl jag delvis ta på mig ansvaret för det, för jag och andra ställde tyvärr alldeles för låga krav på de vi undervisade pä 80- och 90-talen för att de skulle kunna klara sig fullt ut i dagens mer krävande samhälle och i den allt hårdare fullständigt oförlåtande ekonomiska globalismen.

Dagens kameror, datorer och mtel, m.m. .... är relativt mycket lätta, att förstå, felet är något annat, - för mycket finesser, så har man dåligt tålamod, då ger man upp, vågar inte använda prylen.
Ännu värre var det, när jag pluggade teknik /IT på högskolan, vi använde då
programspråket BASIC, för att få igång våra ABC 80 "burkar".
Mycket bira gick åt!
Tack, Microsoft för Windows, nu behövs ingen bira, inte framför "burken" iaf!

 

[Flash Gordon]

Detta är helt off-topic men är en kul historia om hur det stoppas teknik i vissa prylar man verkligen frågar sig vad det är bra för.

I det här falllet handlar det om en air conditioner som jag köpte i Kroatien för att försöka få ner temperaturen i min båt när vi jobbade med att dra ett nytt elsystem. Det var över 35 grader i skuggan var som att jobba i en bastu.
Som vanligt läste jag inte direkt på i manualen. Bara så jag kunde få igång apparaten. Nu verkade den inte göra mycket nytta. Min 42 fots Laurinkoster är som en liten 3-rummare och denna maskin för 2 00o kronor klarade inte av uppgiften.
Dessutm drog den så mycket ström att säkringarna löstes ut i stolpen för landsström.

Vi löste det istället med sätta upp bomkapell som täcker hela båten från för till akter.

Därför tog jag med mig apparaten till Dörfles utanför Wien. Där var det också runt 35 grader i skuggan och rummet jag skulle sova i vänder mot väster. Det är oftast 30-40 grader i rummet när man skall gå och lägga sig vid 12-tiden på natten.
Vädligt mycket över min komforttemperatur.
Så jag satte in denna air conditioner i rummet för att få ner temperaturen och satte den på 25 grader. Ut genom fönstret med den grova slangen och klämde fast med rolladen. Eller splitterskyddet jag brukar kalla dem för att reta min Österrikiska fru.
Den djäkla maskinen gick för fullt och dånade så det tog någon timme eller två för att jag äntligen började somna in. I dånet hörde jag att det verkade som det kom prat och musik från apparaten. Fast jag var för trött för attr bry mig. Hade kört de 90 milen från Makarska till Wien.

Vid ett tiden på natten hörde jag människor prata utanför fönstret. Dörfles kan översättas som mycket liten by. Det är precis vad det är.
När jag tar sista pisseturen med Kasper brukar vi inte möta en mänsklig själ. Eventuellt en igelkott eller en katt som smiter runt ett hörn.
Så varför lät det som en massa människor plötsligt stod utanför mitt fönster utanför Dörfles 61.
Jag lättade på mitt spitterskydd och därutanför stod större delen av Dörfles vuxna befolkning.
De stod alla och tittade upp mot mitt fönster. Ur slangen jag hängt ut kom det svenskt tal och musik.
Någon lokal kanal som spelade något från en lokalstation i troligen Jämtland.
För befolkninngen i Dörfles är det nog det närmaste de någonsin kommit spöken som talar på främmande tungomål. De frågar sig nog nu 2 år senare om vad de upplevt.
Själv lyckades jag aldrig förstå hur denna pryl som var designad i Japan gjord i Kina, köpt i Kroatien och utnyttjad i Österrike kunde ratta in svenska lokal stationer.
Den måste på något sätt känt av min mobil och kunnat komma åt mer data än jag vill den skall-Tillgången tii ett vanligt WiFi verkar ha triggat ingång detta. Hur den fick fick tillgång det säkra lösenord jag lagt in vet jag fortfarande inte.
Jag har varit många gånger senare i Dörfles fast inte behövt använda någon Air conditioner. Bara fläktar.De pratar inte och spelar inte musik.

Nästa gång jag måste använda den där apparaten riskeras igen hela Dörfles står utanför.
Har forfarande inte lyckats slå av det hela.

 

[Gamle Svarten]

Sony A77-2.
Jag har verkligen haft stor glädje med den kameran.
Men, menysystemet .....
Ingen klar struktur. AF-inställningar som nästan verkar slumpvis utspridda.
Det är förvånansvärt att ett företag av Sonys typ och kaliber, släpper ut en konsumentprodukt som inte har en mer genomtänkt meny.

