Greta som chefredaktör
- Trådstartare esbtse
- Start datum
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Tyvärr är det ju inte så enkelt och bekvämt att allt kan viftas bort med ord som är avsedda för att lägga locket på åsikter och debatter man inte vill ha.
Jag har just suttit och lyssnat igenom Julia Caesars berättelse ovan under en timme och som DN-läsare sedan drygt 60 år så känner jag att min bild av DN:s sorgliga utveckling de senase 5-6 åren tyvärr överlappar alltför väl med den bild av "nya agendasättande DN" som Julia Caesar beskriver så väl underbyggt i den länkade podden ovan. Under de senaste åren har jag pratat med vänner som spontant tagit upp debatten kring DN:s förvandling de också samtidigt som att de meddelat att de avslutat sina prenumerationer. Jag vill gärna ha en morgontidning men har dragit mig för att byta för det finns ju bara ett alternativ egentligen men SvD är nog inte något för folk som jag.
Som gammal socialist så har har jag även svårt att ställa mig bakom en del i podden fullt ut men det är ju faktiskt inte längre bara f.d. DN-anställda eller Sverigedemokrater som är kritiska till DN:s förvandling från traditionell morgontidning till ett propaganda organ med främst på agendan att uppfostra läsarna och tukta debatten. För mig är det obegripligt som barn till stalinister att en person som Wolodarski med påbrå från en gammal öststatsfamilj inte ser vilket gungfly han nu står på. Som alla demokrater borde göra så stöder jag alla människors rätt att torgföra sina åsikter utan obstruktion av vare sig politiker, politiska flåbusar till aktivister eller sådana som kontrollerar våra media, även om jag inte delar alla personligen. En fri och öppen debatt korrigerar sånt i en demokrati genom en lång räcka teser och antiteser som hittills i Sverige brukat landa i synteser som en majoritet av folket kan ställa sig bakom - bara folk får möjligheten och offentligheten inte är fullt så ängslig som den varit i denna tid av djup kulturskymning.
Jag har ju nyligen även läst Åsa Lindeborgs mycket ärliga och avslöjande bok "Året med tretton månader" som just handlar om vilken makt en kulturchef och dennes chefer haft på Aftonbladet och hur de aktivt försökt styra samhällsdebatten och påverka åsikter som de inte gillade. Till de som händelsevis förnekat att åsiktskorridorer skulle finnas skriver Linderborg att det var hon och hennes chef på AB som byggde en av dem och hon avslutade med att tillägga att det var hon själv som satte upp taggtråden efter korridorens väggar.
Julia Caesar pekar på att precis samma mekanismer existerat och fortfarande existerar på DN, som fick Lindeborg och Aftonbladets chefredaktör att bygga deras åsiktkorridor. DN:s chefredaktör och DN:s kulturchef har nu gjort precis samma sak som cheferna på AB gjorde . Resultatet har blivit att läsarna inte fått möjligheten att själva bilda sig en uppfattning i många frågor, utifrån ett öppet och fritt nyhetsflöde som svensk lag ger dem rätt till. I förlängningen har vi även gått miste om att kunna fatta välgrundade och rationella beslut i mängder av viktiga sakfrågor som flutit upp under dessa år och detta gäller tyvärr både politiken och allmänheten.
Sedan vill jag avsluta med att säga att den tidning man gjort igår söndag på DN, till stora delar var brilliant. Jag läser just nu om Rockströms och Klums fantastisk välgjorda bok "Vår tid på Jorden" och den är ju några år nu (2012), så det var intressant med den uppdateringen.
Senast ändrad:
PMD
Aktiv medlem
Varför inte? Ledarsidan behöver du väl inte läsa, och jag har svårt att tro att SvDs kultursidor är värre än DNs.
[klipp]
Du, det låter rätt allvarligt det där du beskriver om hur det gick till på Aftonbladet och hur går till på DN. Borde inte staten gripa in och ställa saker och ting till rätta bland svenska massmedia, precis som i Ungern?