Genom att dedikera Fn-funktioner, och programmera knappar, kunde jag undvika menyträsket.
Senare kameramodeller, som jag haft eller provat, tycker jag är mycket bättre.
Jag ser en klar skillnad.
Jag ser logik.

Jag har en teori om hur Sony uppnådde denna utveckling.
De som utvecklade menysystemet till A77-2 blev omplacerade, till att sköta Sony`s cashback-system.

 

[PMD]

Själv lyckades jag aldrig förstå hur denna pryl som var designad i Japan gjord i Kina, köpt i Kroatien och utnyttjad i Österrike kunde ratta in svenska lokal stationer.
Den måste på något sätt känt av min mobil och kunnat komma åt mer data än jag vill den skall-Tillgången tii ett vanligt WiFi verkar ha triggat ingång detta.

Kanske Bluetooth?

 

[ztenlund]

Om fotografen satt ett för lågt värde i Max ISO under Auto ISO blir väl bilden underexponerad? Det krävs väl inget avancerat menysystem för det?

Utan att recensera menysystemet på kameran jag har liggande på bordet så beror det som händer på vilket läge kameran används i. Eftersom jag oftast använder den i Av, så blir resultatet att slutartiden ökar när utrymmet för ISO-höjningar inte räcker. I andra lägen kan det bli så att !AE visas, vilket innebär att bilden kommer att bli underexponerad.

 

[Bengf]

Dagens kameror, datorer och mtel, m.m. .... är relativt mycket lätta, att förstå, felet är något annat, - för mycket finesser, så har man dåligt tålamod, då ger man upp, vågar inte använda prylen.
Ännu värre var det, när jag pluggade teknik /IT på högskolan, vi använde då
programspråket BASIC, för att få igång våra ABC 80 "burkar".
Mycket bira gick åt!
Tack, Microsoft för Windows, nu behövs ingen bira, inte framför "burken" iaf!

Jo men Windows 7 som hängde med länge på arbetsplatser och hemma vid, gjordes en undersökning hur folk använde systemet, det visade sig att allmänheten använde CA: 1/4 del av vad programmet kunde utföra, och det var nog vanligt, jag själv använde bara det som passade mig i vardagen, på arbetet så ordnade dom anställda programmerarna dom mycket avancerade programmen som drev tex flera fräsmaskiner för att få det hela i synk, sedan fick så klart maskinisten slå in dom olika värdena om det nu på denna plåt skulle fräsas tex 35 grader på långsidan och annat värde på kortsidan osv. Dessa skickliga programmerare kunde då få mycket frågor från gubbarna från golvet när det strulade hemmavid med Windows, men alla programmerare var inte lika hemma med vanliga Windows det var aldrig deras hemmaplan på arbetet.

 

[Bengf]

Sony A77-2.
Jag har verkligen haft stor glädje med den kameran.
Men, menysystemet .....
Ingen klar struktur. AF-inställningar som nästan verkar slumpvis utspridda.
Det är förvånansvärt att ett företag av Sonys typ och kaliber, släpper ut en konsumentprodukt som inte har en mer genomtänkt meny.

Genom att dedikera Fn-funktioner, och programmera knappar, kunde jag undvika menyträsket.
Senare kameramodeller, som jag haft eller provat, tycker jag är mycket bättre.
Jag ser en klar skillnad.
Jag ser logik.

Jag har en teori om hur Sony uppnådde denna utveckling.
De som utvecklade menysystemet till A77-2 blev omplacerade, till att sköta Sony`s cashback-system.

Jag har den första A77 och visst man ställde in vilket hjul som skulle justera A eller S, autofokus ställde jag på spot, första A77 hade inte så många inställningar vad gällde AF, men ändå kunde man inte samla in dom, det skulle gå att välja tex 3bps/8bps eller då 12bps, av någon anledning skrev man inte så i menyerna, utan det var Lo eller Hi, det var FN-knapp, det var matnings knapp uppe vid fönstret. Annars jag som huserar i DIV 3/4 vad gäller kunskap om fotografering och på senare år börjat att bli rätt så teknik trött över allt som väller över en, blir nog nästan skrämd över vad fullproppade dagens kameror blivit med inställningar, Sonys realtime fokus och som StenÅke beskriver det ser dock väldigt lovande ut.

 

[Bengf]

Ja självfallet anpassar man sig men ett bra gränssnitt gör detta enklare.
Titta på den här videon där kring 7:43 där Chelsea Northrop får mera problem med Sony som hon använt ett år än en med en helt ny Panasonic modell.

Ett år borde vara mer än tillräckligt med erfarenhet för att inte hamna i problem med att ta ett porträtt för en professionell fotograf. Speciellt inte om fotografen är van att testa många olika kameror.

För egen del tog det ungefär två månader att lära sig kameran tillräckligt bra för att känna mig säker på att inte göra något som kunde resultera i oväntade problem vid stillbildsfotografering. Två månader där jag kunde fått fler keepers med ett mera strukturerat och konsekvent gränssnitt och då tänker jag inte enbart på menyerna. Motsvarande läroprocess när jag bytte från min gamla Olympus E450 till Nikon D800 tog kanske någon vecka.

Det som tog längst tid att lära sig var inte menystrukturen utan de dolda begränsningarna/konflikterna mella olika menyval. När man konfigurerat något så att det kändes bra kunde det hända att något annat hade slutat fungera

När jag väl lärt mig kameran tillräckligt för att konfigurera den "rätt" är den dock ett otroligt effektivt fotoverktyg. jag rotar i princip aldrig i några menyer, men jag kan inte tillfälligt låna min frus A7r iv, olika konfigurationer gör samma modell till helt olika kameror. När du väl konfigurerat den är kameran din egen.

Jag som huserar i DIV 3-4 vad gäller fotokunskap, alltså mycket enkel amatör, om det plötsligt blir bråttom så är jag aldrig rädd för att snabbt skruva fram auto eller auto + och kan ofta få en oväntad bra bild, annars kan jag bli stående och virrar med inställningar och knappar och motivet är snart borta. förut hade jag Raw/Jpeg inställt, men jösses vad bilder det blev och så klart alla lika, bilderna var eller aldrig av någon mästarklass utan vanliga enkla bilder, så med A77 lade jag in att kunna växla mellan Raw eller Jpeg med AEL knappen, det skulle jag gjort mycket tidigare. Fast i dag är bortskämd med den lilla RX100 som väger 240 gram, A77.an får stanna hemma, och så blir det bilder med mobilen förstås.

Nu är säkert Panasonic bra med menyer, men inte ovanligt att varje kamera märke har sina paradgrenar och så är det annat som kan irritera, tänk om man kunde plocka i hop det bästa från flera kameror. Pentax har stort sett alltid fått jätteberöm för sina menyer, men haft större problem med att få till autofokusen. Pannans S1 klarar 6bps, Canons R5 klarar 12 bps så där kan det hålla på.

 

[unoengborg]

Jag som huserar i DIV 3-4 vad gäller fotokunskap, alltså mycket enkel amatör, om det plötsligt blir bråttom så är jag aldrig rädd för att snabbt skruva fram auto eller auto + och kan ofta få en oväntad bra bild, annars kan jag bli stående och virrar med inställningar och knappar och motivet är snart borta. förut hade jag Raw/Jpeg inställt, men jösses vad bilder det blev och så klart alla lika, bilderna var eller aldrig av någon mästarklass utan vanliga enkla bilder, så med A77 lade jag in att kunna växla mellan Raw eller Jpeg med AEL knappen, det skulle jag gjort mycket tidigare. Fast i dag är bortskämd med den lilla RX100 som väger 240 gram, A77.an får stanna hemma, och så blir det bilder med mobilen förstås.

Inget fel i att använda automatik. Dagens automatik brukar fungera bra och ger fotografen mer tid att tänka på komposition och innehåll. Skulle tro att rätt många proffs kör på A läget för det mesta. Speciellt sådant som ögonautofocus är guld värt i vart fall när det fungerar så bra som det gör på Sonys senaste modeller.

Den främsta nyttan med att köra manuell exponering är att exponeringen inte ändras beroende på motivet. T.ex vill man förmodligen ha samma exponering för bruden i vitt, och brudgummen i svart, eller om man håller på med produktfoto där alla produkter ska belysas lika. På så vis blir efterbehandlingen snabbare och enklare

Ser heller ingen som anledning att fotografera i JPEG ifall du inte är proffs och har extrema krav på korta lämningstider samt har stenkoll på att du exponerar rätt. Både JPEG+RAW kan vara bra om du t.ex. fotograferar bröllop eller andra event och snabbt vill ladda upp bilder på facebook. Annars är RAW nog det bästa valet för amatören, med moderna sensorer finns det nästan ingen gräns för hur stora blunders man kan korrigera till något åtminstone halvtittbart vid efterbehandlingen.