ArneB
Aktiv medlem
För vem gör tidningen propaganda? På vilket sätt tuktar den debatten? Kan det finnas politiska krafter som vill misstänkliggöra stora journalistiska aktörer?
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
En stor del av SvD angår inte mig för den riktar sig mest till kapitalägarna. Jag har aldrig tillhört den grupp som är svårt fokusrrad på att få sina pengar att växa och den kultur som finns kring det intresserar mig inte alls. Men jag är intresserad av både Ekonomisk historia och Makroekonomi och har läst båda ämnena på universitetet. Det har hjälpt mig att förstå samhälle, politik och ekonomi.
Att staten ska styra samhällsdebatten som i Ungern och Polen är inte ett alternativ för demokrater i ett demokratiskt land. Det behövs f.ö. inte heller i en välfungerande demokrati för där kommer till sist andra media, andra journalister och en bred allmänhet att korrigera detta för trots allt kan varken DN eller Aftonbladet filtrera all debatt. Att vi hamnat där vi är beror nog tyvärr mest på att chefredaktörer och kulturchefer på några av våra största tidningar missförstått sina uppdrag men även det kommer rätta till sig. På SVT och Aftonbladet har man redan rättat till detta i hög grad och det kommer säkert hända även på DN. Åsa Linderborg hade hoppats att hon med sitt exempel skulle kunnat få fler chefredaktörer och kulturchefer på de större tidningarna att följa hennes exempel av självrannsakan men hon konstaterade att det inte hänt ännu.
Även uttalanden av en av Sveriges mest hatade pseudonymer i vissa läger, som Julia Caesar, kommer att slipas av och kortigeras i de fall det finns skäl till det men oavsett om man avskyr vad de säger så är de faktiskt i sin fulla rätt att säga vad de säger precis som alla andra är i sin fulla rätt att ha synpunkter på de uttalandena. .... och det händer att sånt som kommer fram den vägen efter ett tag märkligt nog visar sig mer sant än den förljugenhet som tyvärr även spridits av finmedia under dessa mörka år. Bara så kan vi skapa en syntes och en verklighetsbeskrivning som de flesta i samhället kan se som hyfsat sann. Att ens i yttersta välmening gå in och undanhålla information eller av olika skäl tillrättalägga den för allmänheten med en bias för att gynna vissa intressen på andras bekostnad är ytterst problematiskt.
De som gjort detta har tagit på sig ett stort ansvar och erfarenheterna pekar väl närmast på katastrofala följder och effekter av de ansträngningarna. Sverigedemokraterna som man för död och pina inte ville ha vare sig i Riksdagen eller i politiken överhuvudtaget och länge försökte tiga ihjäl var ett tag Sveriges största parti på väg mot 25 % av väljarstödet. Snacka om "back fire"! Är det någon som tror att det skulle skett om man förhållit sig bara lite smartare än man gjort i sitt förhållande till Sveriedemokraterna?
Framtida samhällsforskning kring pressens och politikens symbios kommer att ha Julafton året runt i många år framåt om man inte lägger locket på nu i säg 30 år för att skydda den generation ansvariga som behöver skyddas tills de hinner gå ur tiden eller åtminstone inte längre är politiskt aktiva.
Senast ändrad:
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det absolut mest högljudda har varit miljömegafoneriet och miljöaktivismen som DN:s kulturchef ägnat sig åt dag ut och dag in i åratal nu. Man lät sig tappa fotfästet helt under Me too, vilket i det senare fallet fick en av huvudfigurerna Åsa Lindeborg att rannsaka sig och sin roll i Benny Fredrikssons död.
Innan dess har vi i många år fått en friserad bild av invandringen och dess konsekvenser samt brottsligheten och de parallella klansamhällenas roll. Nu först vågar polisen och politiken börja prata om detta.