 

[Affe.R]

Kört Sony sedan 2007 gått upp från A100an till min nuvarande en A7RIII å visst menyerna är jäkligt spretiga men vis av lärdom från tidigare modeller så använder man antingen dom olika knapparna programera dom efter ditt sätt å jobba . El använd minnes lägena 123 å ställ in kameran på dom sätt du jobbar . Och programera in MY menu där har jag Formatera Aspect ratio och när det behövs APS-C /super 35 mm . Använder man knappar å minnes lägena så ja då behöver man ingen manual på överskådlig tid . Men visst det tar nån timme el två å programera in men klart värt det å slippa rota i menyerna
Så i mina ögon är det mycket gnäll på sonys meny system å detta gnäll har pågått sen dag 1 Sony tog över från Minolta . Men om nu menyerna är bättre i både N å C kamror varför använder man inte dom kamrorna då ???

 

[PMD]

Ingen kamera har ett perfekt menysystem, men de kameror som är konfigurerbara har ett klart övertag. Olympus har också ett ganska rörigt och svårbegripligt menysystem (eller hade åtminstone när jag köpte en E-M5 för åtta år sen). Det finns dock en hyfsat överskådlig snabbmeny som består av ett antal fält som man kan "klicka" på. Den "snabbmenyn" kan man konfigurera rätt mycket och det lönar sig att använda några timmar för att sätta sig in i vilka funktioner man vill ha där och hur man konfigurerar.

Så om jag skulle skaffa en Sony så skulle jag nog ägna ganska mycket tid i början åt manualen för att förstå hur jag bäst skulle konfigurera kameran för just mina ändamål.

 

[unoengborg]

Kört Sony sedan 2007 gått upp från A100an till min nuvarande en A7RIII å visst menyerna är jäkligt spretiga men vis av lärdom från tidigare modeller så använder man antingen dom olika knapparna programera dom efter ditt sätt å jobba . El använd minnes lägena 123 å ställ in kameran på dom sätt du jobbar . Och programera in MY menu där har jag Formatera Aspect ratio och när det behövs APS-C /super 35 mm . Använder man knappar å minnes lägena så ja då behöver man ingen manual på överskådlig tid . Men visst det tar nån timme el två å programera in men klart värt det å slippa rota i menyerna
Så i mina ögon är det mycket gnäll på sonys meny system å detta gnäll har pågått sen dag 1 Sony tog över från Minolta . Men om nu menyerna är bättre i både N å C kamror varför använder man inte dom kamrorna då ???

Att folk gnällt på menyerna ända sedan Sony tog över från Minolta gör det väl än mer anmärkningsvärt att inte Sony ansträngt sig mera för att förbättra dem. Nu gnäller de flesta på att menyerna är dåligt organiserade och det är väl till viss del sant, men det stora problemet är att det finns så många val att välja mellan. Detta hade enkelt kunnat lösas genom att införa en sökfunktion. Dessutom finns det ju gott om konfigurerbara knappar som gör att man sällan eller aldrig behöver gå in i menysystemet när man väl konfigurerat kameran

Ett värre problem är att det är ganska lätt att konfigurera menyval som leder till konflikter som man kanske inte märker förrän man försöker använda knapparna man programmerat. Det här är förstås något man lär sig undvika, men det hade inte behövt vara så. Systemet borde varna när man försöker göra något sådant, och ge hjälp att lösa konflikten.

Ytterligare ett problem är brist på enhetlighet. Varför är menyalternativen när man vill tillordna dem till en knapp inte inordnat i samma fliksystem som på toppnivån.
Skulle bli mycket enklare att hitta då.

Slutligen har vi det som jag ser det, det värsta problemet, nämligen klicksjukan.
Om jag t.ex. möter ett rådjur ute i skogen och vill slå på elektronisk slutare för att inte skrämma bort det måste jag även om jag konfigurerat en dedicerad knapp för funktionen fortfarande ta ögon och koncentration från motivet för att bläddra till "On" till vänster i sökaren sedan jag tryckt på min knapp. Varför inte bara skifta från off till on när man trycker på knappen. Alla andra av/på funktioner fungerar på samma sätt.

123 lägena är även de exempel på klicksjukan. Varför behövs det en extra tangentryckning för att applicera ett minnesläge, när det inte behövs för PASM lägena på samma ratt.

Ytterligare en nackdel med 123 lägena är att inte samtliga funktioner kan sparas. Det hade varit bra om man hade kunnat lagra även knappkonfigurationer på dessa lägen. Man kan visserligen lagra dessa även dessa på minneskortet, men dessa kan inte återställas via 123 lägena.

Varför väljer man då Sony. I mitt fall var det för att jag hittade ett begagnat 400 i nästan nyskick till ett "rimligt" pris. Det är nästan ett kilo lättare än Nikons motsvarighet vilket gör att det blir lätt att hålla på fri hand, och behagligt att bära med sig och därmed oftare kommer med ut. Känns faktiskt inte värre att släpa på än ett Nikon eller 300/2.8, Även 100-400,som jag använder främst för insekter, är lättare än t.ex. Canons motsvarande objektiv.

Rent generellt skulle jag säga att Sonys optik är skarpare och bättre korrigerade för optiska fel än Nikons motsvarigheter. Tillsammans med A7R iv:ans höga upplösning blev det ett rejält lyft för bildkvaliteten.

 

[larsborg]

Att folk gnällt på menyerna ända sedan Sony tog över från Minolta gör det väl än mer anmärkningsvärt att inte Sony ansträngt sig mera för att förbättra dem. Nu gnäller de flesta på att menyerna är dåligt organiserade och det är väl till viss del sant, men det stora problemet är att det finns så många val att välja mellan. Detta hade enkelt kunnat lösas genom att införa en sökfunktion. Dessutom finns det ju gott om konfigurerbara knappar som gör att man sällan eller aldrig behöver gå in i menysystemet när man väl konfigurerat kameran

Ett värre problem är att det är ganska lätt att konfigurera menyval som leder till konflikter som man kanske inte märker förrän man försöker använda knapparna man programmerat. Det här är förstås något man lär sig undvika, men det hade inte behövt vara så. Systemet borde varna när man försöker göra något sådant, och ge hjälp att lösa konflikten.

Ytterligare ett problem är brist på enhetlighet. Varför är menyalternativen när man vill tillordna dem till en knapp inte inordnat i samma fliksystem som på toppnivån.
Skulle bli mycket enklare att hitta då.

Slutligen har vi det som jag ser det, det värsta problemet, nämligen klicksjukan.
Om jag t.ex. möter ett rådjur ute i skogen och vill slå på elektronisk slutare för att inte skrämma bort det måste jag även om jag konfigurerat en dedicerad knapp för funktionen fortfarande ta ögon och koncentration från motivet för att bläddra till "On" till vänster i sökaren sedan jag tryckt på min knapp. Varför inte bara skifta från off till on när man trycker på knappen. Alla andra av/på funktioner fungerar på samma sätt.

123 lägena är även de exempel på klicksjukan. Varför behövs det en extra tangentryckning för att applicera ett minnesläge, när det inte behövs för PASM lägena på samma ratt.

Ytterligare en nackdel med 123 lägena är att inte samtliga funktioner kan sparas. Det hade varit bra om man hade kunnat lagra även knappkonfigurationer på dessa lägen. Man kan visserligen lagra dessa även dessa på minneskortet, men dessa kan inte återställas via 123 lägena.

Varför väljer man då Sony. I mitt fall var det för att jag hittade ett begagnat 400 i nästan nyskick till ett "rimligt" pris. Det är nästan ett kilo lättare än Nikons motsvarighet vilket gör att det blir lätt att hålla på fri hand, och behagligt att bära med sig och därmed oftare kommer med ut. Känns faktiskt inte värre att släpa på än ett Nikon eller 300/2.8, Även 100-400,som jag använder främst för insekter, är lättare än t.ex. Canons motsvarande objektiv.

Rent generellt skulle jag säga att Sonys optik är skarpare och bättre korrigerade för optiska fel än Nikons motsvarigheter. Tillsammans med A7R iv:ans höga upplösning blev det ett rejält lyft för bildkvaliteten.

Tråden är intressant, det kommer in många synpunkter,
- men, leder tråden till en förändring, hur uppläggen i menyerna bör vara hos kameror från Sony?
Nu tycker jag, det blir för mycket negativa åsikter, - likt kärringar, som klagar på vädret, men fasen heller, ingen gör något åt det!
Antingen väljer man en annan tillverkare, säljer Sony prylarna, söker efter en tillverkare, som har ett bättre upplägg på menyerna, - eller kontaktar agenturen för Sony, framför sina önskemål, alla agenturer/tillverkare är mycket tacksamma för en återkoppling, från användare!
Har man tid, res till Japan på semester, knacka på hos Sony Cameras/Optics R&D,
- föreslå förbättringar, som ändring av meny-hantering, längre batteritid, mindre/lättare optik och kamerahus, alla prylar gärna vattentäta ner till 2 m i min badvik, prisrabatt när man är medlem i Fotosidan ....