Alltför många har upplevt att den världsbeskrivning de fått via en del media diffat så pass kraftigt att det påverkat deras politiska preferenser. Det tydligaste svaret på den diskrepansen har väl varit just tillväxten av Sverigedemokraterna och deras närmast exponentiella ökning i inflytande och numerär som i sin tur varit självförstärkande genom att de genom den numerären även fått ökade ekonomiska resurser att bygga sig ännu starkare med genom de ökande partistöd de fått från staten. Grattis till det utfallet alla som i bästa välmening försökt förhindra just detta!
Du kanske faktiskt ska läsa Linderborgs bok. Du får väl önska dig den i julklapp. Det finns även en Babel-intervju av Linderborg på SVT Play som gjordes i samband med boksläppet i höstas.
Jag har även lyft mörkningen av det barngulag Myrdals byggde för prekariatet som inte kvalade in i en socialdemokratisk definition av arbetarklassen. Tvångssteriliseringarna var även det något man helst bara ville glömma. De skedde på initiativ av en socialdemokrat. 300 000 barn flöt genom de institutionerna under ett antal årtionden fram till 80- talet. Varken borgerlighet eller socialdemokrati ville prata om detta lika lite som om experimenten med dårarna på Vipeholm. Även den skiten har äntligen sipprat fram.
Så när både borgerlighet och socialdemokrati har gemensamma intreseen i att styra vår väldsbild är risken särskilt stor att de faktiskt lyckas med det och så har det länge varit i hanteringen av Sverigedemokraterna men det djupt ironiska är ju att man trots sina ansträngningar att svartmåla de missnöjesväljare som lämnat både socialdemokrati och borgerlighetens mer rumsrena partier för SD så har stigmatisrring misslyckats totalt. Istället för att göra SD irrelevant så har man istället lyckats bygga ett veritabelt SD-monster. Var finns självransakan?
Det finns säkert de som vill misstänkliggöra exv DN men de skulle inte ha skuggan av en chans att lyckas med det om inte DN-ledningen lämnat öppet mål som man gjort i en del av de sammanhang som redan lyfts. Det är DN-lednigen själv och ingen annan som sagt att man har som målsättning att sätta aganden för samhällsdebatten. För mig har det alltid varit ett annat ord för att driva en egen politisk linje och i vissa fall har det visat sig att det mest blivit ren aktivism av det.
Senast ändrad:
ArneB
Aktiv medlem
Åsa Linderborg jobbade väl ändå på Aftonbladet? Vad beträffar METOO gjorde Matilda Gustavsson en mycket uppmärksammad artikel i DN om kulturprofilen med långtgående effekter efter avslöjandet om systematiska övergrepp och vänskapskorruption. Mycket talar för att klimatet håller på att förändras och att effekterna riskerar att bli oerhört omfattanďe.
Det var mycket text men utan svar på frågorna;
1) För vem gör DN propaganda?
2) På vilket sätt tuktar tidningen debatten?
Tims
Aktiv medlem
Nu har jag läst igenom hela tråden (nästan) men saknar fortfarande en mer detaljerad bild av var propaganda kommer in i bilden. Hur, var, när?
Att Greta praoade på DN var så klart en PR-grej, inget snack om saken.
Dock är Gretas röst viktig, och hon har rätt. Jag förstår beslutet, men det passar väl inte alla kan jag tänka. Precis lika lite/mycket som (hypotetiskt) om Daniel Lamotte eller Filip Sjöström för all del, fått praoa på DN som CR en dag.
You can't win them all
Tims
Aktiv medlem
Du får aldrig något svar på dessa två frågor (så klart) för att det är en åsikt och ett tyckande och inte på något sätt förankrat.
Själv läser jag inte DN, har nappat på ett par gratis- och tidsbegränsade prenumerationserbjudanden genom åren, men tja, har ingen åsikt/tyckande om tidningen som sådan. Sedan Peter blev CR på DN så har de fått en hel del gratisreklam i form av inlägg/trådar som denna.
Det är bra. Det är så marknaden fungerar.
